- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
109

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 12. 24 mars 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med motto jämte förseglad namnsedel och med tydlig
påskrift "Polhemsskrift 1935" senast den 1 april 1935 kl.
12 på dagen vara inlämnad eller med posten ankommen
till teknologföreningens kansli, adresserad till
föreningens styrelse.

Utvidgning av Västerås ångkraftverk. I proposition
(nr 209) har regeringen föreslagit riksdagen att till
ytterligare utvidgning av Västerås ångkraftverk under
budgetåret 1934/1935 bevilja ett anslag av 750 000 kr.
Medlen äro avsedda att användas till anskaffande av en
ångpanna jämte anordningar för oljeeldning,
kolpulverisering och avskiljande av aska.

Anslagsäskandet grundar sig på en framställning av
vattenfallsstyrelsen den 1 mars, vari styrelsen efter en
överblick av vattentillgången i mellersta Sverige den
senaste tiden anför, att under 1933 belastningen hos
vattenfallsverket stigit mer än väntat. Den högsta
treveckorsbelastningen under nämnda år utgjorde 99,67
mill. kWh mot 80,98 mill. kWh år 1932. Ökningen
utgör ej mindre än 23 %, och härav betraktas ca 8 %
som normal, medan återstoden torde få anses som ett
torrårstillskott. Det är ångkraftverket i Västerås som
i främsta rummet fått leverera den erforderliga
kompletteringsenergien.

Ångturbinmaskineriet i Västerås kan nu vid full
belastning av samtliga aggregat lämna ca 110 000 kW.
Ångpanneanläggningen däremot har kortvarigt och med
användning av olja för ca hälften av effekten lämnat
ca 75 000 kW men med kol efter insättning av
kolpulverkvarnarna högst ca 55 000 kW. Efter de förbättringar
och förnyelser som under innevarande år komma att
vidtagas vid de äldre delarna av ångpanneanläggningen
räknas med att den vid fullt utnyttjande av samtliga
pannor kan avgiva: kortvarigt och med användning av
olja för ca halva effekten ca 90 000 kW, under enstaka
dygn under samma förutsättningar för övrigt 80 000 kW
samt kontinuerligt under några veckor och med kol ca
60 000 kW. Dessa data äro lägre än man förut räknat
med, beroende på att man ansett sig tvungen att räkna
försiktigare än förut med avseende på pannornas
belastningsförmåga.

Vid en sådan vattenbrist som under den gångna
vintern måste ångkraftverket under de mest belastade
veckorna arbeta med största möjliga produktion dag och
natt, vecka efter vecka, under det att vattenkraftverken
taga hand om den variabla delen av belastningen. Vid
dylik kontinuerlig drift måste dels det billigare
kolbränslet användas, dels forceringen minskas.

Vid uppgörandet av kraftbalansen för hösten och
vintern 1935 har styrelsen räknat med en ökning av
belastningen med 150 mill. kWh från hösten 1933, sannolikt
föranledande en ökning av den högsta
dygnsbelastningen med 615 000 kWh, alltså till 5,992 mill. kWh,
och av den högsta treveckorsbelastningen med 11,5 mill.
kWh till 111,17 mill. kWh, under förutsättning att även
år 1935 skulle yppas en vattenbrist liknande den som
förekommit 1933.

Detta anser styrelsen visserligen osannolikt men
finner det tillika ej försvarligt att underlåta förberedelser
för att möta ett nytt vattenbristår i förhoppning, att
detta ej kommer att inträffa förrän efter 5 à 10 år.

I fråga om sättet att möta en förväntad
belastningsökning anför styrelsen, att till hösten 1935
veckoregleringen i Göta älv samt kraftstationen i Vargön,
sannolikt även i Malfors tagits i bruk. Under normala
vattenförhållanden skulle detta medföra en ökning med
750 000 kWh under ett vardagsdygn och med ca 14 mill.
kWh pr treveckorsperiod. Vid vattenbrist liknande den
under slutet av 1933 inträffade reduceras krafttillskottet
till ca en tredjedel av det normala tillskottet.
Ångkraftverket skulle då komma att få taga hand om ett
belastningstillskott, uppgående pr dygn vid maximal
belastning til ca 15 000 kW och per treveckorsperiod till
ca 14 000 kW. Den totala belastningen å
ångkraftverket har för december 1935 beräknats till maximalt
80 000 à 90 000 kW under enstaka dygn och ca 70 000
kW praktiskt taget kontinuerligt under de tre högst
belastade veckorna.

