- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
102

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 11. 17 mars 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

102 TEKNISK TIDSKRIFT 17 MARS 1934

Sundsvall. Järnvägsstyrelsen har därjämte ägnat uppmärksamhet åt frågan om elektrifiering av Bohusbanan men därvid kommit till den uppfattningen, att tanken på denna banelektrifiering borde vila, tills klarhet vunnits, huruvida de norska myndigheterna kunde komma att vilja återupptaga den sedan länge vilande frågan om en sammanbindning av de norska och svenska statsbanorna vid Svinesund.

De av järnvägsstyrelsen till elektrifiering ifrågasatta linjerna äro sålunda Laxå-Charlottenberg (banlängd 203 km, elektrifierad spårlängd 315 km), Södertälje södra-Eskilstuna med bilinjer till Mariefred och Strängnäs (banlängd 100 km, elektrifierad spårlängd 135 km), Uppsala-Gävle (114, resp. 173 km), Ånge-Bräcke-Långsele samt Bräcke-Östersund (banlängd 233 km, elektrifierad spårlängd 304 km), Östersund-Storlien (162, resp. 187 km) och Ånge-Sundsvall (95, resp. 130 km).

För leverans och överföring av elektrisk energi har järnvägsstyrelsen uppgjort följande plan: För linjen Laxå-Charlottenberg skulle energien tagas dels från Hallsbergs omformarestation, som utbygges med ytterligare en omformare, och dels från en ny omformarestatin vid Kil (2 omformare). Drivkraften till sistnämnda station skulle tagas dels från Trollhättan, dels antingen från ett framtida nytt statens kraftverk i Byälven eller från Uddeholmsbolagets kraftnät.

Linjen Södertälje södra-Eskilstuna skulle tillföras energi från Sköldinge omformarestation, som skulle erhålla ännu en omformare; dessutom erfordras en överföringsledning från Skebokvarn till Stålboga.

Linjen Uppsala-Gävle skulle erhålla energi dels från omformarestationen i Uppsala, dels från en ny omformarestation med 2 omformare vid Älvkarleby.

Huvudlinjesystemet Ånge-Bräcke-Långsele och Bräcke-Östersund samt bilinjerna Östersund-Storlien och Ånge-Sundsvall skulle erhålla elektrisk energi dels från Ånge omformarestation, där ytterligare en omformare skulle insättas, och dels från fyra nya omformarestationer, förlagda vid Bispgården, Sundsvall och Östersund eller möjligen Krokom, alla med två omformare, samt vid Åre med en omformare. Stationen vid Bispgården skulle drivas från vattenfallsstyrelsens kraftverk vid Sillre men även hava möjlighet att erhålla kraft från Krångede och Hammarforsens kraftverk. Omformarestationerna i Östersund och Åre skulle erhålla kraft från Hissmofors och Krångede samarbetande kraftverk. Omformarestationen i Sundsvall skulle förses med kraft från Hammarforsen och skulle dessutom kunna erhålla kraft från en hel del andra samarbetande kraftstationer i Indalsälven och i älvar söder därom.

För det fall, att elektrifieringen av sträckorna Östersund-Storlien och Ånge-Sundsvall ej komme till stånd, behövdes ej omformarestationerna i Åre och Sundsvall, varjämte stationen i Östersund behövde utrustas med endast en omformare.

Kostnaderna för överföringsanläggningarna framgå av nedanstående tabell. För samtliga dessa företag skulle åtgå 3 600 ton kopparledningar; råkopparen kan erhållas från Bolidens gruv a.-b.

Järnvägsstyrelsen har räknat med spårförstärkningar för bilinjerna samt för linjen Bräcke-Östersund, avsedda att möjliggöra en hastighet för S. J:s elektriska standardlok av 80 km/tim.

Kostnaderna för de i samband med elektrifieringen nödvändiga ledningsomläggningarna hade järnvägsstyrelsen preliminärt beräknat till de i nedanstående tabell upptagna beloppen, å vilka telegrafstyrelsen dock beräknat att vissa begränsningar, sammanlagt belöpande sig till 2,18 mill. kr., kunna göras.

