- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
97

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 11. 17 mars 1934 - Robert Kristensson: Företagsekonomiens grundsatser och företagsledningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
HAFT. 11 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 17 MARS
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934

INNEHÅLL: Företagsekonomiens grundsatser och företagsledningen, av civilingenjör Robert Kristensson. - Gustav Stjernberg +. - På osäker mark. - Notiser. - Tekniska föreningar. - Sammanträden.

FÖRETAGSEKONOMIENS GRUNDSATSER OCH FÖRETAGSLEDNINGEN.
Av civilingenjör ROBERT KRISTENSSON.


Affärsmannen och företagsledaren visar icke sällan - och i viss utsträckning icke utan skäl - stor misstro mot den ekonomiska vetenskapens möjligheter att gagna den praktiska affärsverksamheten i allmänhet och speciellt företagsledningen. Det är ju begripligt, att detta misstroende även och icke minst kommer företagsekonomien till del, den jämförelsevis nya, speciella gren inom den allmänna ekonomien, som behandlar affärsdrivande företagens problem ur ekonomiska synpunkter. Det är ganska lätt att inse anledningen till, att den ekonomiska vetenskapen överhuvud taget, och även den speciella gren av densamma som behandlar företagens ekonomi - vilken numera allmänt fått namnet företagsekonomi[1] - ofta ses med viss misstro av det praktiska livets män.

Liksom all vetenskap är även företagsekonomien begränsad till sina grundförutsättningar dvs. varje slutsats gäller blott under de förutsättningar, som ligga till grund för densamma, och varje påvisat samband mellan förändringen av två faktorer har sitt värde för bedömningen av ett visst givet fall blott om alla andra omständigheter därvid äro oförändrade. Då i verkligheten sällan en faktor förändras ensamt, utan i regel flera förändringar samtidigt inträffa hos med varandra sammanhängande faktorer, blir ofta resultatet av flera samtidiga ändringar svårt eller omöjligt att vetenskapligt angiva. Det händer exempelvis ofta att en omständighet inträffar, som tenderar att höja priset hos ett företags produkter, men att samtidigt en annan omständighet inträffar, som tenderar att sänka samma pris. För företagsekonomien är det i många dylika fall endast möjligt att angiva den tendens till ändring som vardera av de inträffade omständigheterna medför under det att ingenting med bestämdhet kan utsägas om slutresultatet.

För företagsekonomien är det ofta omöjligt att numeriskt angiva sambandet mellan två faktorer som inbördes ändras, exempelvis huru en ökning av ett produktpris inverkar på omfattningen av produktens omsättning, utan företagsekonomien får nöja sig med att i möjligaste mån angiva tendenserna och klargöra sammanhangen.

En ytterligare begränsning uti företagsekonomiens möjligheter att gagna det praktiska affärslivet sammanhänger med den utpräglade dynamiska karaktären hos affärslivet, som gör det omöjligt att veta på vilka framtida förutsättningar man skall bygga rörande produktions- och avsättningsförhållanden. Då man icke annat än villkorligt kan uttala sig om framtiden och icke har någon möjlighet att få veta huru alla de uppställda villkoren komma att uppfyllas, är givetvis värdet av förutsägelser synnerligen begränsat, och den vetenskapliga grunden för flera företagsekonomiskt viktiga avgöranden svag. Ett par exempel skola belysa detta.

Man vet, att en ökning i byggnadsverksamheten - under i övrigt oförändrade omständigheter - framkallar en höjning i priserna på trävaror. Att på grund av detta antagande sluta sig till att prisstegring på trävaror verkligen kommer att inträffa när man väntar att byggnadsverksamheten skall gå upp, är ju uppenbarligen förhastat, ty dels vet man ej med säkerhet att förutsättningen - den ökade byggnadsverksamheten - kommer att förverkligas, dels kan det ju inträffa att samtidigt med byggnadsverksamhetens ökning på hemmamarknaden, förändringar inträffa i exportförhållanden eller i produktionens omfattning eller i importförhållanden, som påverka priserna i annan riktning.

Ett annat exempel är följande: Det gäller att avgöra huruvida en ny maskin skall anskaffas i ett företag. För att anskaffningen skall bliva ekonomiskt lönande förutsättes, att samma maskin skall vara behövlig för fabrikationen under en följd av år och att under denna tid en viss sysselsättningsgrad skall föreligga. Det är givetvis möjligt, att med vetenskaplig noggrannhet angiva villkoren för att anskaffningen skall kunna bliva ekonomiskt lönande, men att med säkerhet fastställa, att verkligen anskaffningen blir lönande, kan tydligen icke den företagsekonomiska vetenskapen.

Det framgår härav med full tydlighet, att företagsekonomien såsom ekonomisk specialvetenskap icke kan vara ett fullt tillräckligt hjälpmedel för företagsledaren, som har till uppgift att genom ständigt växlande förutsättningar och förhållanden för produktion och avsättning träffa för företagets bestånd och utveckling erforderliga avgöranden och anstalter. Företagsekonomiens begränsning består framför allt uti:

[2]


[1] 1
[2] 1 Jfr förf:s förslag: i tidskriften "Ekonomi" år 1925 i upps.
Företagsekonomi som ekonomisk specialvetenskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free