- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
95

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 10. 10 mars 1934 - Litteratur - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

10 MARS 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 95

fordrande av näringslivet." Bl. a. föreslås även en avprutning på fordringarna å urkunder och översättningar.

Englands övergång till vidgad nyhetsgranskning synes hava bort uttryckligare betonats.

För Sveriges del borde hava tydligt påpekats, att återupplivningsrätten gäller även beträffande patentmyndighetens meddelanden jämlikt patentförordningens 6 § (förelägganden angående patenterbarhet, nyhet, åtkomst, ansökningsavgift).

Den i andra böcker av föreliggande art brukliga rubrikuppdelningen av uppgifterna har uteslutits, och varje lands förhållanden behandlas i ett löpande textsammanhang. Härigenom underlättas väl i viss mån läsningen men på bekostnad av snabbheten vid uppsökandet av en viss uppgift, något som så ofta förekommer i praktiken. Man skulle även kunnat önska, att vissa detaljer behandlats något utförligare. Bokens omfång är ej större, än att hanterligheten därigenom icke skulle äventyrats; kostnaden hade dock därvid måst ökas, vilket kanske varit av betydelse i tider, då särskilt tysk litteratur stigit så enormt i pris. Framför allt saknar man de i tabellform uppställda jämförelser av rättsreglerna, ur flera olika synpunkter, mellan resp. länder, vilka i arbetet på patentbyråerna äro så värdefulla, speciellt under de muntliga förberedande diskussionerna mellan patentsökandena och deras ombud. För den, som önskar en uppslagsbok av i huvudsak fickformat, torde arbetet dock fylla alla rimliga anspråk.
Gz.

Investigations in Ceramics and Road Materials, 1930 and 1931 Can Dept. Mines, Mines Branch Rept, nr 276. 175 sidor.

Boken är uppdelad i fem rapporter. Den första rapporten av L. P. Collin behandlar keramiska massor för elektriska värmeplattor. Den viktigaste fordran på sådana värmeplattor är motståndsförmåga mot häftiga temperaturväxlingar. Det har länge varit känt, att magnesiahaltiga massor under vissa förhållanden äro förträffliga i detta avseende (ex. steatit). Collin har utexperimenterat sådana massor med 25-30 % kalcinerad eller dödbränd magnesit med låg kalkhalt bundet med sinsemellan varierande mängder ball clay och china clay. Tillverkningen av elektriska värmeplattor av detta slag har nått en betydande utveckling i Kanada.

Samma författare berättar även om försök med färgkontroll i byggnadstegel. Det är i första hand efterfrågan på ljusa - i Kanada betecknade som "grå" - tegel, som föranlett försöken att med kanadensiska råmaterial framställa sådana tegel. De metoder, som vanligen komma ifråga för färgning av tegel, äro reglering av ugnsatmosfären vid bränningen med (saltglasering) och utan kemikalier, inblandning av kemikalier eller andra leror i råmaterialen, behandling av tegelytan med färgmedel eller glasyrer före bränningen. Försöken ha egentligen endast lokalt intresse.

I den följande rapporten ger J. F. McMahon en översikt över de för tillverkning av taktegel användbara lerorna och skiffrarna i östra Kanada. Denna inventering torde icke ha något större intresse på denna sidan Atlanten.

J. G. Phillips har gjort lyckade försök att utnyttja avfallet från uppsågningen av naturliga speckstensblock till tegel. "Sågspånen" försättas med 8-10 % flytande vattenglas och pressas under tryck (500 Ibs per inch), varefter ämnena brännas vid 900 °C. På detta sätt erhållna tegel anses vara likvärdiga med de ur naturblocken utsågade. Metoden torde icke erbjuda några fördelar över den långt utvecklade steatittillverkningen, vid vilken 85 % specksten i pulverform blandas med 15 % gelatinöst utfälld magnesiumsilikat eller ren specksten (se Hecht, Lehrbuch der Keramik, 1930, sid. 357).

Rapport nr 5 av Phillips utgör en fortsättning av undersökningarna över behandling av leror i avsikt att avhjälpa torkningsfel. Förf. bestämmer fuktigheten skiktvis från ytan och inåt i en provstav sedan denna fått torka en kort stund vid relativt hög temperatur. Han bekräftar därvid det kända förhållandet, att låg permeabilitet för vatten är en starkt bidragande orsak till en leras dåliga torkningsegenskaper. Utgående från det ävenledes kända förhållandet, att små tillsatser, speciellt av syror och en del metallsalter, ex. järnklorid öka lerans permeabilitet för vatten, lyckas det förf. att förbättra en del för sina utpräglat dåliga torkningsegenskaper kända kanadensiska leror.

Slutligen framlägger R. H. Fischer en vidlyftig rapport över en synnerligen detaljerad inventering av det vägmaterial som finnes tillgängligt i Quebec.
B. L.

Kataloger m. m.

Belysningsarmatur.
Holophane-armaturer för utomhusmontage. Innehåller som nyhet gjutjärnsarmaturer med öppna refraktorer. Insänd av Elektriska a.-b. AEG, Stockholm.

Elektrisk materiel. Huvudkatalog 1934. Insänd av Elektriska a.-b. Skandia, Stockholm. Innehåller på ett utrymme av 660 sid. 9 700 olika materieltyper tillhöriga grupperna installationsmateriel, belysningsarmaturer (däribland det s. k. Gebe-systemet), kapslad materiel samt fläktar och apparater. Bland nyheter märkas kabelmuffar för sned avgrening, kuhlodosor av gjutjärn, vattentäta golvkontakter och strömbrytare.

Klädskåp m. m. Klädskåp, verktygsskåp, cykelgarage. Insänd av Härryda fabriks a.-b., Härryda.

Svetsning. Angående svetsning av rostfritt material. En redogörelse för de rosthärdiga stålens egenskaper och anvisningar för deras svetsning, utarbetade av ing. G. E. Huss. Insänd av a.-b. Svenska carbidkontoret, Göteborg.

Telefoner och signalanläggningar. Telefoner, brandalarm, tjuvalarm, ljussignaler, personsökare, laddningsanordningar. Katalog nr 183. 63 sid. Insänd av Telefon a.-b. L. M. Ericsson, Stockholm.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Ingenjörsföreningen i Halmstad

hade lördagen den 3 februari 1934 sammanträde å hotell Svea i Halmstad under ordförandeskap av disponenten Gösta Arnell. Till aktiv medlem i föreningen invaldes arkitekt Oskar Nygren, Halmstad.

Sedan diverse föreningsangelägenheter behandlats, höll elverkschefen, ingenjör G. P. Levinsson, föredrag över ämnet "Hur man köper och säljer elektrisk kraft. Något om kraftkostnader och krafttaxor".

Föredragshållaren påpekade svårigheterna vid beräknandet av självkostnaderna för den elektriska kraften. I stort sett kan man säga, att kostnaderna för den elektriska kraften levererad hos abonnenten sammansättes av abonnentkostnad, effektkostnad och energikostnad. Till abonnentkostnaden räknas sådana kostnader, som äro proportionella mot abonnentantalet, administrations-, kontors-, mätnings-, avläsnings- och debiteringskostnader m. m. Till effektkostnaden hänföras de kostnader, som äro beroende av kraftalstrings- och distributionssystemets kapacitet, såsom ränta och amortering samt underhåll av byggnader, maskiner och ledningsnät, maskinpersonalen m. m. Energikostnaden består av sådana kostnader, som äro proportionella mot den förbrukade energien, antalet kilowatt-timmar. Till kostnaderna för kraften vid kraftstationerna komma överförings- och distributionskostnaderna. Abonnenter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free