Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 10 mars 1934 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
90 TEKNISK TIDSKRIFT 10 MARS 1934
rådet räcker 400 km. Pannan består av en enda rörslinga av sammansvetsade rör placerad i en isolerad beklädnad under motorhuven. Automatisk tryck- och temperaturregulator användes. Ångmaskinens avloppsånga driver två turbiner, den ena för pannfläktar, den andra för kondensorfläktar. (K. Imfeld, R, Roosen, ZVDI, h. 3, s. 65.)
Henschel bygger ångmotorvagnar för järnvägar med en effekt av 300 ahk för 110 km/h, vilket motsvarar 410 hk för en dieselmotorvagn. Två pannor lämna ånga till var sin ångmaskin. Vagnen har 70 sittplatser och väger 48 t. Eldytan är 19 m2 per panna och man får 13-faldig avdunstning. Rökgastemperaturen varierar mellan 200 och 300°. Ångtryck 80 at och ångtemperatur 400° C. Tvåcylindrig kompoundmaskin med Stephenson-manövrering användes. Uppvärmningen av vagnen sker med avloppsånga. (K. Imfeld, R. Roosen, ZVDI, h. l, s. 69.)
Väte diffunderar som atom eller jon från kylvattnet genom en likriktares kärlvägg av järn och minskar vakuum varigenom återtändning riskeras. Kyler man kärlet med en vätska fri från vätejoner, så kunna täta likriktare arbeta ständigt utan vakuumpump. En ny schweizisk likriktarekonstruktion erfordrar blott en urpumpning en gång för alla. Vattenkylning saknas och en temperatur upp till 400° kan tillåtas. Kylvätskan är vätejonfri och cirkulerar i sluten krets med särskild kylare utanför likriktaren. (W. Dällenbach, ETZ, h. 4, s. 45.)
För skyltfönster användes ett konkavt fönsterglas så beskaffat, att ljuset från alla ljuskällor, för vilka det utsättes, reflekteras till två svarta tavlor, anbragta upptill och nedtill i fönstret. Iakttagarens öga blir därigenom okänsligt för allt reflekterat ljus, varför han icke ser något glas framför de i fönstret utställda föremålen utan dessa framstå tydligare och fria från reflexbilder. Härigenom bör man kunna spara på erforderlig ljuskvantitet för skyltningen. Principen kan även tillämpas på museer o. d. (Nature, h. 3350, s. 59.)
Luftens tillstånd i ett pappersbruk spelar stor roll för papperets rätta torkning. I hittills vanliga anläggningar växlar därför ljus och temperatur med dygnets olika timmar och med årstiderna. Blaudin Paper Co har därför uppställt en ny pappersmaskin för 4 m bredd i en byggnad utan fönster med en yta av 97,5 X 15,2 m2. Maskinen kräver 3400 m3/h luft av 21° för att avlägsna 90 t fuktighet. Luften användes för uppvärmning efter att ha passerat en kondensor av koppar på taket. Kall luft inblåses, som upptager värmet från den fuktiga luften. Merkostnaden för ljus ställde sig betydligt lägre än man väntat. (Die Wärme, h. 51/52, s. 832.)
Victor Co. i Camden, N. J., har konstruerat en televisionsapparat, som givit mycket goda resultat. Den är helt elektrisk utan några mekaniskt rörliga delar, överföringen av den synliga bilden sker med ett vakuumrör, kallat iconoskop och representerar ett konstgjort öga, bestående av en ljuskänslig mosaik (retinan i människoögat) och en rörlig elektronstråle som motsvarar synnerven. Bilden projicieras optiskt på mosaiken och transformeras i röret till en rad elektriska impulser motsvarande belysningen från bildens olika punkter, Bilden reproduceras av ett annat vakuumrör, kinoskopet, som omvandlar de elektriska impulserna tillbaka till variationer i ljusstyrka genom bombardering från elektronstrålen mot en fluorescerande skärm. Rörelsen hos elektronstrålarna i bägge rören, som svara för bägge omvandlingarna, är lineär och delar upp bilden i en serie parallella linjer. Rörelserna äro synkroniserade så att det ögonblickliga läget hos elektronstrålarna med hänsyn till en viss punkt på bilden alltid är identisk. Synkroniseringen överföres tillsammans med bildsignalerna och mottagaren är automatisk. (V. Zworykin, Journ. Franklin Institute, h. l, s. 1.)
Värmepannor av gjutjärn äro billigare än de av smidesjärn men de senare erbjuda en del fördelar såsom större motståndsförmåga mot frost och överhettning. De äro även lättare att reparera medelst svetsning. Man har även större frihet vid konstruktionen av smidesjärnpannor varigenom ett mera ekonomiskt värmeutbyte kan erhållas. Först genom svetsningen har det blivit möjligt att göra smidesjärnpannan konkurrensduglig. (R. Poensgen, Autogene Metallbearbeitung, h. 2, s. 22.)
Svetsade rörledningar orsaka mindre vattenmotstånd och spara därför bränsle. Röranläggningen är billigare i materialanskaffning och montaget billigare. En svetsad röranläggning är 10 % billigare än en vanlig. Rörbockningen kan ske med brännaren liksom skärbrännaren kan användas för utskärning av hål för avgreningar. För små rör kan svetsbrännaren med syreöverskott användas. Svetsade T-muffar borde finnas i handeln. (C. Keel, Zeitschr. f. Schweisstechnik, h. l, s. 9.)
I Tyskland finnas nu 60 000 acetylengeneratorer för svetsning och 15 000 elektriska svetsanläggningar, varav 8 000 svetsaggregat, 4 500 punkt- och sömsvetsmaskiner samt 2 500 stumsvetsmaskiner. Motståndssvetsning användes från trådarna i gallren i radioindustrien upp till areor av 40 000 mm2. Automatisk stumsvetsning av Cu och andra icke-järn metaller användes från 0,8 mm diam. Ketting stumsvetsas med 2 000 länkar pr h vid 22 mm diam. och 200 länkar vid 18 mm diam. (The Machinist, h. 52, s. 783 E.)
Frithiof Holmgren.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Det under den gångna månaden framlagda statistiska materialet över den ekonomiska utvecklingen i U. S. A. antyder en stigande produktionsvolym inom flertalet näringsgrenar. Återhämtningen efter höstmånadernas bakslag är betydande, även om det alltjämt är ett avsevärt stycke kvar, innan man åter kommer upp till den nivå, som nåddes under N. R. A.-optimismens dagar i fjol somras. Federal Reserve Boards produktionsindex visar en januarisiffra på 78; en siffra som endast överträffades av de för månaderna juni-september i fjol. Decembersiffran var 74 och fjolårets januarisiffra 65. Förbättringen kommer helt på konsumtionsvaror, medan produktionsvaror beroende på den jämfört med föregående månad minskade tillverkningen inom järn- och stålindustrien visar en något lägre sysselsättning. Februari har däremot medfört en avsevärd förbättring för stålindustrien, i det den senaste rapporten angiver, att icke mindre än 47 proc. av kapaciteten var utnyttjad mot en månad tidigare endast 33 proc. och ett år förut blott 17 proc. Med hänsyn till den goda säsongen för stålindustriens förnämsta avnämare, bilfabrikerna, väntar man, att mars skall förete en liknande förmånlig utveckling för stålindustrien. Antalet under januari pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
