- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
147

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 15. 14 april 1934 - F. Oberger: Ekonomisk översikt - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

14 APRIL 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 147

ror än under någon månad föregående år. Produktionen även i övrigt ligger så långt man kan döma av det föreliggande materialet, på en något högre nivå än föregående år. De senast redovisade arbetslöshetssifforna äro lägre än de för någon månad föregående år, men i vilken utsträckning de äro direkt jämförbara med föregående års, kan icke utifrån bedömas. Den franska tunga industriens tillverkningssiffror för årets tre första månader äro mycket tillfredsställande jämfört med fjolårets. Produktionen av elektrisk kraft synes också hålla sig på högre nivå än ett år tidigare. Den franska utrikeshandeln har utvecklat sig synnerligen förmånligt. Importöverskottet för januari uppgick endast till 790 mill. francs, medan januarisiffran i fjol var 1050 mill.; motsvarande siffror för februari voro 551 och 1110 mill. För vårt lands del företer konjunkturen alltjämt - så långt man kan döma av det senast framlagda statistiska materialet, dvs. det för februari - en fortskridande förbättring. Industriförbundets produktionsindex visar för nämnda månad en något högre siffra än för januari. Förbättringen gäller konsumtionsindustrier, medan produktionsindustrier visar en obetydligt sänkt indexsiffra; analog är utvecklingen ifråga om kategorierna hemma- och exportindustrier. Förmånligast är läget, vad produktionens kvantitativa utveckling beträffar för järnindustrien, vars tillverkningssiffror aldrig varit högre, textil-, cellulosa-, pappers- och trävaruindustrierna. Bland verkstadsindustriens branscher uppvisa kullager och elektriska motorer relativt förmånliga exportsiffror för de gångna månaderna av innevarande år. Malmexporten företer för mars en avsevärd förbättring gentemot föregående år. - Importen för februari avspeglar det ökade behovet av industriella råvaror, som är särskilt i ögonen fallande för textilindustriens del. - Den svenska penningmarknaden kännetecknas av den rikliga tillgången på likvida medel, som bl. a. kommer till synes i att affärsbankernas tillgodohavanden på giro hos riksbanken under mars tangerat halva milliarden. Riksbankens valutareserv har samtidigt genom bankernas försäljning av sina valutor stigit till över halva milliarden. Den rikliga tillgången på likvida medel och därav följande låga räntor har föranlett en rad konverteringar av obligations- och inteckningslån. Sent omsider har också spårats ett växande intresse för placeringar i fastigheter bl. a. från fondbildande institutioners sida.

F. Oberger.

NOTISER

Svenska teknologföreningens årsmöte äger rum den 11 och 12 maj i Norrköping, vars nyrestaurerade stadshus stora sal upplåtits för ändamålet.

Programmet upptager föredrag av ingenjör Vilhelm Löf "Några intryck från Ryssland särskilt rörande järnindustrien i Ukraina", samt ett föredrag av civilingenjör Martin Ljungberg "Motala ström som Östergötlands kraftkälla". Dessa två föredrag komma att förläggas till första dagen, som i övrigt ägnas åt besök vid olika industriella anläggningar i Norrköping, varjämte på kvällen Norrköpings Polytekniska förening anordnar ett sammanträde med supé å Standard Hotel, vartill samtliga mötesdeltagare inbjudas. Vid detta sammanträde torde komma att hållas ett föredrag om Norrköping som industristad.

Andra dagen, som är en lördag, ägnas åt besök i Finspång varest Finspongs metallverks och S. T. A.L:s anläggningar beses under sakkunnig ledning och ett föredrag hålles av bergsingenjör Vilhelm Christiansen om elektriska smält- och värmeugnar för metallindustrien. Efter återkomst till Norrköping avslutas mötet med middag å stadshuset med efterföljande dans m. m.

För deltagare från Stockholm beräknas återfärden kunna ske per järnväg under söndagen. Särskilt nedsatta biljettpris ha ställts i utsikt från statens järnvägars sida.

Detaljerat program väntas kunna inflyta i Teknisk tidskrift nästa vecka. Fmn.

Normer för manöverriktning. Ett förslag till normer för manöverriktning vid manöverorgan för elektriska apparater har utarbetats av ett av Svenska elektrotekniska kommittén och elektriska standardiseringskommittén utsett utskott bestående av civilingenjörerna Wilhelm Davidsson och Johan Ottosson, ingenjör Wilhelm Schmidt, dr Håkan Sterky och civilingenjör Sven Norberg. Förslaget grundar sig närmast på befintliga internationella normer (I. E. C. Publication 47), men utskottet har sökt finna en sådan formulering, att normerna i stor utsträckning skola kunna tillämpas inom elektroteknikens alla grenar. Förslaget kommer att behandlas vid Svenska elektroingenjörsföreningens sammanträde den 20 april.

Utskottet har i sin motivering framhållit bl. a. följande allmänna synpunkter: Erfarenheten har visat, att en normering av manöverriktningen, dvs. vanligen handens rörelseriktning, vid manöverorgan av olika slag är mycket önskvärd. Detta gäller särskilt för sådana fall, då snabbhet och säkerhet erfordras, således då träning och vana äro av stor betydelse, t. e. vid många slag av intermittent motordrift, samt då olägenhet eller skada kan förorsakas av en felaktig manöverrörelse. Normering är vidare särskilt önskvärd för många slag av apparater, som hanteras av den stora allmänheten.

Emellertid är det svårt och i visa fall omöjligt att formulera regler för manöverriktningen så, att de kunna tillämpas under alla förhållanden. Undantag måste därför förekomma. I regel är det dock möjligt att genom särskilda åtgärder minska eller alldeles borttaga de olägenheter som undantagen kunna befaras medföra, t. e. genom särskilt tydlig märkning av rörelseriktningen, anbringande av stopp-, spärr- och låsanordningar m. m.

Anslagen till den högre tekniska undervisningen. Riksdagen har med bifall till k. m:ts proposition beviljat anslag om sammanlagt 929 070 kr. till tekniska högskolan. Vissa poster, nämligen stipendier och materiel samt inredningsarbeten i lokalerna för fackavdelningen för lantmäteri, ha ännu ej behandlats. Riksdagen beviljade även de begärda 30 300 kr. i extra anslag till Chalmers tekniska institut, medan frågorna om de väsentligt större ordinarie anslagen ännu ej förevarit. Vid behandlingen av dessa anslagsfrågor berördes även frågan om förklarandet av institutets högre avdelning för teknisk högskola. Statsutskottet hade i år uttalat sig för ett slutförande av det 1929 påbörjade men sedermera utbrutna utredningsarbetet, och detta önskemål underströks ytterligare i första kammaren av hr Sjödahl, i andra kammaren av hrr Lindman och Lithander.

Vävskolan i Borås får nästa budgetår ett anslag av 50 000 kr. till utrustning för det nya textiltekniska laboratoriet. Riksdagen har nämligen bifallit statsutskottets hemställan i anledning av motioner av hrr Björnsson och Leffler m. fi. Som bekant hade regeringen ansett, att medel till utrustningen skulle kunna åvägabringas genom privata bidrag och därför ej i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free