- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
149

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 16. 21 april 1934 - Axel Estelle: Något om den tekniskt-vetenskapliga kemistutbildningen i en del främmande länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
HAFT. 16 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 21 APRIL
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934

INNEHÅLL: Något om den tekniskt-vetenskapliga kemistutbildningen i en del främmande länder. - Tidskriftsnytt inom de mekaniska och elektriska facken. - Oscar von Miller f. - Professuren i teoretisk kemi. - Notiser. - Sammanträden.

NÅGOT OM DEN TEKNISKT-VETENSKAPLIGA KEMISTUTBILDNINGEN I EN DEL FRÄMMANDE LÄNDER.

Olika meningar om de förutsättningar, som lämpligen böra vara gällande vid återbesättandet av den efter professor W. Palmær lediga lärarbefattningen i teoretisk och elektrokemi vid tekniska högskolan, ha som bekant i hög grad aktualiserat frågan, om och i vad mån en omgestaltning av läroplanen för fackskolan för kemi och kemisk teknologi kan anses vara av behovet påkallad.

En kort redogörelse för vissa strävanden i en del främmande länder att på bästa sätt tillgodose den kemiska industriens och forskningens behov av tekniskt-vetenskapligt skolade krafter torde därför nu kunna påräkna ett mera allmänt intresse.

Denna redogörelse är i huvudsak baserad på en serie under 1932 i tidskriften "Die Chemische Fabrik"[1] införda artiklar under den gemensamma rubriken: "Die Ausbildung des Chemie-Ingenieurs im Auslande", författade av i respektive länder bosatta, sakkunniga referenter. Serien omfattar utbildningsförhållandena i Amerika, England, Italien, Japan, Ryssland och Danmark.

I Amerika funnos redan vid sekelskiftet tekniker, som läto titulera sig "chemical engineers", på auktoritativt håll emellertid betecknade endast som "ingenjörer med en viss insikt i kemi". En pionjär på området, Arthur D. Little, hade emellertid redan då klart för sig, att man av en kemisk ingenjör måste fordra insikt om, hur man med användning av vissa enhetsoperationer ("unit operations"), såsom destillation, filtrering, målning m. fl., uppskattade till ett tjugotal, lämpar en kemisk omvandlingsprocess för industriell drift.

Sedan 1907 har "University of Cincinnati" en s. k. industriell undervisningsplan, genom vilken en god samverkan mellan industri och undervisning åstadkommits, i det att eleverna ha tillfälle till praktisk verksamhet även inom kemiska fabriker.

Redan 1909 grundades "The American Institute of Chemical Engineers". Med kännedom om den betydelse en sådan sammanslutning har i Amerika inses, vilket inflytande den skulle få på ifrågavarande studielinjes vidare utveckling, och när kriget kom, blev det motstånd, som ännu fanns emot densamma, helt nedbrutet. De oerhört stora fordringar, som kriget ställde på kemisk vetenskap och teknik, gjorde, att man i länder med mindre väl organiserad samverkan mellan teori och praktik fick särskilt stort behov av just sådana män, som i en och samma person förenade gedigna kemiska insikter med rent tekniska färdigheter. Det ligger då också i sakens natur, att detta förhållande skulle verka i hög grad befruktande på den idé, som redan slagit rot i Amerika, att för den kemiska industriens behov utbilda särskilda chemical engineers. Följden blev också, att det förbund, som redan slutits mellan kemisk teori och praktik, ytterligare befästes icke minst inom ovannämnda förening, där lärdomen blev väl representerad. Sedan 1922 har föreningen ett (som det vill synas permanent) undervisningsutskott, som utövar ett mycket stort inflytande på undervisningsplanen inom de kemiska institutionerna vid högre tekniska läroanstalter. Det synliga uttrycket härför är, att de tekniska högskolorna blivit utrustade med storstilade laboratorier för kemisk teknologi.

I England, där ju den kemiska industrien har mycket gamla anor, synes man emellertid ej före 1909 haft någon tanke på särskild utbildning för kemiska ingenjörer och det var först 1911, som frågan på allvar togs upp, nämligen av "Imperial College of Science and Technology" i London. Det dröjde ytterligare 10 år, innan "The Institution of Chemical Engineers" grundades. Två år senare fick universitetet i London sin Ramsayprofessur i kemisk teknologi och nyligen (1932) skall en liknande ha tillkommit vid Kings College i samma stad. I övrigt lär högre kemisk ingenjörsutbildning endast kunna erhållas i Glasgow. Det vanliga är, att den utgör en påbyggnad på en redan avlagd examen (honour degree) i kemi eller teknik. Man synes emellertid ha kommit till insikt om, att detta utbildningssätt ej är fullt rationellt, och hela frågekomplexet lär därför ha gjorts till föremål för ingående prövning i ändamål att få till stånd en väl balanserad studieplan för kemiska ingenjörer, varvid man trott sig finna det nödvändigt att lägga större vikt än hittills skett vid de grundläggande ämnena, matematik, fysik och mekanik.

En i anslutning till ovannämnda artikelserie i samma årgång intagen uppsats om "The Institution of Chemical Engineers" anför bland annat av föreningen redan 1925 utgivna, synnerligen omfattande riktlinjer för utbildning i det fack föreningen representerar. Tyvärr kunna de av utrymmesskäl ej här

[2]


[1] 1
[2] 1 Utgiven av Verein Deutscher Chemiker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free