- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
85

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 10. 10 mars 1934 - Hur de danska ingenjörerna ordnat sitt föreningsväsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
HAFT. 10 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 10 MARS
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934

INNEHÅLL: Hur de danska ingenjörerna ordnat sitt föreningsväsen, av Brandinspektør Dr techn. Povl Vinding. - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. - Ekonomisk översikt. - Notiser. - Litteratur. - Tekniska föreningar. - Sammanträden.

HUR DE DANSKA INGENJÖRERNA ORDNAT SITT FÖRENINGSVÄSEN.

Samarbetsfrågan, dvs. frågan om närmare samarbete mellan landets tekniska föreningar, är alltid aktuell, därom har icke minst denna tidskrift burit vittne. Senast på nyåret i år gjorde teknologföreningens då avgående ordförande ett uttalande i saken, i en enquéte i samband med årsmötet f. å. berördes den i flera sammanhang, i maj 1931 skrev föreningens dåvarande ordförande en artikel i frågan till Malmömötet osv. Åren 1920 och 1921 arbetade en stor kommitté på frågans lösning, det var då kriget och efterkrigsåren som skjutit ingenjörernas sociala och ekonomiska problem i förgrunden (se Teknisk tidskrift, häfte 46, 1921) och kommittén framlade förslag till ett hela landet omfattande ingenjörsförbund.

I våra grannländer har man kommit längre. Norsk Ingeniørforening är sedan många år tillbaka utformad som en hela landet omfattande landsförening med lokalavdelningar. Dansk Ingeniørforening (DIF) har i början av detta år genomgått omorganisation i extensiv riktning, i syfte att ytterligare befästa dess karaktär av landsförening. Brandinspektör, dr techn. Povl Vinding lämnar i det följande en intressant redogörelse för DIF: s utveckling fram mot detta mål. Härtill har knutits ett referat av viktigare bestämmelser i DIF:s nya stadgar. Det är vår förhoppning att senare kunna återkomma med en redogörelse för Norsk Ingeniørforenings och eventuellt andra tekniska landsföreningars organisation.

Dr Vinding skriver:
Skønt man har haft en teknisk Højskole i Danmark siden 1829, fik man først en Forening af højskoleuddannede Ingeniører saa sent som 1892. Paa det Tidspunkt var Svenska Teknologföreningen allerede 31 Aar og Skånska Ingenjörsklubben 5 Aar gammel. Endnu ældre var Verein deutscher Ingenieure, der stiftedes 1856 og Société des ingenieurs civil de France, der stiftedes 1848 og seldst var The Institution of Civil Engineers, der stiftedes 1818. En norsk Ingeniørforening har man som bekendt haft siden 1874. Naar man saa forholdsvis sent dannede en dansk Ingeniørforening, saa skyldes dette formentlig nok det, at de tekniske Interesser i månge Aar syntes at blive varetagne tilfredsstillende af Industriforeningen i København, der stiftedes 1838, og Den tekniske Forening, der stiftedes i 1877. For Polyteknikernes[1] Vedkommende var Forholdene imidlertid ikke særlig gode. Der var vel kommet en Del Polyteknikere ind i Vandbygningsvæsenet og andre Statsinstitutioner, og i København havde man efter den nye Kommunallov af 1857 faaet en Polytekniker som teknisk Borgmester,2 en anden som Stadsingeniør, en tredie som Gasværksbestyrer og en fjerde og femte som Vandværksbestyrer og Brolægnings- og Vejinspektør, men alligevel var kun ca. Halvdelen af de indtil Midten af forrige Aarhundrede udgaaede Kandidater komne i tekniske Stillinger, adskillige ernærede sig som Lærere o. l. De tekniske Stillinger f. Eks. i Jernbanevæsenet besattes i udstrakt Grad med afskedigede Ingeniørofficerer. Om kring 1890 var dette særlig udpræget, og nogle Avisartikler fra 1889 om dette Emne med Titlen "Vor Civil Militarisme" og et Svar fra den senere Telefondirektør, den nylig afdøde Dr techn. Fr. Johannsen,

[2]

Københavns Universitets Dimittender betegnes stadig som cand. theol., cand. jur., cand. med. & chir., cand. polit., cand. mag. o. s. v., men denne danske Kandidattitel som Betegnelse for en afsluttet Uddannelse förstaas som Regel ikke uden for Danmarks Grænser og opfattes oftest som Betegnelse for en Student. Med Hensyn til akademiske Titler og andre Uddannelsesbetegnelser er der nu for 3 Gang i Oktober f. A. af Statsministeren forelagt den danske Rigsdag et Forslag til Lov om Eneretsbenævnelse for særlig Uddannelse, men hovedsagelig paa Grund af en Agitation af Foreningen af Dimittender fra tekniske Mellemskoler er Forslaget endnu ikke færdigbehandlet af Rigsdagen. Enhver kan i Danmark betegne sig som Ingeniør og Arkitekt og optræde som Konsulent.

[3]


[1] 1
[2] 1 Efter dansk Sprogbrug betegnes en Student ved Danmarks tekniske Højskole (hvortil Den polytekniske Læreanstalts Navn er ændret ved kgl Anordning af 8’ Februar 1933) enten som Polyteknisk Student eller som stud. polyt. (studiosus polytechnices) eller blot som Polytekniker. Efter Afgangseksamen betegnes man som Polyteknisk Kandidat eller cand. polyt. (candidatus polytechnices) og sjældenere som Polytekniker. Efter den nye kgl. Anordning betegnes nu alle, der har bestaaet Afgangseksamen som Civilingeniør.
[3] 2 Byen Københavns øverste administrative Myndighed er Magistraten, der bestaar af en af Kongen udnævnt Overpræsident (i Reglen en i et af Ministerierne uddannet juridisk Embedsmand) og 5 af Borgerrepræsentationen valgte Borgmestre, der hver har en Raadmand som Suppleant. Hver Borgmester leder sin Afdeling selvstændigt, og der er faste Regler for, hvad der skal forelægges "Den samlede Magistrat", der holder ugentlige Møder. Der er nu to tekniske Borgmestre men 1857-1917 var der kun 1. Tidligere besattes Stillingerne med fagligt uddannede, men nu er Valgene politiske,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free