- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 13. 31 mars 1934 - Notiser - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

81 MARS 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 127

kant belysning genom ett uttalande i den norska "Tidsskrift for kjemi og bergvesen", som om en svensk kollega yttrar:

"Det er her hjemme sagt om dette tidsskrift, at vel er det utmerket i faglig henseende, men verden kunde forgå over dets hode uten at det merker det. Iallfall har det i praksis bevist at et nordisk kjemikermøte ikke foranlediger nogen reaksjon."

Utan att på något sätt vilja anställa jämförelser mellan kemikermötet i Oslo och världens undergång, och utan att vilja intervenera i det här aktuella fallet, måste vi erkänna, att det nog finns anledningar till förargelse över fackpressens olympiska lugn, även om man kanske inte bör gömma på förargelsen i två långa år.

Svenska mässan, den sjuttonde i ordningen, hålles i Göteborg den 6 maj-3 juni. Bland nyheterna må nämnas en särskild avdelning för elektricitetens rationella användning, arrangerad av FERA i samarbete med vattenfallsstyrelsen, Göteborgs elektricitetsverk och Yngeredsfors kraft-a.-b. På byggnadsmässan kommer i år att speciellt belysas småstugebebyggelse och sportstugor, med stadsplaner, modeller och ritningar inne i hallarna samt byggnader på mässgården.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Svenska teknologföreningen.

Ordinarie stämma
hölls å föreningens lokal fredagen den 23 mars under ordförandeskap av direktör Sigurd Nauckhoff.

Till ledamöter i föreningen invaldes: civilingenjörerna Erik Arne Waller, Stockholm, Abel Bergqvist, Stockholm, bergsingenjör Carl Eric Runestad, Västerås, ingenjörerna Einar Fabian Karlsson, Stockholm, Karl Vilhelm Björklund, Kalmar, Karl-Axel Ludvig Karlberg, Stockholm, Hjalmar Roy Schultz, Ludvika, Sven Ragnar Olson, London, samt direktör August Schmitz, Malmö.

Styrelsens berättelser över föreningens verksamhet och ekonomi under år 1933 (Sv. T. F:s handlingar 263) förelågo och föranledde ej till någon diskussion. I enlighet med revisorernas förslag beviljades styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.

Vid härefter företagna stadgeenliga val utsågos i styrelsen för år 1935: till ordförande myntdirektör Alf Grabe, l:ste vice ordf. direktör Ragnar Blomqvist, 2:e vice ordf. direktör Sten Westerberg samt övriga ledamöter byggnadsrådet Ragnar Hjort, l:e byråingenjör Siffer Lemoine och civilingenjör Gösta Richert. Till suppleanter: stadsingenjör John Petterson, gatudirektör N. K. Sundblad, tekn. dr F. A. Dahlgren, civilingenjör Walo Finné och docenten fil. dr Folke Odqvist.

Till revisorer för år 1934 omvaldes l:e byrådirektör Axel Gustrin, civilingenjör Harald Almqvist och överingenjören kapten G. Herman Jansson med civilingenjör Fredrik Waern och bergsingenjör Emil Gustafsson såsom suppleanter.

Härefter följde föredrag av professor Carl Heuman:
"Den senaste läroverksreformen och dess följder för den tekniska undervisningen." I den därefter följande diskussionen yttrade sig professor H. Kreuger, överingenjör R. Liljeblad, undervisningsrådet H. Wallin, professor F. Carlson och professor Sten Velander.

Referat av föredrag och diskussion kommer att inflyta i ett senare nummer av tidskriften.
Fmn.

Tekniska föreningen i Uppsala
hade den 24 februari sitt andra sammanträde för året. Sammanträdet var anordnat som damafton och föredragshållare var civilingenjör G. W: son Cronquist, Stockholm, som talade om "Färgen i svenska landskap".

Ingenjör Cronquist visade ett hundratal utomordentligt vackra skioptikonbilder i naturliga färger och höll i anslutning till dessa ett kåserande föredrag om de färger, som äro karakteristiska för det svenska landskapet vid olika årstider och olika belysningar. Bilderna, som härrörde sig från alla delar av vårt land, visade på ett högst fängslande sätt, vilka skönhetsvärden, som rymmas inom det svenska landskapet. De visade obruten mark och odlad mark och hur bebyggelsen ger färg åt landskapet. Det för Sverige mest karakteristiska är fortfarande de små röda stugorna ute på landsbygden. Deras röda färg omfattar en rik och varm färgskala. Tyvärr förses de med vita knutar och fönsterinfattningar i alltför stor utsträckning. En del bilder från industrianläggningar visade hur dessa kunna inordnas i landskapet på ett harmoniskt sätt. Broar och väganläggningar kunna ge ett ökat skönhetsvärde åt landskapet. Oftast äro vi emellertid rädda för att giva sådana anläggningar en tillräckligt kraftig färg, som harmonierar med landskapets egen färgskala. Det blir för mycket grått eller för mörka färger. Våra bilar t. e. kunde gott givas ljusare och livligare färger, då de därigenom skulle lysa upp landskapet och den ljusa färgen dessutom är praktisk.

Efter sammanträdet följde supé och samkväm med dans. Notarien Pelle Nordström bidrog genom sång till luta till höjande av stämningen.
E. K.

Tekniska föreningen i Härnösand
hade den 24 februari i samband med sitt ordinarie vårmöte, som hölls å Frimurarerestauranten i Härnösand anordnat besök vid Hernö bryggeri a.-b:s anläggning i Härnösand.

Ledamöterna, som talrikt infunnit sig vid bryggeriet, genomgingo anläggningen under sakkunnigt ciceronskap av disponenten N. Nordberg och bryggmästaren A. Hauke.

På Frimurarerestauranten föregick mötet under ordförandeskap av ingenjör H. T. Brodin. Av styrelsens årsredogörelse för 1933 framgick att föreningen vid 1933 års slut hade 137 medlemmar och att den sammanträtt 3 gånger för föredrag och samkväm. Sex nya medlemmar invaldes i föreningen.

Civilingenjör Anders Ygberg höll därefter ett synnerligen instruktivt föredrag "Om betong", rikt illustrerat med kurvor och bilder. Efter en kort historik gav föredragshållaren en populär framställning av cementtillverkningskonstens svårigheter på grund av de allmänt stegrade anspråken på icke blott styrka och täthet utan även på möjligheterna att bestämma betongens beteende härutinnan. Förstöringen av betongbyggnader behandlades, och till slut visades exempel på vad som de senaste åren gjorts i betongkonstruktioner, från Plougastel- och Tranebergsbroarna till "sätten" för Beckholms-dockan och en 40 kvadratmeters skärgårdskryssare, som nu godkänts av Svenska seglarförbundet.

Efter föredraget följde supé och samkväm.
M. W.

Kalmar teknologklubb
hade anordnat sammanträde med damer lördagen den 24 febr. å stadshotellet i Kalmar. Sammanträdet, som var talrikt besökt, leddes av ordföranden, direktör Rosén.

Kvällens föredrag, en synnerligen intressant med skioptikonbilder belyst redogörelse för "Utgrävningarna vid Skansen S:t Erik", hölls av stadsingenjör Schiöler.

I början av sitt föredrag nämnde tal., att det nästan är oundvikligt, när man skall redogöra för någon del av Kalmar stads historia och minnen, att man utgår från Sylvanders välkända historia över Kalmar. Syl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free