- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
144

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 15. 14 april 1934 - Den senaste läroverksreformen och dess följder för den tekniska undervisningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

144 TEKNISK TIDSKRIFT 14 APRIL 1934

Diskussion.

Professor Henrik Kreflger anförde, att sakläget vid tekniska högskolan är minst sagt allvarligt. Högskolan blev aldrig tillfrågad i denna angelägenhet och ställdes därför plötsligt inför spörsmålet, hur dess undervisning skulle kunna upptaga de delar av matematikkursen som skurits bort ur realgymnasiets timplaner. Detta är dels en organisationsfråga, dels en kostnadsfråga. Högskolans tidtabell är redan nu överbelastad; det föreligger ett behov av inskränkningar härvidlag. Matematikunderlaget är emellertid nödvändigt för de studerande, bristande kunskaper i andra ämnen kunna i nödfall inhämtas genom självstudier.

Lärarkollegiet gjorde den 17 maj 1933 en hänvändelse till riksdagens statsutskott[1], vari framfördes önskemålen dels att i realgymnasiet måtte införas ännu en grupp tillvalsämnen, omfattande tyska, fysik och kemi, dels att 1928 års timplaner för realgymnasiet måtte t. v. i huvudsak tillämpas.

Under höstterminen upptogs frågan på nytt av lärarekollegiet, och den 22 november ingavs till k. m:t en framställning, vari berördes möjligheterna att inordna en propedeutisk matematikkurs i högskolans undervisning utan att studietiden förlängdes utöver de nuvarande 4 åren och utan att undervisningen i viktiga ämnen beskures. Någon minskning av högskolans kunskapsfordringar i matematik vore ej tänkbar. En ökning av timantalet inom den nuvarande fyraårsramen vore även utesluten med hänsyn till att teknologerna redan nu ha i medeltal 6 undervisningstimmar pr dag och sålunda föga tid över till hemarbete och självstudier. Den önskvärda elasticiteten i läroplanerna ginge dessutom förlorad, om skolkursen måste kompletteras vid högskolan.

Ännu en synpunkt berördes i framställningen. Högskolan mottar ej endast realstudenter utan även elever, utexaminerade från de tekniska läroverken. Man finge därför i framtiden två kategorier studerande, dels mindervärdiga realstudenter, dels elever från tekniska läroverk, vilka voro i stånd att följa matematikundervisningen som den f. n. är anordnad vid högskolan.

Slutligen hemställdes om åtgärder, som skulle bereda möjlighet för studenterna att före inträdet vid tekniska högskolan inhämta i det närmaste samma kunskapsmått l matematik, som tidigare meddelats vid läroverken.

Sedermera har skolöverstyrelsen i utlåtande den 5 februari i år föreslagit inrättandet av en tilläggskurs å realgymnasiets högsta ring, omfattande 4 (under läsåret 1934-1935 endast 2) veckotimmar matematik för de lärjungar som behövde större kunskaper i detta ämne.

Om detta förslag har kollegiet i skrivelse till k. m:t den 7 mars framhållit, att det ur högskolans synpunkt ej är godtagbart ens som ett provisorium. Då de ynglingar å realgymnasiet, som äro i behov av större kunskaper i matematik, enligt verkställda utredningar utgöra mer än 40 % av hela antalet, syntes det kollegiet vara en billig begäran, att även för dem utformades en läsordning som något så när tillgodoser behovet och är ur pedagogisk synpunkt acceptabel.

