Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 7 april 1934 - Några reflexioner om företagsekonomi som ekonomisk specialvetenskap, av Erik Olson - Notiser - Provföreläsningar i hållfasthetslära - Ny docent vid tekniska högskolan - Utdelning ur Chalmersska forskningsfonden - Vägbyggnadsanslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7 APRIL 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 137
redskap i en pågående tidsströmnings hand och som sådant bidraga till att sätta räntabiliteten såsom vägledare för ekonomisk verksamhet ur funktion och ersätta den med någon "planmässig" pseudovetenskaplig affärsadministration i stil med rådande föreställningar om planhushållning. Ett flertal uttryckssätt tyder verkligen på, att författaren saknar rätta kontakten med den enskilda affärsverksamhetens sätt att fungera och i sin föreställningsvärld synes räkna med en mer stabil reglering av utgifter och inkomster än i affärslivet plägar vara fallet. Detta brukar ju vara förutsättning för uppgörande av en budget, vilket uttryck författaren ansett vara användbart i stället för inom affärsvärlden gängse vinst- och förlusträkning. När han talar om, att "för en ekonomisk budget gäller frågan: huru mycket av tillgängliga medel är det ekonomiskt att taga i användning för en verksamhet", får man mindre en bild av företagarverksamhetens dynamiska förlopp med dess föränderliga intäkter och utgifter, än av en verksamhet, som har en på ett eller annat sätt reglerad medelstilldelning att tillgodoräkna sig.
När författaren uttrycker företagsledningens ekonomiska uppgift vara "att sörja för en sådan kombination och samverkan av de till förfogande stående produktionsmedlen och de produktiva tjänsterna, att de giva företaget största möjliga produktvärde", så kan denna definition möjligen passa i en planhushållningsstat, men enligt hittills rådande uppfattning uttryckes saken nog bättre så, att företagsledningen ej blott är hänvisad till de produktionsmedel, som stå till förfogande, utan det åligger den att sörja för desammas nödiga utvidgande och förkovrande, deras rätta disponerande och verksamhetens handhavande i övrigt så, att bästa räntabilitet uppkommer.
Till förekommande av varje misstolkning önskar jag till slut uttryckligen framhålla, att den kritik, som här har ägnats de framförda idéerna om företagsekonomien såsom ekonomisk specialvetenskap ej får uttydas så, att allt skulle vara gott och bra, som det nu är i företagarvärlden. Betydande luckor förefinnas beträffande möjligheterna att bedöma den ekonomiska effekten av olika åtgärder och händelser, men dessa luckor hänföra sig i allra största utsträckning till brister i redovisningssystemet, ökad klarhet i redovisningen är dagens fordran. Till åstadkommande av denna bör all kraft insättas och tillgänglig ekonomisk vetenskap anlitas.
I förhållande härtill äro de uppgifter inom företagsekonomien, som den nya specialvetenskapen velat åtaga sig, av underordnad betydelse och behövligheten av densamma kan med allt fog sättas i fråga.
Göteborg den 21 mars 1934. Erik Olson.
NOTISER
Provföreläsningar i hållfasthetslära vid tekniska högskolan hållas enligt koHegienämndens beslut torsdagen den 5, fredagen den 6 och lördagen den 7 april.
På torsdagen ha docenterna Ekström, Granholm och Odqvist föreläst över de av kollegienämnden uppställda ämnena.
Enär Teknisk tidskrift beräknas utkomma redan den 6 april, meddelas här tiderna för återstående föreläsningar.
Docenten, tekn. dr JOHN-ERIK EKSTRÖM föreläser fredagen den 6 april kl. 15,15-16 över eget ämne: "Koniska rotationskroppar och närliggande problem."
Docenten, tekn. dr HJALMAR GRANHOLM föreläser fredagen den 6 april kl. 16,15-17 över eget ämne: "Om jämviktstillståndet hos en tung, elastisk lina."
Docenten, fil. dr FOLKE ODQVIST föreläser lördagen den 7 april kl. 14,15-15 över eget ämne: "Om säkerhetskoefficienten vid olika slag av påkänning."
Civilingenjör FREY SAMSIOE föreläser fredagen den 6 april kl. 11,15-12 över kollegienämndens ämne och lördagen den 7 april kl. 15,15-16 över eget ämne: "De virtuella förflyttningarnas princip."
Föreläsningarna hållas i hörsal 432 (institutionen för fysik) inom högskolebyggnaderna vid Valhallavägen.
Ny docent vid tekniska högskolan. Till docent i elektrokemisk teknologi vid tekniska högskolan har utnämnts tekn. dr Axel Wejnarth.
Utdelning ur Chalmersska forskningsfonden. Styrelsen för Chalmersska forskningsfonden har den 17 mars beslutit utdela följande stipendier:
Ingenjör G. AMBJÖRN 900 kr. för inköp av instrumentutrustning samt för att vid en ca 1 månads resa i nordiska farvatten utföra sträcknings- och kompressionsmätningar ombord å fartyg i sjögång.
Professor E. ANDRÉEN 1 300 kr. för termoelektriska undersökningar, spec. av Peltier- och Thomsoneffekterna, i och för eventuell konstruktion av nya termoelement för större effekter.
Ingenjör A. BJÖRKLUND 2 800 kr. för undersökning av driftsförhållanden, verkningsgrad m. m. vid olika varvtal och belastningar hos en ny utväxlingsanordning.
Professor H. FAXÉN l 000 kr. för påvisande av tekniska tillämpningar vid användandet av de matematiska problem, vilkas lösning möjliggjorts genom föregående anslag från fonden.
Ingenjör O. HANSSON 2000 kr. för fortsatta arbeten med konstruktion av motor av ny typ samt dess provande.
Professor J. A. HEDVALL 2 000 kr. för undersökning av ferromagnetismens inverkan på katalysförmågan hos ett ämne samt till materialkostnader.
Professor G. A. JÆDERHOLM 400 kr. för inköp av litteratur för utarbetande av lärobok i en del frågor, hörande till arbetsledningens praktiskt ekonomiska del, resp. arbetspsykologi.
Professor A. E. LINDH 3 575 kr. för anskaffande av en mikrofotometer samt till arbetshjälp för fortsatta röntgenundersökningar.
Professor S. LINDSTRÖM 2 500 kr. för undersökningar av relationen vid lättmurtegel mellan murhållfastheten och hållfastheten hos tegel och murbruk.
Fil. dr O. SJÖSTRAND 825 kr. för fullföljande av vissa matematiska forskningar, under partiell tjänstledighet.
Ingenjör S. E. STERZEL 950 kr. för undersökning av reaktivitetsförhållanden mellan oxider i fast tillstånd, utförd vid riksmuseet.
Sammanlagda beloppet av dessa stipendier utgör 18 250 kr.
Vägbyggnadsanslagen. Riksdagen behandlade den 17 mars frågorna om vissa anslag till vägväsendet och biföll därvid regeringens förslag om beviljande av 5,25 mill. kr. av bilskattemedel till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Till byggande av enkla bygde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
