- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
142

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 15. 14 april 1934 - Den senaste läroverksreformen och dess följder för den tekniska undervisningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

142 TEKNISK TIDSKRIFT 14 APRIL 1934

skada skett, om därvid en eller annan timme tagits från matematiken. Denna uppfattning är emellertid oriktig. Språkens ställning har genomsnittligt ej stärkts. En översikt av antalet till undervisning i främmande levande språk anslagna veckotimmar under hela skoltiden (4 klasser i realskolan +4-, resp. 3-årigt gymnasium) ger följande bild:

Stadga 1928 1933 1928 1933
Skolår 4 + 4 4 + 4 4 + 3 4 + 3
Elever med 3 språk .......... 67 66 68 66
" " 2 " ......... 61 62 62 62
" " 1 " ......... 53 56 54 56

De enspråkiga eleverna (med engelska som fast ämne) få alltså undervisningstiden ökad med 3, resp. 2 timmar, medan för de tvåspråkiga eleverna (med franska som tillvalsämne) ingen väsentlig förändring inträtt. För de trespråkiga eleverna innebär reformen en minskning av språkundervisningstimmarna.

"Enspråkigheten" har ökats.

En annan, säkerligen ej väntad följd av reformen är, att förekomsten av "enspråkiga" elever på gymnasiet ökats. Detta belyses av följande uppgifter om eleverna i realgymnasiets näst högsta ring höstterminerna 1932 och 1933, fördelade efter antalet i deras undervisning ingående främmande språk:

3 språk 2 språk l språk
H. t. 1932 .............. 9 % 56 % 35 %
H. t. 1933 .............. 23 % 25 % 52 %

Reformen har medfört, att antalet trespråkiga elever visserligen ökats, men samtidigt har enspråkigheten blivit allt vanligare, och de tvåspråkiga elevernas antal har sjunkit under hälften av vad det var 1932. 52 % av realisterna ha valt den enda ämnesgrupp, vari franska ej ingår; vid vissa läroverk har ej en enda elev i näst högsta realringen valt franska.

Reformen ökar läxplugget.

Om sålunda matematikundervisningens beskärning ej medfört någon påtaglig vinst för språkundervisningen, har denna vinst i stället inhöstats av ämnena modersmålet och historia. För egen del såg inledaren med stor bävan på historietimmarnas ökning. Historieläxorna torde redan nu taga en alltför stor del av hemarbetet i anspråk. Lusten för historiska studier, förståelsen av de historiska sammanhangen och personligheterna kommer i allmänhet först vid mognare år; skolans historieundervisning består i allmänhet i inhämtandet av minneskunskaper. Det sagda gäller i viss mån även undervisningen i modersmålet, enär en ökning av dennas timantal delvis kommer att falla på litteraturhistorien.

Kompletteringarna efter studentexamen ha ökats.

Det är ett faktum, som allmänheten alltför litet torde känna till, att kompletteringarna efter studentexamen blivit allt vanligare under senare år.

År 1923 1925 1927 1929 1930 1931 1932
Nyblivna
studenter ... 2006 2336 2547 2280 2240 2293 2321

Kompletteringar 1105 1297 1536 1451 1723 2169 2359
Komplettan-
ter ........ 657 708 868 945 1060 1263 1379

År 1932 översteg antalet kompletteringar antalet nyblivna studenter, och medan år 1924 endast 30 % av de nyblivna studenterna undergingo efterprövning, var detta fallet med 60 % år 1932. I genomsnitt prövades varje komplettant i två ämnen.

Hela skulden till denna utveckling kan rättvisligen ej läggas på den starka ämnesdifferentieringen i gymnasiet. En bidragande orsak är säkerligen den ökade konkurrensen på alla områden, som gör det svårt för ungdomen att på ett tidigt stadium träffa sitt yrkesval. Men den kraftiga ökningen av kompletteringarna åren 1931 och 1932 synes äga ett oförtydbart sammanhang med tillkomsten av 1928 års läroverkstadga.

Hur 1933 års reform kommer att verka i detta avseende kan nu ej statistiskt belysas, enär de första studenterna efter den nya ordningen examineras först år 1935. Men man kan förutse en ytterligare ökning av kompletteringarnas antal av två skäl, dels emedan ämnesvalet i de två högsta ringarna numera är mindre fritt, dels emedan en kraftigare differentiering mellan latin- och realgymnasiernas kurser inträtt.

Till detta kommer, att kompletteringarna i framtiden försvåras. Särskilt gäller detta den matematisk-naturvetenskapliga ämnesgruppen. Latinlinjens matematikkurs blir så minimal, att en latinstudent knappast blir bevandrad i ämnets första grunder, och i ämnena biologi, fysik och kemi ingå numera obligatoriskt laborationsövningar, som måste fullgöras innan kompletteringsbetyg kan erhållas. Även formellt kommer kompletteringsförfarandet att försvåras, enär efterprövningarna från och med den 1 juli 1935 skola ske under bestämda perioder.

Ecklesiastikministerns allmänmänskliga bildningsideal.

Om de motiv som legat bakom ecklesiastikministerns radikala ingripande i den högre skolundervisningens förhållanden, varigenom han på viktiga punkter avvikit från läroverkssakkunnigas förslag, har statsrådet Engberg offentligt uttalat sig dels i tidningen Socialdemokraten den 5 april 1933, dels i debatten i riksdagens första kammare den 15 juni samma år.

I tidningsuttalandet framhöll statsrådet, att han ej haft någon lust att mästra eller spela översakkunnig. Avvikelserna från sakkunnigförslaget ha varit ett uttryck för statsrådets allmänna intentioner, hans bildningsideal på dessa områden. Att sörja för att de resultat, till vilka man vill nå fram, få de riktiga tekniska förutsättningarna, vore en uppgift för pedagogerna av facket. Det ansvariga statsrådets uppgift vore att ange, huru bildningstypen bör vara beskaffad och att fixera, vad staten kräver ifråga om bildningsstandarden på olika linjer.

Reformen avsåge att förbättra resultatet av modersmålsundervisningen och att öka historieundervisningen, ett högst betydelsefullt element i all humanistisk utbildning. Statsrådet skattade sig lycklig att ha fått hjälpa franskan fram till en ställning som åtminstone någorlunda gjorde rättvisa åt dess betydelse som bildningsfaktor.

Att de humanistiska ämnena stärkts på matematikens, delvis även på fysikens och biologiens bekostnad, motiverade statsrådet med att det får lov att finnas rimliga proportioner mellan olika ämnens kurser. Det vore notoriskt, att högskolor och specialskolor låtit alltför stora delar i deras egna naturliga kurser i matematik ombesörjas av läroverken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free