Med utgående från nuvarande trafikstorlek och tågplan har järnvägsstyrelsen beräknat behovet av nya lokomotiv till 49 st. D-lok, varjämte skulle anskaffas 6 elektriska motorvagnar för linjen Uppsala-Gävle.

Elektrifieringen av de nämnda sträckorna skulle enligt järnvägsstyrelsens beräkningar komma att draga följande totalkostnader samt medföra följande vinster (se tabellen):

Anförda beräkning av vinsten är baserad på ett kolpris av 20 kr./ton. Vid ett pris av 17 kr./ton reduceras vinstprocenten till resp. 1,87, 1,49, 1,61, 0,77, 0,14 och 0,73.

Vid bedömandet av den ordning, i vilken elektrifieringsföretagen borde genomföras har järnvägsstyrelsen dels utgått från en nationell synpunkt, dels från S. J:s egen intressesynpunkt. Ur nationell synpunkt borde elektrifieringen av linjerna Ånge-Bräcke-Långsele och Bräcke-Östersund komma i främsta rummet, enär därigenom stora vinster i fråga om befordringstid m. m. komme att uppstå för stora bortom deras ändpunkter liggande landsändar. Elektrifieringen av bilinjerna till Sundsvall och Storlien erbjuder däremot så ringa fördelar, att därmed synes t. v. böra anstå. På grund av de pågående elektrifieringsarbetena på Ångelinjerna kan dock arbetet med elektrifieringen av de nämnda fortsättningarna ej på allvar taga sin början förr än år 1936.

Ur S. J:s egen synpunkt vore det givetvis mest fördelaktigt, om elektrifieringen av Laxå-Charlottenberg, Södertälje-Eskilstuna och Uppsala-Gävle komme i första rummet, enär därigenom isolerade ångdriftsträckor inlänkades i det elektriska systemet. Dessa arbeten kunna också omedelbart påbörjas. Styrelsen har förordat denna ordningsföljd men därtill knutit villkoret, att elektrifieringen ej finge medföra ökning av statens järnvägars i första hand räntepliktiga kapital med större belopp än som motsvarade de angivna vinsterna i driftkostnader. Kapitaliserade efter en räntefot av 4,5 %, skulle dessa vinster motsvara följande kapitalbelopp för resp. linjer: Laxå-Charlottenberg 6 mill. kr., Södertälje-Eskilstuna 2 mill. kr, Uppsala-Gävle 3 mill. kr. och Ånge-Bräcke-Långsele samt Bräcke-Östersund 3 mill kr.

Kommunikationsministern har förordat järnvägsstyrelsens förslag och i proposition (nr 199) för elektrifiering av banorna Laxå-Charlottenberg, Södertälje-Eskilstuna med bilinjer samt Uppsala-Gävle äskat dels 11 mill. kr. under utgifter för kapitalökning, dels 4 mill. kr. under rubriken "fonden för förlag till statsverket". För arbetenas slutförande skulle för budgetåret 1935/1936 behöva anvisas ytterligare 10,5 mill. kr., och


Laxå- Charlottenberg Södertälje-Eskilstuna Uppsala - Gävle Ånge - Bräcke- Långsele o. Östersund Östersund - Storlien Ånge - Sundsvall
mill. kr. mill. kr. mill. kr. mill. kr. mill. kr.
mill. kr.

Överföringsanläggningar 6,000 2,600 3,350 6,730 4,100 2,900
Ändringar 8,910 1,605 2,155 5,240 2,840 2,215
Lokomotiv m. m 4,590 0,895 1,795 3,030 0,860 0,985
Summa mill. kronor 14,500 5,100 7,300 15,000 7,800 6,100
Härav hänföra sig till telegrafverket
1,470 0,755 0,765 1,500 0,870 0,930
Vinst genom elektrifieringen 0,327 0,088 0,144 0,163 0,032 0,064
Motsvarande följande % å det nya anläggningskapitalet
2,25 1,73 1,97 1,09 0,41 1,05

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free