- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
124

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 13. 31 mars 1934 - Arbetsanalys och tidsstudier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

124 TEKNISK TIDSKRIFT 31 MARS 1934

slaget, om den skall pressas, gjutas, hejas eller svarvas ur stångmaterial. Alldeles samma är förhållandet beträffande skärhastighet och matning. Dessa frågor skola avgöras efter rent teknologiska och industriellt ekonomiska metoder, och maskinerna skola inställas efter de teknologiska undersökningarnas resultat, icke efter arbetarnas eller arbetsledarnas godtycke. Vad tal. ville understryka var, att den teknologiska delen icke bör inräknas i tidsstudiearbetet.

Därefter vidtager den pedagogiska delen av arbetet, och här är tidsstudien på sin plats. Ett komplement till tidsstudien är emellertid även statistiken.

Angående tidsstudiearbetets organisation framhöll tal., att Separator följt en annan linje än den av ingenjör Rydbeck relaterade. Hos Separator utgör tidsstudiearbetet ett led i arbetskontrollen i verkstäderna och har därför inordnats under det kontor, som handhar dels denna arbetsuppgift och dels kalkylerna.

Ingenjör Bergendal liksom andra föredragshållare har sagt, att sedan arbetskvantiteterna fastställts medelst tidsstudier, så bestämmes ackordsförtjänsten lämpligen som procent på den avtalsenliga timlönen. Tal. hade en helt annan uppfattning. Ackordspriset skall vara fullt oberoende av timlönen och skall angivas i öre per timme, således ett absolut mått, och beräknas så, att förtjänsten är skälig med hänsyn till arbetets art.

Disponent F. Göransson. I Sandviken ha tidsstudier kommit till användning på de mest skilda arbeten: valsverk, martinverk, byggnadsarbeten och även på engångsarbeten. Tal. anslöt sig till överingenjör Forsbergs uppfattning, att det teknologiska arbetet icke bör räknas in i tidsstudiearbetet, särskilt med hänsyn till att det teknologiska arbetet icke får fråntagas driftsledningen. Men driftsledningen bör naturligtvis utnyttja tidsstudierna och nyttiggöra de erfarenheter, som genom dessa registreras. I Sandviken hade man med hänsyn härtill organiserat tidsstudiearbetet som ett fristående organ, ett tidsstestudielaboratorium, dit driftsledarna kunde vända sig för att få del av de samlade erfarenheterna. Varje driftsledare riskerar, sade tal., att med åren bliva "vaneblind" och även med hänsyn härtill kan det vara lämpligt att låta tidsstudiearbetet ske fristående från driftsledningen. Dessutom är driftsledningen som regel hårt belastad av det dagsbetonade arbetet, och då det är synnerligen viktigt att detta klaras, har man ansett klokast, att icke belasta driftsledningen även med tidsstudiearbeten.

Men vid sidan av denna "laboratoriesynpunkt" finns det även en "revisionssynpunkt", som avser revision av löner och ackord. I Sandviken hade man ordnat detta, så att tidsstudieavdelningen och sifferrevisionen gemensamt verkställer denna revision.

Därefter berörde tal. de psykotekniska prov, som sedan lång tid pågått i Sandviken. Man strävar icke efter att i detalj utröna varje individs handlag, sade talaren, utan söker de grundläggande psykotekniska faktorerna inom människan. Vi önska endast göra en grovsortering av materialet, så att "runda bultar komma i runda hål och fyrkantiga bultar i fyrkantiga hål".

Chefsingenjör I. Magnuson förordade, att man vid upprättandet av en nomenklatur borde söka undvika benämningen "tidsstudieavdelning" och i stället använda ordet "arbetsbyrå" samt att "tidsstudier" borde utbytas mot "arbetsstudier".