Med hänsyn härtill har styrelsen funnit det
nödvändigt, att Västerås ångkraftverk omedelbart kompletteras
med en ny stor ångpanna, som vid maximal produktion
med hjälp av olja lämnar 30 000 kW samt vid
kontinuerlig drift med kol 20 000 kW. Ångpanneanläggningen
skulle därmed till storleken komma att ungefär
motsvara den nu befintliga ångturbinanläggningen.
Totalkostnaden för panna med tillhörande anordningar har
beräknats till 1,25 mill. kr.

Sprittillverkningens ordnande. Regeringen har nu
framlagt proposition (nr 232) med förslag till riksdagen
att antaga ett antal förordningar, avseende att reglera
tillverkningen och försäljningen av inhemsk sprit.

Regeringsförslaget är i vissa delar grundat på det
förslag de s. k. motorbränslesakkunniga framlade i fjol och
vilket på sin tid utförligt refererades i denna tidskrift
(häfte 38, sid. 345). Förslaget innebar i korthet, att
potatisspriten skulle användas till förtäringsändamål och
alla andra slag av sprit till tekniska ändamål, däribland
till motorbränsle. Då detta skulle innebära en ökad
användning av potatissprit, föreslogs, att för vinnande av
nya avsättningsområden för de övriga spritsorterna
skulle föreskrivas tvångsinblandning av sulfitsprit i
bensinen, varigenom avsättningen av sulfitsprit skulle ökas
från ca 20 till ca 80 mill. liter av normalstyrka.
Jäst- och melasspritens utrymme i konkurrensen skulle bli
beroende av, huruvida de kunde försäljas till sådant pris,
att deras användning jämte sulfitspriten kunde anses
ekonomiskt försvarligt. För genomförande av nämnda
tvångsinblandning föreslogs reglering av
brännoljeimporten genom statsmonopol.

I motiveringen till de framlagda förslagen har
finansministern till en början avvisat tanken på att bygga
landets spritförsörjning på import. Lika litet delar
finansministern uppfattningen, att det ej vore försvarligt
att stödja tillverkningen av potatissprit på den grund
att produktionskostnaden för potatisråsprit vore vida
högre än för annan råsprit.

Avsättningsförhållandena för potatisspriten ha under
senare år utvecklat sig så, att statsmakternas stöd är av
behovet påkallat. En förutsättning för att detta skall
lämnas är emellertid, att stödåtgärderna komma odlarna
i gemen, ej blott bränneriidkarna, till godo.
Finansministern har upptagit de sakkunnigas förslag beträffande
avsättningen av potatisspriten, dock med den
jämkningen, att även annan sprit må försäljas till förtäring
under förutsättning, att motsvarande mängd potatissprit
(den vid reningen uppkommande sekunda spriten
oräknad) kommer till användning för tekniskt ändamål.

Någon ändring i avsättningsförhållandena för den s. k.
skattelagda spriten (för vetenskapliga, terapeutiska
m. fl. ändamål) förutsattes ej i propositionen lika litet
som i sakkunnigförslaget.

Från handeln med s. k. skattefri sprit skulle däremot
potatisspriten (utom sekunda sprit) undantagas.

I propositionen förordas de sakkunnigas förslag till
principer för potatisspritens prissättning, avseende att
framtvinga åtgärder för potatisbränneridriftens
rationalisering. Initiativ till inrättande av större brännerier
vid en framtida utökning av potatissprittillverkningen
anses dock böra komma från spritcentralen.

För att stödåtgärderna skola komma potatisodlarna i
gemen till godo föreslås att ett statligt organ skall
beredas befogenhet att reglera bränneriernas
inköpskvantiteter och inköpspris. En liknande kontroll utövas f. n.
av statens potatismjölsnämnd, vilken så länge den
existerar skulle övervaka avsättningen av fabrikspotatis även
till brännerierna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free