Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1934 - Notiser - Sprittillverkningens ordnande - Containersystemet vid de brittiska järnvägarna - Personalpensioneringen vid industriföretagen - Tredje nordiska yrkesskolemötet - Fjärde internationella räddningskongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När det gäller reglering av avsättningen av annan sprit än potatissprit konstaterar finansministern till en början, att prisskillnaden mellan bensin och motorsprit f. n. är så stor, att det knappast vore försvarligt att påtvinga konsumenterna avsevärt ökade kvantiteter motorsprit. I enlighet härmed bör tillstånd att anlägga nya sulfitspritfabriker ej meddelas utan att särskilda skäl föreligga. De befintliga fabrikerna ha en produktionskapacitet av ca 40 mill. normalliter pr år, för vilken avsättning bör tillförsäkras industrien. Försäljningspriset bör motsvara verkliga tillverkningskostnaden vid ett medelstort välskött bränneri, men särskild handelsvinst bör lika litet här som i fråga om potatisbrännerierna beräknas, ej heller bör spritens användningsändamål ha något inflytande på priset. Eventuella tvister i fråga om priset skulle hänskjutas till samma prisnämnd som skulle fungera i fråga om potatisspriten.
I fråga om övriga spritslag (jäst-, melass- och betsprit) hade de sakkunniga föreslagit, att några förbud eller begränsningar ej skulle gälla, och att priset skulle grundas på tillverkningskostnaderna. Såvitt det gäller betspriten har finansministern anslutit sig till denna uppfattning. Däremot anser han, att skäl ej finnas att behandla jäst- och melasspriten väsentligen annorlunda än sulfitspriten. Jästsprittillverkningen föreslås sålunda tillåtas fortsätta inom vissa gränser; för prissättningen bör sulfitspritens pris så till vida bli normerande, att jästspriten ej må betalas högre än sulfitsprit av motsvarande kvalitet. Motsvarande principer böra gälla melasspriten. För båda dessa spritsorter föreslås en kvantitativ begränsning av tillverkningen till 6 mill. normalliter årligen; dock må importerad melass ej komma i fråga för tillverkningen. Avvägningen mellan kvantiteterna jästsprit och melassprit föreslås skola ske genom överenskommelse mellan sockerbolaget och jästindustrien.
Den årliga sprittillverkningen har på grund av de ovan relaterade principerna beräknats till 70 mill. normalliter, därav 24 mill. liter från potatisbrännerierna, 6 mill. liter från jäst- och melassbrännerierna och 40 mill. liter från sulfitbrännerierna. Då den årliga försäljningen f. n. uppgår till endast 55 mill. liter, måste, om maximiproduktionen skall hållas, konsumtionen ökas med 15 mill. liter per år. Detta tänkes skola ske genom ökad användning av spriten som motorbränsle.
Finansministern anser sig dock ej kunna förorda de sakkunnigas förslag om tvångsinblandning av sprit i bensin samt reglering av brännoljeimporten genom statsmonopol. I stället begäres av riksdagen nytt bemyndigande för k. m:t att vid behov meddela bestämmelser om skyldighet för importörer och tillverkare av bensin att inköpa motorsprit vid äventyr av förlust av möjligheter till vidare import.
Enär den föreslagna organisationen ej anses kunna genomföras på ett rationellt sätt utan att hela partihandeln med sprit koncentreras till ett enda organ, föreslås, att även handeln med skattelagd och skattefri sprit överflyttas till spritcentralen. Intresset att erhålla nya avsättningsområden torde, säger finansministern, kunna tillgodoses genom upprättande av en särskild avdelning inom spritcentralen, vars personal såvitt möjligt kommer att rekryteras bland personalen för de nu upphörande bolagen Svensk sprit och Skattefri sprit.
Det blir sålunda spritcentralens uppgift att söka öka landets årliga konsumtion av motorsprit från nuvarande 9 till 17 mill. liter (med styrkan 99,5 %). En dylik ökning innebär givetvis en viss belastning av motortrafiken, vilken ytterligare skärpes genom den beräknade höjningen av spritpriset från 24 till 30 öre.
