- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
117

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 13. 31 mars 1934 - Den yrkesmässiga biltrafikens organisation och reglering - Den yrkesmässiga motortrafikens utveckling m. m. i Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

31 MARS 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 117

Enligt föredragshållarens förslag skulle Finland uppdelas i 18 distrikt, av vilka i vart och ett driften så vitt möjligt skulle handhavas av ett eller flera medelstora bolag, beroende på trafikens omfattning. Dessa bolag skulle handhava även den yrkesmässiga godstraiiken mellan skilda orter, liksom även sådan långdistanstrafik, som speciellt skulle tilldelas dem.

Från dessa åt privatföretagare överlåtna områden skulle dock avskiljas vissa delar, där trafiken skulle drivas av staten. Sålunda skulle t. e. en del med järnvägen parallellt gående linjer drivas av statsjärnvägarna. Detta verk har i förslaget, förutom i områden i olika delar av landet, även tilldelats trafiken i stora områden i fattiga trakter i norra Finland, där trafiken är riktad mot järnvägen och där järnvägen har intresse av att trafiken upparbetas.

Staten är av allmänt kulturella skäl skyldig att upparbeta trafiken även i sådana glest befolkade trakter, där denna icke är riktad mot järnväg. I sådana områden förekommer huvudsakligen persontrafik, och det har föreslagits att trafiken i dessa områden fortfarande skulle drivas av postverket. Detta verk har hittills för postbefordringens skull med energi och framgång upprättat dylika linjer.

Den högsta uppsikten över all yrkesmässig biltrafik skulle enligt förslaget handhavas av kommunikationsministeriet. Alla koncessioner för yrkesmässig biltrafik mellan skilda orter skulle beviljas av denna instans, oberoende av om den ansökande vore en statsmyndighet, såsom posten och järnvägen eller en privat företagare.

Trafikkontrollen skulle handhavas av ministeriets kontrollörer, vilka även ägde inkomma med förslag rörande linjenätets utveckling. Polismyndigheterna och besiktningsmännen för motorfordon skulle härvid vara behjälpliga.

Betänkandet anger riktlinjerna för den framtida utvecklingen av det yrkesmässiga biltrafikväsendet samt söker påvisa det slutmål till vilket man borde sträva. Förslaget har av ministeriet i och för kritik sänts till statens kommunikationskommitté, järnvägsstyrelsen, post- och telegrafstyrelsen, omnibussägarnas förbund och en del andra bilistsammanslutningar.

De avgivna utlåtandena äro synnerligen intressanta. I stort sett godkänna alla tillfrågade utom poststyrelsen den föreslagna organisationsformen 4 b, dvs. "medelstora bolag", såsom den vartill man borde sträva. Alla äro dock även ense om att övergången bör ske småningom. Sålunda framför Statens kommunikationskommitté som sin åsikt, att det föreslagna systemet är det riktiga, men att övergången bör ske allt efter det utvecklingen i de olika landsdelarna så fordra. Det första steget, vilket kommittén dock anser omedelbart borde tagas, vore att hela kontrollen skulle underställas kommunikationsministeriet, som även skulle utge alla koncessioner. Vidare borde landet snarast möjligt indelas i inspektionsdistrikt med var sin under kommunikationsministeriet sorterande trafikinspektör. Dessa inspektörers uppgift skulle vara att småningom utveckla linjenäten i sina resp. distrikt, att ordna och kontrollera trafiken samt att leda utvecklingen mot det utstakade målet.

Järnvägsstyrelsen godkänner även principen "medelstora bolag" samt påpekar likaledes det önskvärda i att övergången sker småningom.

Post- och telegrafstyrelsen, som ju redan utvecklat ett betydande busslinjenät, önskar icke utlämna detta till förmån för enskilda bolag. Konkurrensen mellan posten och enskilda företag har också på flera sträckor varit betydande. Poststyrelsen anser vidare postbefordringen med egna bilar vara synnerligen viktig och anser det vara hart när omöjligt att på annat sätt ordna denna.

I ett avseende godtager dock denna styrelse förslaget, nämligen däri, att högsta ledningen och rätten att bevilja koncessioner skulle givas kommunikationsministeriet. Denna instans skulle stadfästa alla tidtabeller, postbilarnas dock undantagna. Även skulle alla förändringar i tidtabellerna under säsongtid av ministeriet fastställas, att denna rätt skulle omedelbart fråntagas de lokala polismyndigheterna.

Synnerligen intressant är det utlåtande som omnibussägarnas förbund avgivit. Centralförbundet har halt möten runtomkring i landet i förbundets alla distrikt. Förbundet har enhälligt godkänt föredragshållarens åsikt om kommunikationsmmisteriet som högsta och koncessionsbeviljande instans. Enhällig och stark är även förbundets begäran, att varken posten eller järnvägen skulle få idka någon allmän bilrörelse, utan att all yrkesmässig biltrafik borde överlämnas åt privata företagare. Vad den inre organisationen beträffar, anser iörbundet den föreslagna organisationsformen "medelstora boiag" vara det rätta målet. Intressant är, att ur de olika distriktmötenas protokoll se, hur denna fråga (om organisationen) i olika delar av landet besvarats. Svaret är oftast beroende av det utvecklingsstadium vari distriktet i berörda avseende befinner sig. Sålunda ha Åbo och S:t Michels distrikt ansett organisationsformen "medelstora bolag" som den enda riktiga och eftersträvansvärda. Men så är också linjebilväsendet i dessa båda distrikt längst utvecklat och rörelsen ligger, om ock blott tiil en del, i händerna på medelstora företag med 8-15 vagnar. Här förekomma även "medelstora bolag" av en intressant typ, nämligen sådana som bildats av flera småföretagare, vilka samfällt bedriva rörelsen med gemensamma reservvagnar. Således en sorts aktiebolag.

I Viborgs distrikt åter, där utvecklingen är något mindre framskriden, önskas allmänt, att endast varje särskild väg skulle trafikeras av en och samma firma. I detta distrikt har man s. a. s. kommit halvvägs i utvecklingen mot "medelstora bolag". En del bolag ha 3-8 vagnar. Omnibussägarnas platsförbund har här mött stora svårigheter vid försöken att ordna trafiken och avskaffa den skadliga inre konkurrensen.

I flera distrikt finnas ännu uteslutande småföretagare. Dessa äro naturligtvis oroliga för att i en framtid bliva uppslukade av större företag. De motsätta sig även förslaget om "medelstora bolag".

Något så när genomgående är önskemålet att koncessionstiden skulle fastställas till 10 år. Likaså önskas allmänt, att, därest staten går in för organisationsformen "medelstora bolag", övergången borde ske småningom.

En sammanfattning av vad den nya fackmannakommittén, med tekniska högskolans rektor professor Hjelmman som ordförande, som nu blivit tillsatt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free