- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
151

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 16. 21 april 1934 - Axel Estelle: Något om den tekniskt-vetenskapliga kemistutbildningen i en del främmande länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

21 APRIL 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 151

driftledaren fick vara sin egen apparatbyggmästare. Fackutbildningen i kemisk teknologi finge från grunden byggas upp på nytt i närmaste överensstämmelse med resultatet av utvecklingen i utlandet och i detta hänseende refererar förf. till samma artikelserie. Till slut framhålles, att av alla akademiskt bildade kemister endast 20 % kunna räkna med att få en verksamhet, som ej förutsätter annat än en vetenskaplig, företrädesvis på laboratoriepraxis fotad utbildning, medan återstående 80 % få mer eller mindre att göra med kemiens praktiska tillämpningar, en verksamhet, för vilken de ej äro nöjaktigt rustade.

I detta sammanhang kan nämnas, att av 1 359 i början av 1933 i Tyskland arbetslösa, akademiskt bildade kemister 884 eller 65 % voro promoverade vid universitet, 303 eller 22,3 % vid tekniska högskolor samt 172 eller 12,7 % diplomingenjörer. Detta låter förstå, dels att flertalet kemister äro utbildade vid universitetet, dels ock att den företrädesvis vetenskapligt betonade utbildningen visst icke ökar anställningsmöjligheterna i nämnda land.

Någon protest mot dr Schmidts uttalanden har ännu ej varit synlig, men däremot ett instämmande av prof. dr A. Binz, Berlin, i första häftet för i år av samma tidskrift i en uppsats under rubriken: "Wissenschaft und Praxis". Att det också finnes tyska kemister, som anse det bra som det är, framgår bland annat av ett uttalande av en dr S. Kiesskalt (Angew. Chem., 1932, s. 377). På tal om de amerikanska utbildningsprinciperna yttrar han: "Tillämpade på tyska förhållanden skulle det betyda, att kemisten redan på högskolan bibringades de drifttekniska insikter, som han under sin praktiska verksamhet i våra kemiska industrier förvärvar genom sitt dagliga samarbete med driftingenjören". Tydligare kan man emellertid ej uttrycka den tyske kemistens underordnade ställning i drifttekniskt hänseende.

Sedan ovanstående nedskrevs, har från tysk sida ett nytt uttalande gjorts, nämligen i Chemiker-Zeitung för den 3 mars av professorn vid tekniska högskolan i Stuttgart, dr E. Sauer, i en artikel om "Chemische Technologie im Hochschuluntericht". Av denna framgår, att stora meningsskiljaktigheter ännu råda rörande lämpligaste utbildningen i kemisk teknologi, även om en viss enighet synes vara uppnådd om ungefärliga riktlinjer. I en kort formel uttryckt hade eleven enligt författarens mening

a) att inhämta kännedom om drifttekniskt arbetssätt och

b) att förvärva förmågan att lämpa en i laboratorieskala genomförd kemisk process för storindustriell drift.

Hittills hade teknologiskt praktikum så gott som uteslutande haft förstnämnda uppgift i sikte, dvs. inriktats på teknisk analys såsom hjälpmedel för driftkontroll, medan industrien lade huvudvikten vid den senare uppgiften.

Härtill är endast att anmärka, att, om också den kemiska teknologien bättre tillgodoses i tysk kemisk högskoleutbildning, hela studieriktningen icke desto mindre allt för litet motsvarar vad som i allmänhet menas med verklig kemisk ingenjörsutbildning.

Vad till slut beträffar Sveriges inställning på ifrågavarande område, så har den omständigheten, att våra kemiska standardindustrier äro i hög grad maskintekniskt präglade, haft till följd, att behovet av maskinteknisk sakkunskap varit så övervägande, att kemistens verksamhet i regeln allt för mycket inskränkts till laboratoriet. För den kemiska industriens vidare utveckling torde det emellertid här som i en del andra länder redan tidigt ha visat sig vara ett synnerligen eftersträvansvärt mål att få denna industris tekniskt-vetenskapliga stab rekryterad med fabrikstekniskt skolade kemister och ifrågavarande högskoleutbildning således också i möjligaste mån lämpad därefter.

Hade undervisningen inom K. T. H:s kemiska fackavdelning i början av innevarande århundrade tendens att utvecklas efter tyskt mönster, dvs. mot en jämförelsevis svag betoning av den rent tekniska sidan, så togs emellertid som bekant i samband med uppförandet av den nya kemibyggnaden ett mycket lovande steg mot ett bättre tillgodoseende av den kemiska industriens speciella intressen i rent praktiskt hänseende, i det att - på samma gång som studieplanen både i naturvetenskapligt och tekniskt avseende förbättrades - ett nytt läroämne, "kemiskt-tekniska apparater", upptogs, till vilket - och detta var det mest betydelsefulla - ett motsvarande laboratorium med tidsenlig utrustning anslöts. Den nya disciplinen skall också redan från början haft att glädja sig åt ett alldeles särskilt intresse från elevernas sida. Det verkar därför så mycket mera beklämmande, då man erfar, att den i anläggningen rätt dyrbara institutionen på grund av alldeles otillräckliga anslag och andra därmed sammanhängande omständigheter tyvärr ej fått den betydelse man hoppats på icke minst därigenom, att den av enahanda skäl givetvis också saknat möjlighet till nödig anpassning till den moderna kemiska teknikens fortskridande utveckling. Av allt att döma synes man därför alltjämt sakna anledning att betrakta den annat än som en - låt vara på sin tid mycket aktningsvärd - ansats till vad som särskilt i anglosachsiska länder åtgjorts för utbildning i "chemical engineering" och oavlåtligen göres där, varest kraftiga organisationer, såsom av det föregående framgår, sörja för, att denna utbildning motsvarar tidens krav.

Om man nu - såsom är att vänta - vid återbesättandet av den inledningsvis omtalade lärostolen skjuter den tillämpade elektrokemien åt sidan, överlåtande åt den kemiska industrien att sörja för, att den ej helt förkrympes, i stället för att, såsom mera naturligt vore, i läroplanen tillmäta den en bredd, som bättre motsvarar dess betydelse i ett med vattenkraft väl försörjt land, så kan det under ovan skildrade förhållanden knappast förvåna, om en viss benägenhet gör sig gällande att däri skönja ett ytterligare hot mot de högt skattade tendenser, som kommo till uttryck, när meromnämnda nya institution inrättades.

Axel Estelle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free