Den ökade användningen av motorsprit beräknas medföra en merkostnad för bensinfirmorna av ca 1,4 mill. kr. årligen, en merkostnad som slutligen drabbar konsumenterna. Fördelad på hela motorbränslekonsumtionen, blir dock kostnadsökningen endast 0,6 öre pr liter. För att underlätta övergången till det nya systemet har föreslagits en förlängning av den skattefrihet för motorspriten, som utgår den 1 juli 1934. Härigenom beräknas å andra sidan den inflytande bensinskatten minskas med 1,7 mill. kr. Om spriten skulle skatteläggas med 6 öre pr liter, kommer någon återvinning till stånd, så att minskningen av bensinskatten stannar vid 680 000 kr.
De nya förordningarna föreslås skola träda i kraft vid det nya tillverkningsårets ingång den 1 okt. 1934.
Containersystemet vid de brittiska järnvägarna. Enligt meddelande i "Industrial Britain" utgör antalet dagligen i bruk varande containers vid de brittiska järnvägarna över 8 500, varvid förekomma olika typer, såsom öppna och slutna för olika gods samt ventilerade och isolerade för matvaror. Även för flyttningar användas containers; antalet pr dag av järnvägarna utförda flyttningar uppges till 50.
Personalpensioneringen vid industriföretagen. En undersökning som nyligen företagits beträffande personalpensioneringen vid de industriföretag, vilkas aktier noteras å Stockholms fondbörs, klarlägger i viss mån pensioneringsfrågans läge inom storindustrien. Antalet undersökta företag utgjorde 43, varav 23 hade sin pensionering ordnad genom S. P. P. Därjämte hade fem företag ordnat pensionering på annat sätt, ett genom pensionsstyrelsen, två genom egna, inregistrerade pensionskassor och två genom egna, oregistrerade sådana, övriga 15 undersökta företag hade ingen ordnad pensionering, ehuru i balansräkningarna för nio av dessa ingingo pensionsfonder å sammanlagt ca 8 mill. kr.
Tredje nordiska yrkesskolemötet hålles i Oslo 11-13 juli 1934, i samband varmed anordnas en norsk yrkesskoleutställning den 9-15 juli. Det preliminära programmet upptager bl. a. följande allmänna överläggningsämnen: översikter över utvecklingen inom yrkesundervisningen för hantverk och industri i Danmark, Finland, Island, Sverige och Norge 1932-1934, Yrkesundervisningen som medel i kampen mot arbetslösheten, Planläggning av den fackliga undervisningen i blandade klasser och Lärarutbildningen. Dessutom hållas gruppsammanträden för dryftande av lärlingsundervisningen inom olika fack samt sektionsmöten, vid vilka bl. a. diskuteras vägledning vid yrkesval, yrkesundervisningens anpassning efter storindustriens behov samt utbildning av arbetsledare.
Den svenska möteskommittén, vars ordförande är undervisningsrådet Nils Fredriksson, har framhållit önskvärdheten av att ej blott rektorer och lärare vid yrkesskolorna utan även dessas styrelser samt medlemmar av yrkeskorporationer bliva väl representerade vid mötet.
De svenska och norska järnvägarna ha beviljat vissa rabatter å biljettpriserna för deltagarna. Deltagaravgiften är 10 norska kronor, och anmälningstiden utgår den 1 maj. Närmare upplysningar kunna erhållas genom Svenska teknologföreningens kansli.
Fjärde internationella räddningskongressen hålles i Köpenhamn den 11-16 juni 1934. Kongressen är avsedd att vara en samlingspunkt för dem som genom sitt yrke eller eljest ha intresse för räddningsväsendet och bringandet av första hjälpen vid olycksfall. Kongresspråken äro engelska, franska, norska, svenska, tyska och danska. Enligt det preliminära programmet kommer kongressarbetet att uppdelas på följande sektioner: 1) Första läkarhjälp vid olyckstillfällen. 2) Utbildning av lekmän i första hjälpen (samaritundervisning). 3) Räddningsväsen och första hjälp i städer och på landet. 4) Räddningsväsen vid landtrafik (järnvägar, småbanor, automobiler). 5) Räddningsväsen på havet, på sjöar och på kusten. 6) Räddningsväsen och första hjälp vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
