- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
122

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 13. 31 mars 1934 - Den yrkesmässiga biltrafikens organisation och reglering - Reglering av den yrkesmässiga biltrafiken i Sverige - Arbetsanalys och tidsstudier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

122 TEKNISK TIDSKRIFT 31 MARS 1934

bilstrafiken råkat genom måttlös inbördes konkurrens och startande av dumpingföretag utan utsikter att i längden reda sig. I själva verket skulle den unga lastbilstrafiken alltjämt ha nytta av att bli ställd under ett visst välvilligt förmyndarskap från statens sida för att göra slut på nuvarande oefterrättliga system. Vi kunna inte fortsätta, sade tal., att bekriga varandra i all oändlighet, så att järnvägarna gå med förlust och bilfolket knappast har råd till ens en kaffe. Vi måste ordna upp våra förhållanden så att vi båda kunna leva. Men då gäller det också, att järnvägarna skola låta bilarna få den trafik - också i långtransporter - som naturligen tillfaller dem, medan bilarna skola avhålla sig från att konkurrera om sådana varuslag, som naturligen höra järnvägarna till. Ett sådant samförstånd skulle gagna både allmänheten, järnvägarna och utövarna av lastbilstrafiken.

Direktör Assar Gabrielsson i Volvofabriken tog bestämt avstånd från en statskontrollerad reglering av biltrafiken, ett trafikens förbudssystem. Det går icke att ordna denna fråga för framtiden genom lagar och resolutioner, vilka taga sikte på nuet utan hänsyn till att motortrafiken alltjämt befinner sig i en rask teknisk utveckling. Bilarna bli för varje år icke bara bättre och snabbare utan också billigare att driva, dvs för varje år allt farligare konkurrenter. Talaren kritiserade S. J:s system med differentierade frakttariffer. Ett sådant system är möjligt att upprätthålla vid absolut monopolställning, men öppnar, då konkurrens föreligger, möjlighet för konkurrenterna att under skydd av de höga tarifferna draga till sig de ur järnvägarnas synpunkt mest lönande transporterna. Differentieringen borde därför övergivas och fraktavgifterna bestämmas med hänsyn till järnvägarnas självkostnader. Detta skulle visserligen medföra, att bilarna ginge miste om en del trafik, men å andra sidan skulle de säkerligen också tillföras andra frakter, som de från rena ekonomiska utgångspunkter kunna utföra billigare.

Ingenjör Chr. Sylwan ansåg, att problemet järnvägar-yrkestrafikbilar kunde erhålla sin slutliga lösning endast genom att all yrkeslandtrafik samorganiserades till trafikområdesförvaltningar med järnvägarna såsom stommar eller baslinjer - alltså dels statliga, dels enskilda trafikräjonger - och med samtrafikbestämmelser för hela komplexet. Man borde med ömsesidigt god vilja kunna finna former för de många yrkesbilföretagens inkorporering i detta räjongsystem; lika stora eller större organisativa och ekonomiska omläggningar ha förut förekommit i vårt land.

Byråchefen S. Norrman sade att järnvägarna mycket väl kunde ernå en sund ekonomisk styrka genom att fortsätta påbörjad taxereglering icke bara genom att sänka de högsta taxorna utan även genom att höja de lägsta. Denna väg är principiellt framkomlig. En sådan taxereglering skulle emellertid komma i konflikt med mycket mäktiga enskilda intressen och skulle medföra synnerligen allvarliga följder för näringslivet, däribland betydande exportintressen som äro i hög grad beroende av billiga frakter.

Efter ytterligare ett par inlägg och repliker, varvid bland annat framkom en gensaga från bilägarehåll mot ombudsman Anderssons pessimistiska syn på lastbilstrafikens ekonomiska förhållanden och en slutreplik av professor Lönnroth, avslutades diskussionen.

ARBETSANALYS OCH TIDSSTUDIER.

Teknologföreningens avdelning för industriell ekonomi och organisation hade måndagen den 26 febr. tillsammans med ingenjörsvetenskapsakademien anordnat en konferens för att behandla frågan om arbetsanalys och tidsstudier. Konferensens första avdelning, som bevistades av ca 200 personer, ägde rum på akademiens lokaler och öppnades av kommerserådet A. F. Enström, vilken framhöll att arbetsanalyser och tidsstudier kommit till användning under en lång följd av år även här i Sverige. Anledningen till att frågan tagits upp nu berodde på, dels att intresset under de sista åren avsevärt stegrats, och dels att man ansett tiden vara inne att sammanfatta resultaten av hittills utförda tidsstudiearbeten och att få erfarenheterna kollationerade.

I Tyskland hade man, sade tal., de sista åren under påverkan av den press som industrien varit utsatt för bedrivit ett intensivt tidsstudiearbete och förhållandet lär vara det, att den tyska industrien är utomordentligt väl rustad att möta konkurrensen då näringslivet åter kommer in i normala gängor. Under förberedelserna till denna konferens hade den synpunkten framkommit, att en viss permanens i arbetet skulle vara fördelaktigt och tal. underströk, att I. V. A. vore villigt att medverka härtill.

Överingenjör Alex. Engblom talade därefter om "Tidsstudiernas ändamål och betydelse" samt påvisade inledningsvis att det inte ligger i människans natur att arbeta rationellt. Hon tvingas härtill genom den ekonomiska konkurrensen. Förändringen sker emellertid endast under mycket stora svårigheter, och den psykologiska förståelsen av människan utgör därför en viktig förutsättning för dess genomförande.

I fortsättningen redogjorde tal. för Frederich W. Taylor’s insats och de bärande idéerna för Scientific Management. Guess work eller "på en höft metoder" hava ersatts av vetenskapliga undersökningar för lösandet av produktionens olika problem. En redogörelse lämnades för innebörden av de vetenskapliga arbetsmetoderna och deras tillämpning på produktionsproblemen.

Arbetsanalysen är en gren av denna tillämpning och hänför sig framför allt till arbetsplatsen med dess maskinella utrustning, verktyg, hjälpmedel, transportanordningar och yttre betingelser i övrigt som ljus, värme, ventilation, hygieniska förhållanden m. m., i avsikt att så långt som möjligt stegra produktionen per tidsenhet. Hänsyn måste emellertid tagas även till produktionens kvalitet. Arbetspersonalens lämplighet måste också noga övervägas. Den rationella arbetsledningen har icke minst riktat uppmärksamheten på den mänskliga arbetskraftens betydelse.

Analysens ändamål är att uppdraga orsakerna till förluster, beroende på dålig utnyttjning av produktionsmedlen och den mänskliga arbetskraften. "Bästa sättet" fastställes sedan alla betingelser standardiserats.

Tidsfaktorn är av avgörande betydelse vid allt arbete. Ingående tidsstudier måste därför göras; tal. lämnade en redogörelse för principerna härför samt för de olika metoderna för fastställande av standardtider angåvos. Slutligen behandlades användningen av arbetsanalysens resultat på olika områden.

Överingenjör Patrik Rydbeck redogjorde därefter för "Tidsstudiearbetets organisation" och framhöll till en början bl. a. att tiden ar en av de fundamentala faktorerna vid all industriell verksamhet och den lämp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free