Doktor G. Ekelöf. För det fortsatta arbetets bedrivande bör det vara av största intresse att få en inventering av de erfarenheter betr. tidsstudiearbetet, som hittills gjorts här i landet. Frågan är, huru man lämpligast skall kunna insamla materialet. Tal. nämnde enquête-vägen men trodde icke själv, att detta var den lämpligaste metoden. Däremot förordade tal., att I. V. A. skulle anslå medel, som möjliggjorde, att man kunde engagera en ingenjör, som på ort och ställe kunde insamla det erforderliga materialet.

En annan fråga av vital betydelse för tidsstudiearbetets fortsatta, framgångsrika bedrivande, vore utbildningen av tidsstudiemän. Det gäller icke blott att utbilda tidtagare utan att - såsom överingenjör Rydbeck framhållit - lägga utbildningen så, att industrien tillförsäkras kvalitativt förstklassiga tidsstudiemän. Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut har visserligen redan frågan på sitt program, men med hänsyn till dess stora betydelse var institutets ledning beredd att taga upp denna utbildningsfråga i hela dess vidd och lägga den så, att industriens behov av tidsstudiemän på ett fullt betryggande sätt skulle ordnas genom arbetsledareinstitutet.

Ingenjör K. H. Stenhagen, Sandviken, hade den uppfattningen, att industriföretaget hade behov av två olika typer tidsstudiemän. Även på detta område kunde man nämligen tala om befälsgrader - överbefäl och underbefäl. Man hade i föredragen och diskussionen hittills mest talat om, vad tal. rubricerade som "överbefäl", dvs. tekniskt högt skolade ingenjörer. Emellertid kunde man icke undvara underbefälet, ty dessa hade lättare att koppla in på arbetarnas våglängd, dvs. de kunde korrespondera med arbetaren på ett helt annat sätt än den högskolebildade ingenjören. Tal. demonstrerade en del intressanta tabeller, som inlämnats till I. V. A:s kommitté for tidsstudier och arbetsanalys.

Överingenjör L. Ell underströk lämpligheten av att utbildningsfrågan tages upp till behandling av ovan nämnda kommitté.

Överingenjör O. Hellman ansåg, att de tekniska fackskolorna borde kunna utbilda tidsstudiemän framför allt då det gällde att tillfredsställa industriens behov av "underbefäl" i ingenjör Stenhagens mening, och att industriförbundets arbetsledareinstitut lämpligen kunde taga upp frågan om utbildning av "överbefäl". Talaren framförde även den intressanta synpunkten, att rekryteringen av verkmästare borde ske på så sätt, att en dugande tidsstudieman bör ha möjlighet till befordran som verkmästare.

Överingenjör P. Rydbeck framhöll, att man vid S. K. F. följde den principen, att tidsstudieingenjörer skulle vara högskolebildade bl. a. därför att företaget på denna väg rekryterade "överbefälet", dvs. driftsingenjörerna (till skillnad från ingenjör Hellmans uppfattning). "Tidtagare" är det relativt lätt att utbilda, men en god arbetsanalytiker bör ha högsta tekniska utbildning. For närvarande finns det dessutom mycket gott om högskolebildade ingenjörer.

överingenjör Alex. Engbiom. Föredragen såväl som diskussionen ha givit belägg för att intresset för tidsstudiearbetet är så stort, att I. V. A: s kommitté blivit konstituerad i rätt tid. Vad kommittén i första hand kommer att taga upp är frågan om termförteckningen, ty så länge nomenklaturen är oklar, är det svårt att diskutera hithörande problem. Dagens konferens har haft karaktären av ett programsammanträde, och de erfarenheter, som framlagts vid dagens föredrag och diskussionsinlägg, skall kommittén söka nyttiggöra. Talaren skulle i egenskap av ordförande i I. V. A:s kommitté för tidsstudier och arbetsanalys taga upp till objektivt bedömande alla de förslag, som framkommit, vilket kommer att underlättas även därav, att kommittén fått fullmakt att med sig associera sakkunniga på olika områden.

Ordföranden avtackade föredragshållarna och de i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free