- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
101

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 11. 17 mars 1934 - Gustav Stjernberg död - På osäker mark - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

persmaskiner. Uppfinningen, som patenterades av A. E. G. år 1914, föll emellertid under kriget fullständigt i glömska, vilket hade till följd, att ett annat namn genom ett duplikatpatent blev knutet till konstruktionen ifråga.

När Stjernberg år 1916 kom till Asea, fick han under sitt första verksamhetsår reorganisera det då av två firmor sammanslagna engelska dotterbolaget och kom sedan under ett år till Ryssland, för avveckling av därvarande dotterbolag. År 1918 övertog han chefskapet för Aseas försäljningsavdelning i Västerås. Aseas exportmarknad var vid denna tid ej av större betydenhet, men under Stjernbergs insiktsfulla ledning blev Asea snart en faktor att räkna med, och att Asea i dag med över 50 utländska dotterbolag och representanter är en av de 7 à 8 stora firmor, som konkurrera om världsmarknaden på starkströmsområdet, torde till betydande del vara Stjernbergs förtjänst.

Med av arbetet nedbruten hälsa lämnade Stjernberg Asea på nyåret 1934.

Man kan troligen bäst uttrycka Gustav Stjernbergs budskap till sina efterlevande kamrater och medarbetare med skalden Arthur Landfors ord i dikten "En kamrats sista ord" (i "Från smältugnen"):
"Och slösa ej med vackra tal vid graven,
och möt mig ej med tomma frasers mått,
men gå till dagsens gärning, som er väntar,
och fyll den plats i ledet, där jag stått."

A. Hansson.

PÅ OSÄKER MARK.

På annan plats i detta häfte lämnas en redogörelse för det i dagarna framlagda regeringsförslaget till fortsatt elektrifiering av statens järnvägar, denna gång gällande sträckorna Laxå-Charlottenberg, Uppsala-Gävle och Södertälje södra-Eskilstuna med bilinjer.

Dessa elektrifieringsplaner äro märkliga ej minst så tillvida, att genom dem för första gången för dylika arbeten ifrågasattes investering av kapital, som sannolikt ej på långt när skall kunna förräntas med trafikinkomster. Det räntepliktiga kapitalet skulle nämligen vid ingen av de till elektrifiering föreslagna linjerna komma att uppgå till mer än ca 43 % av anläggningskostnaderna, medan vid alla tidigare elektrifieringsförslag den kalkylerade vinsten motsvarat en någorlunda tillfredsställande förräntning av hela den med lånemedel täckta delen av anläggningskostnaderna.

Märklig är även den tveksamhet som i propositionen kommit till uttryck i fråga om sättet för finansiering av den del av kostnaderna, som ej kan förräntas med trafikinkomster. Kommunikationsministern synes ej vara fullt övertygad om lämpligheten att taga hela det icke-räntepliktiga kapitalet ur "fonden för förlag till statsverket". Denna tvekan är även förståelig, enär enligt finansplanen de för fondens amortering erforderliga medlen skola åstadkommas genom åtgärder, vilka till övervägande del ha karaktären av en kapitalkonfiskation, som förr eller senare ekonomiskt hämnar sig i andra avseenden.

Till förmån för de senare årens järnvägselektrifieringar, och även för de nu ifrågasatta, har anförts deras egenskap att skapa arbetstillfällen, och att anläggningarna, till skillnad från åtskilliga andra i arbetslöshetslindrande syfte igångsatta företag, själva bära kostnaderna för underhåll och förnyelse. Emellertid vill det synas, som om med tiden - i den mån gränserna för elektrifieringarnas räntabilitet uppnåtts - även andra, i siffror ej uttryckbara förmåner av olika slag åberopats med allt större eftertryck. Till dessa förmåner höra de elektrifierade linjernas allmännytta samt de ekonomiska och driftstekniska fördelar som uppstå genom en utvidgning av det elektrifierade systemet.

Det vill dock synas som om man borde undersöka huruvida, utan nämnvärt eftersättande av det med elektrifieringen avsedda huvudsyftet - beredandet av arbetstillfällen - de nämnda förmånerna möjligen kunde stå att vinna genom andra åtgärder. Särskilt gäller detta den av staten nyligen övertagna, ekonomiskt svaga linjen Södertälje-Eskilstuna, å vilken, i likhet med åtskilliga privatbanor, vissa av de elektrifieringen tillskrivna fördelarna torde kunna nås genom införandet av dieselelektrisk drift. Den vinst av 88 400 kr. som elektrifieringen av denna linje beräknas medföra, skulle på så sätt kanske kunna erhållas med mindre kapitaluppoffring än som nu ifrågasatts.

NOTISER

Normer för hiss- och kranlinor.
Sedan många år tillbaka har behovet av en enhetlig beräkning av hiss- och kranlinor framträtt. Fabrikanterna ha visserligen på ett förtjänstfullt sätt sökt tillhandagå sina kunder med råd och dåd, men några enhetliga normer ha ej funnits, efter vilka hiss- och kranlinor kunna beräknas och bedömas såväl av kunder som framför allt av myndigheternas inspektörer. På grund härav samlade ingenjörsvetenskapsakademien den 6 dennes ett antal intresserade sakkunniga, som konstituerade sig som ingenjörsvetenskapsakademiens linkommitté med uppgift att undersöka möjligheterna för enhetliga normer beträffande beräkning m. m. av hiss- och kranlinor. Kommitténs arbeten ledas närmast av civilingenjör Wilhelm Davidsson.

Fortsatt elektrifiering vid statens järnvägar. Som Teknisk tidskrift vid redogörelsen för årets statsverksproposition omtalade, hade kommunikationsministern bebådat proposition angående fortsatt elektrifiering av vissa staten tillhöriga järnvägslinjer, för vilka arbeten ett anslag av 15 mill. kr. beräknades, i avvaktan på resultatet av de inom järnvägsstyrelsen pågående och på regeringens uppdrag igångsatta utredningarna. Dessa ha omfattat alla de förslag, vilkas utförande f. n. syntes kunna diskuteras, sålunda bilinjerna Södertälje södra-Eskilstuna, Uppsala-Gävle och Laxå-Charlottenberg till redan elektrifierade eller under elektrifiering varande huvudlinjer samt linjegruppen Sundsvall-Ånge-Bräcke-Östersund-Storlien och Bräcke-Långsele, varvid dels tagits i betraktande ett huvudalternativ, omfattande linjesystemet Ånge-Bräcke-Långsele samt Bräcke-Östersund, och dels två bialternativ, avseende linjerna Östersund-Storlien och Ånge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free