Överingenjör Ragnar Liljeblad drog i tvivelsmål, att tillståndet inom skolväsendet var så lyckligt före den sista reformen. Skolmän ha ej möjlighet att bedöma undervisningens värde för livet. Tal. hade i en artikel i Svenska dagbladet den 9 maj 1933 skärskådat detta problem. Den enda lösning av läroverksfrågan som i längden bleve tillfredsställande, vore enligt tal:s mening att resolut bryta mot fordran, att undervisningen i gymnasiet skulle direkt förbereda för universitets- och högskolestudier. Det vore bättre att slopa gymnasiets sista ring och med denna studentexamen och att i det på så sätt förkortade gymnasiet lägga huvudvikten vid undervisningen i modersmålet, historia och levande språk. Undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena kunde radikalt inskränkas eller helt slopas under de två sista åren i läroverket, varvid undervisningen i matematik och klassiska språk även skulle starkt minskas. I stället skulle vid universitet och högskolor införas ett förberedande år, huvudsakligen ägnat åt de ämnen, som äro grundläggande för de vidare högskolestudierna. I det förkortade gymnasiet behövdes däremot ingen annan differentiering än mellan latin- och reallinjerna.

I fråga om matematikens betydelse för det praktiska livet anförde tal., att språkmän och historiker ej ha användning för mer än realskolans kurser. Däremot har matematiken erhållit en växande betydelse för andra som rent humanistiska betraktade vetenskaper, såsom experimentell psykologi och kunskapsteori. Filosoferna ha på grund av bristande matematiska insikter ej möjlighet att bedöma sin egen vetenskaps senaste landvinningar.

Undervisningsrådet Harald Wallin gav motiven för skolöverstyrelsens förslag till matematikundervisningens ordnande vid läroverken. Han framhöll, att ett ämbetsverk måste iakttaga en viss lojalitet mot k. m:t. Överstyrelsen kunde ej utdöma reformen men hade att anvisa k. m:t en utväg genom den försöksordning, som förslaget om tilläggskursen innebär. Denna betyder emellertid ingen ökning av totala timantalet i högsta ringen, enär tilläggstimmarna i matematik skulle kunna kompenseras genom bortval av ett annat ämne.

Den föreslagna starka koncentrationen av matematikundervisningen till den sista ringen har väckt betänkligheter, men systemet tillämpas med gott resultat i de tekniska läroverken. Matematiklärarna skulle nog själva tycka det vara ett rent nöje att undervisa intresserade lärjungar 4 timmar extra pr vecka.

Den som ämnar söka in vid tekniska högskolan bör välja antingen tillvalsgruppen franska-fysik-kemi eller gruppen biologi-fysik-kemi. Därvid kunde nog biologien lämpligen uteslutas.

Med den föreslagna tilläggskursen kunde realstudenterna upptaga tävlan med de tekniska läroverkens elever. Realstudenterna ha en grundligare utbildning i språk, och de tekniska läroverkens elever böra därför få den kompensation som en större matematikkurs skänker.

Professor Kreuger framhöll, att skolöverstyrelsens förslag bygger på den uppfattningen, att den nya läroverksstadgan är väl genomtänkt. Tekniska högskolan motser dock med oro reformens verkningar, vilka helt torde komma till synes åren 1937 och 1938. Tilläggskursen i matematik i sista ringen skulle innebära risk för ökning av enspråkigheten, varåt man ej är så glad vid högskolan. Språkbetygen skola enligt inträdesfordringarna ej ha någon betydelse men måste i verkligheten beaktas vid graderingen av de sökande. Den nya läroverksordningen ger otvivelaktigt sämre utbyte av språkundervisningen.

Professor Fritz Carlson framställde frågan om möjligheten av att ändra inträdesfordringarna vid tekniska högskolan. Man skulle då anordna ett förberedande år, efter vilket en prövning skulle ske för fortsatta studier. Studentbetygen utgjorde enligt tal. ingen garanti för studiebegåvning. Med det förberedande året finge man ett bättre urval av elevmaterialet och bleve i rätt stor utsträckning oberoende av läroverkens undervisningsplaner. Kostnadsfrågan skulle spela mindre roll, enär ett så stort antal elever vore att påräkna i den förberedande kursen, att denna kunde bära sig själv. Den största fördelen vore kanske, att man bleve fri från beroendet av studentbetygen.

Professor Sten Velander ville göra några distinktioner till begreppet "bildningsideal". Humanistens ideal bygger på minneskunskaper, sammanfattningar av erfa-

[2]


[1] 1
[2] 1 Utförligt refererad i Teknisk tidskrift 1933, häfte 21.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free