- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
145

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 15. 14 april 1934 - Den senaste läroverksreformen och dess följder för den tekniska undervisningen - A. Herman Olson död - F. Oberger: Ekonomisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

14 APRIL 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 146

renhetsrön. I motsats härtill ha teknikerna att sluta upp kring en annan bildningslinje, den logiska kunskapens. Det naturvetenskapliga bildningsidealet bör få intränga på andra områden. Naturvetenskapens och teknikens framsteg bero på ett logiskt samordnande av fakta, och teknologföreningen har därför anledning att slå vakt om det naturvetenskapliga bildningsidealet.

Professor Kreüger hade gjort den erfarenheten, att ett gott studentbetyg i allmänhet är ett kriterium på studiebegåvning, men undantag i båda riktningarna kunna förekomma i enstaka fall. Vid ett nyligen hållet rektorsmöte i Trondheim hade tal. funnit, att denna uppfattning delades av rektorerna för Nordens övriga tekniska högskolor.

En inträdesexamen, sådan som professor Carlson föreslagit, är förenad med stora kostnader och ställer höga fordringar på lärarnas omdöme. En riktigare uppfattning av elevernas studiebegåvning kan helt säkert erhållas vid gymnasiet. Lärarekollegiet hade diskuterat ett förslag om inrättande av en gallringsexamen efter två studieår vid tekniska högskolan, men förslaget hade fällts av en stor majoritet.

Diskussionen var härmed avslutad, och stämman uppdrog åt styrelsen att sörja för frågans vidare behandling. Måndagen den 9 ds gjorde en deputation från styrelsen med ordföranden, myntdirektör Grabe i spetsen uppvaktning hos statsutskottets andra avdelning, varunder i anslutning till frågans behandling inom föreningen dennas bekymmer över matematikundervisningens undertryckande och ökningen av antalet enspråkiga studenter framfördes.

A. HERMAN OLSON f.

Byrådirektören i telegrafstyrelsen, ingenjören Axel Herman Olson avled i sitt hem i Stockholm den 24:de mars. Olson var född i Norrköping 1872 och avlade examen vid Tekniska skolan därstädes 1891. Han inträdde därefter i telegrafverkets tjänst, där hans spekulativa läggning i tekniska frågor och hans ovanliga konstruktiva talang snart märktes och uppskattades. Hans verksamhet blev så småningom överflyttad till telegrafstyrelsen, där han 1908 blev chef för arbetet med modernisering av landets telefonsystem och telefonanläggningar. Dessförinnan hade hans arbetskraft även utnyttjats av Stockholms allmänna telefonaktiebolag, för vilket bolag Olson några år arbetade vid telefonanläggningarna i Warschau och Moskwa. Olson blev 1920 byrådirektör i telegrafstyrelsen.

För den svenska telefon- och telegraftekniken betyder Olsons bortgång en sällsynt kännbar förlust. Vårt lands erkänt höga ståndpunkt inom telefonväsendet vilar till mycket stor del på Olsons framsynta och skarpsinniga idéer och på hans geniala konstruktiva utformning av desamma. Olsons huvudsakliga gärning består i utformandet av de manuella telefonsystem, varav landets telefonnät för närvarande till stor del består, men även på automattelefoniens område har han gjort betydande insatser. Hans verksamhet sträckte sig emellertid ej endast till stationstekniken utan även till linje- och nätbyggnadstekniken och omfattade med ett ord alla delar av telefon- och telegrafteknikens vida fält. Såväl de stora som de små uppgifterna löste han med skarpblick för det väsentliga och med noggrannhet i detaljerna.

Olsons arbetsförmåga var enorm. Han var ett med sina arbetsuppgifter och släppte dem aldrig förrän han nått det resultat han åsyftade. Han var en sällsynt hedersman med en sympatisk originalitet och en ljus glimt i ögat. Hans vänner och medarbetare sakna honom. Det tomrum han efterlämnar inom telegrafverket blir svårt att fylla.

Helge Ericson.


EKONOMISK ÖVERSIKT.

Stockholm 8.4.34.

Den ekonomiska utvecklingen under den gångna månaden har, så långt det hittills föreliggande statistiska materialet för densamma visar, icke inneburit någon avvikelse från den allmänna gynnsamma tendens, som tidigare gjort sig gällande. Situationen har dock tett sig hotande ifråga om en del för konjunkturutvecklingen väsentliga faktorer och det aktuella läget är om möjligt mera svårbedömligt och oklart än på länge. Den allmänna konjunkturutvecklingen är, så som tidigare framhållits i dessa spalter, i hög grad beroende av den ekonomiska utvecklingen i U. S. A. Även om en förbättring här kan tänkas utan en motsvarighet i U. S. A., så kan den dock knappast bliva av större dimensioner, utan att läget där också avsevärt förbättras. De starka organisationssträvanden, som N. R. A. väckt till liv inom den amerikanska arbetarvärlden, och de förhoppningar om löneförmåner utan samband med arbetsprestationen, som ha sin grund i återhämtningsprogrammets allmänna lönepolitiska uppläggning, hotade under den gångna månaden att leda till utomordentligt svåra konsekvenser i form av synnerligen omfattande arbetskonflikter. Automobil-, järnvägs- och kolgruveindustrierna hotades att lamslås genom arbetskonflikter, och därigenom skulle ock hela återhämtningsprogrammets förverkligande riskeras eller i varje fall fördröjas. Inom automobilindustrien rörde sig konflikten om huruvida The American Federation of Labour eller "company unions" skulle få representera arbetarna i förhandlingarna mellan arbetare och arbetsgivare samt statsmakterna vid N. R. A:s genomförande. Arbetsgivarna ställde sig från början helt avvisande mot att arbetarna skulle representeras av andra än "company unions", medan statsmakternas uppfattning å andra sidan kom till uttryck i ett lagförslag, den s. k. Wagner Bill, genom vilken "company

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free