- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
107

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 12. 24 mars 1934 - J. von Sydow: Äro gasverk nationalekonomiskt berättigade i Sverige? - E. Palm: Praktiknämndens första arbetsår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medräknar samtliga svenska gasverk, dessas ekonomiska
betydelse.

Importerad råvara:

Stenkol, 524 439 ton å kr. 16: 35...... Kr. 8 574 577

Koksstybb av importerad koks, 13 916

ton å 11 kr. inköpta av vissa gasverk

för eldning av ugnarnas generatorer " 153076
137 ton brännolja för karburering av

vattenglas å 50 kr. pr ton........ " 6 850

Kronor 8 734 503

Förädlings- och exportproduktion:

Koks som annars fått importeras,

322 000 ton å kr. 20: 89.......... Kr. 6 726 580

Tjära, som annars fått importeras,
9 000 ton å 65 kr................. " 585 000

Tjära som exporteras, 12772 ton å
52 kr........................... " 664 144

Ammoniakprodukter som annars fått

importeras, 3 361 ton å 100 kr..... " 336 100

Bensolprodukter som annars fått
importeras, l 753 ton ............... " 618 381

Kronor 8930205

A-priset på kol är det medelpris cif svensk hamn,
som verkligen betalats av samtliga gasverk under år
1932. Priset på tjära, som exporterats, är det pris,
som verkligen erhållits. Priset på koks är hämtat
ur "Kommersiella meddelanden". Priset på kolstybb
är det pris, som betalats. Övriga pris hava
införskaffats från personer, som äro väl förtrogna med
marknadsläget.

Som framgår av kalkylen blir resultatet ett
för-ädlingsöverskott av 195702 kr. Kolstybben för
eldning av ugnarnas generatorer är en avfallsprodukt
sorn uppstår vid krossning och sållning av
importkoksen. Jag har medräknat den, då gasverken, om
de ej använt sig därav måst elda med koks av sin
egen tillverkning och därigenom minskat sin
försäljning. Medelpriset på koks, kr. 20:89 pr ton cif
svensk hamn, avser all koks således icke blott
värmeledningskoks, utan även kaminkoks samt
lättare gasverkskoks. Enligt uppgift skulle tung
värme-ledningskoks kunnat köpas 50 å 75 öre billigare per
ton, men skulle importen ökats med gasverkens
produktion, torde även en del av den ökade
kvantiteten varit kaminkoks och lättare gasverkskoks. Ett
50-75 öre billigare importpris pr ton förändrar
emellertid icke det förhållande, att kostnaden för
importvaran kol ungefär täckes av biprodukternas
värde.

Utöver biprodukterna ha gasverken erhållit 189
mill. ms g as.* Hade denna gaskvantitet icke varit

i Den tidigare angivna siffran 178,6 mill. m3 avsåg: som
framgår av texten ej samtliga svenska gasverk.

tillgänglig, skulle säkert en del måst ersättas av
importerat bränsle, t. e. brännoljor av olika slag,
hushållskol, briketter m. m. Gasverken sysselsätta
omkr. 2160 personer och räknas så lågt som 2 400
kr. per person och år, vilket ungefär motsvarar en
grovarbetarelön vid de mindre gasverken,
representerar personalens totala lönesumma ca 5 000 000 kr.
per år, vilket ju representerar ett värde, som ej bör
förbises. Enligt erhållen uppgift sysselsättas
huvudsakligen svenskt tonnage för befraktning av kolen,
men vid import av koks användes i stor
utsträckning utländskt tonnage. Riktigheten härav har dock
icke kunnat kontrolleras.

Det bör särskilt påpekas att år 1932 uppvisade
en relativt ogynnsam relation mellan kol och
kokspris. Fob-priset per ton värmeledningskoks (patent
öven) var år 1932 ett par månader lägre än priset på
gaskol men övriga månader högre. Under åren 1928
-30 var kokspriset väsentligt högre än gaskolpriset.
En liknande jämförelse, som gjordes för några år
sedan visade frånsett gasen ett förädlingsöverskott av
omkr. l,,5 mill. kr.

Undersöker man i vad mån gasverkens
nyanläggningar för såväl tillverkning som gasens distribution
inverkar på vår import, finner man, att gasverken
beträffande gjutna stora gasrör samt större mätare och
i vissa apparater, en del ugnsmaterial, bly och tenn
samt material till gasklockor, äro beroende av
utlandet. Klena smidda rör, stålrör upp till 150 mm för
nedläggning i gator, aducerade rördelar, armatur för
installationer, de vanligast förekommande
gasmätarna, Spislar och gaskök m. m. tillverkas numera
inom landet. Under år 1933 har exempelvis Örebro
gasverk icke inköpt någon utländsk materiel utom en
post reningsmassa samt några specialdelar för olika
ändamål.

Med stöd av vad ovan anförts synes mig tydligt, att
gasverken väl försvara sin plats i rikets hushållning.
De använda siffrorna äro total- och medelvärden och
det finns helt säkert därför flera gasverk, som icke
visa lika gott resultat, men tages vederbörlig hänsyn
till värdet av den producerade gasen och övriga
angivna förhållanden så tror jag att nationalekonomiskt
sett gasverken med möjligen något enstaka undantag
väl försvara sin plats.

En sund konkurrens mellan gas- och elverken är
välgörande för båda, vilket den hittillsvarande
utvecklingen tydligt har visat. Såsom regel äro de ju
i städerna kommunala inrättningar. I allt fler fall
läggas båda verken under gemensam ledning, vilket
helt naturligt har till följd en djupare förståelse för
deras olika möjligheter och för arbetsområdenas
av-gränsning på sådant sätt, att vardera verket i
möjligaste mån bidraga till det helas bästa. Vid sidan av
en sund konkurrens finnes nämligen även plats för ett
gott samarbete.

PRAKTIKNÄMNDENS FÖRSTA ARBETSÅR.

När Svenska industriens praktiknämnd våren 1933
startade sin verksamhet, voro betingelserna för dess
framgång icke alltför ljusa, i varje fall icke under
den närmaste tiden. Inom industrien och särskilt
byggnadsverksamheten rådde svår depression jämte

arbetskonflikter, och stor arbetslöshet var rådande.
Därtill kom att utredningar och förberedande arbeten
avseende praktiknämndens arbete drogo ut på tiden
längre än man beräknat, varför ett stort antal
praktikplatser redan voro bortlovade, då nämndens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free