Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 100 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 17 mars 1934 - Företagsekonomiens grundsatser och företagsledningen, av Robert Kristensson - Gustav Stjernberg †, av A. Hansson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

100 TEKNISK TIDSKRIFT 17 MARS 1934

granskning, utan framför allt till en ständigt vaken kritisk jämförelse mellan olika möjligheter inom hela företagets verksamhetsområde.

När man kommet till detaljundersökning av annonsering och prövning av olika annonsorgans värde, annonsens lämpliga storlek e. d. eller till tekniskt konstruktiva detaljer, då kan fortfarande den ekonomiska synpunkten tillämpas, men de tekniska äro dominerande. De undersökningar, som på dessa detaljproblem göras, äro till sin karaktär övervägande tekniska problem. Därmed är ej sagt, att de ej för företaget ofta medföra betydande ekonomiska konsekvenser, men de ekonomiska problemen vid dessa tekniska problem äro av underordnad betydelse. I varje fall löper en företagsledare, om han fördjupar sig för mycket i tekniskt-organisatoriska detaljfrågor, risken, att han förlorar den uppfattning om de ekonomiska sammanhangen, som är den företagsekonomiska vetenskapens syfte att giva och vari dess stora praktiska värde för företagsledaren består.

Som en kort sammanfattning kunna vi alltså säga, att den vetenskapliga företagsekonomien ej kan lösa företagsledningens alla problem, men den har mycket stort värde för vissa av dessa och att den särskilt i och med den fortgående starka utvecklingen på det tekniskt-systematiska och organisatoriska området, som i våra dagar pågår, är av mycket stor betydelse för företagsledaren som ett medel att behålla överblicken och erhålla inblick i de ekonomiska sammanhangen inom företaget och dess skilda verksamhetsuppgifter.

GUSTAV STJERNBERG +

Med Gustav Stjernberg gick den 5 mars en av den svenska exportindustriens märkesmän ur tiden. Han var en sällsynt dugande man, men på grund av sin försynthet och sitt lugn samt hans verksamhet, som huvudsakligen var inriktad på den svenska starkströmsindustriens utveckling på världsmarknaden, ha många troligen ej observerat, vad han under tiden sedan krigets slut betytt för svensk industris och i synnerhet för Aseas expansion på världsmarknaden. De, som kommo i närmare kontakt med honom, uppskattade däremot så mycket mera hans eminenta duglighet. Det är ej möjligt att avgöra, om hans gedigna tekniska kunnighet eller hans utomordentliga kännedom om affärsekonomi och marknadslägen eller hans stora organisationsförmåga bör sättas i främsta rummet. Han var en epikuré, vars högsta njutning var arbete, och han gick in för denna med liv och själ. När därför Gustav Stjernbergs krafter sinade, och han ej mera kunde arbeta, fann han livet ej mera värt att leva, och han slocknade som en låga.

I vänners lag var Stjernberg en charmerande berättare av med torr humor kryddade upplevelser och livfulla historier, som han öste ur sin rika källa av erfarenheter, samlade under resor i alla länder jorden runt. Han var en ädel människa, och hans vänner, kamrater och underlydande komma alltid att bevara honom i ljust minne.

Carl Gustav Stjernberg föddes i Skanör den 7 juli 1874. Efter att ha avlagt studentexamen i Karlskrona år 1893 fortsatte han sina studier först vid tekniska högskolan i Stockholm, varifrån han utexaminerades år 1896, och därefter under ett år vid tekniska högskolan i Darmstadt. År 1897 kom han till Elektricitäts A. G. vorm. W. Lahmeyer i Frankfurt a. Main som apparatkonstruktör, men hans tekniska kunnighet blev snart upptäckt, och redan året därpå anförtroddes han montaget av för den tiden betydande elektriska anläggningar. Dessa arbeten förde honom under tre år kors och tvärs igenom norra Europa. Härunder fick firman sin uppmärksamhet riktad på hans redan då sällsynta förmåga att väcka kundernas förtroende för firmans tillverkningar, och han fick därför uppdraget att representera firman vid världsutställningen i Paris år 1900.

Till Paris kom vid denna tid en kommission under ledning av den stora engelska kraftverksbyggaren W. H. Patchell, och Stjernberg lyckades att i konkurrens med världens alla firmor åt firman Lahmeyer säkra den efter dåvarande förhållanden enorma beställningen på maskiner och apparater för nybyggnad av Charing Cross & Strand El. Co. kraftverk och omformarestationer. I denna ingick även byggandet av den stora ångcentralen vid Bow, det första förverkligandet av den nu allmänt erkända idéen, att stora samhällen skola matas från stora högspänningscentraler belägna i industriområden med god tillgång till bränsle och vatten.

År 1902 blev Stjernberg kallad till överingenjör för firman Lahmeyers nya dotterbolag i London, och när A. E. G. år 1910 övertog denna firma, inträdde Stjernberg som direktör för A. E. G:s engelska dotterbolag och var där verksam till år 1916, då han övergick till Asea.

Under Stjernbergs Englandstid inföll den stora gruv- och valsverkselektrifieringen i England. Stjernberg elektrifierade ett stort antal betydande gruvspels- och valsverksanläggningar och ansågs som en av de mest vederhäftiga experterna på detta område i England. Han utarbetade de matematiska och grafiska metoder för beräkningen av spel- och valsverksarbetet, som ännu äro i bruk.

Men även på andra områden utövade Stjernberg under denna tid en fruktsam pioniärverksamhet. Bland annat är han uppfinnare av den vägregulator, som möjliggjort den moderna sektionsdriften av pap-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>