- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
154

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 16. 21 april 1934 - Professuren i teoretisk kemi - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

154 TEKNISK TIDSKRIFT 21 APRIL 1934

lära samt cellulosateknik och träkemi, ligger tyngdpunkten hos den förra på värmetekniken medan den senare väsentligen är en forskningsprofessur. De två återstående omfatta kemisk teknologi resp. teoretisk och elektrokemi. Den sistnämnda är vakant och skall nu återbesättas.

Speciallärarebefattningarna omfatta kemiskt tekniska apparater, pappersteknik, jäsningslära, vatten- och livsmedelskemi samt maskinelement.

Det är om professuren i teoretisk och elektrokemi som meningarna bryta sig. Krav hava framställts på ökat utrymme för de kemiska tillämpningsämnena och det har ifrågasatts att omändra nyssnämnda professur i anslutning härtill, enär inrättandet av nya lärarebefattningar ej hållit jämna steg med teknikens utveckling.

Emellertid, har det vid en utredning inom teknologföreningen, som med intresse följt hela frågans utveckling, klarnat att det icke nu vore praktiskt att utbyta professuren i teoretisk och elektrokemi mot en professur i något rent tillämpningsämne och anförtro undervisningen i den förra professurens ämnesområde åt en lägre lärarekraft. Ämneskombinationens tyngdpunkt teoretisk kemi är ju i högsta grad lämpat för en professur. Även bergsmännen studera teoretisk kemi och en omläggning skulle därför sannolikt möta motstånd såväl från sistnämnda håll som från andra fackavdelningar med åtföljande nya utredningar och tidsutdräkt. Frågan om utökad undervisning i de kemiska tillämpningsänmena bör därför ställas på den närmaste framtiden.

Professuren i teoretisk och elektrokemi synes för närvarande omfatta den teoretiska kemien samt såväl teoretisk elektrokemi som elektrokemisk teknologi eller - med teorien sammanförd - ett grundläggande, teoretiskt, och ett, tillämpande, tekniskt ämne. En professor kan numera icke omfatta den teoretiska kemien med dess ökade krav på matematisk, fysikalisk och kemisk utbildning och samtidigt vara fackman på elektrokemiens hela område. Det vore sålunda redan av denna anledning motiverat med en omgruppering. Detta kan emellertid såsom antytts av framkomlighetsskäl icke för närvarande ifrågasättas utan bör anstå tills det i en nära framtid jämväl av andra skäl befinnes lämpligt företaga en omläggning inom den kemiska fackskolan och dess lärarebefattningars ämnesområde. Ett besättande redan nu av den ifrågavarande professuren behöver icke hindra en framtida omläggning, bara det fastställes att en blivande professor skall vara skyldig underkasta sig de inskränkningar i professurens ämnesområden som framdeles kunna komma att beslutas.

NOTISER

Järn- och stålnormerna, Svenska teknologföreningens styrelse har den 7 april till de av Sveriges standardiseringekommission och jernkontoret utsedda kommitterade för utarbetande av förslag till järn- och stålnormer avgivit svar å fjolårets remiss med begäran om yttrande över det av de kommitterade utarbetade normförslaget SIS FeN.

Granskningen av normförslaget har inom föreningen handhafts av en kommitté med professor Gunnar Wallquist som ordförande och med överingenjör Edvin Fornander, tekn. dr Hjalmar Granholm, byråingenjör Georg Haglund, förste byråingenjör Ernst Hedvall, mariningenjör G. Holmberg, bergsingenjör Axel Hultgren, tekn. dr Folke Odqvist samt överingenjörerna O. Wiberg och Evert Wijkander som övriga ledamöter, representerande olika intresserade avdelningar inom föreningen. Kommitterades förslag var den 26 oktober 1933 föremål för diskussion å allmänt sammanträde med föreningen (se Teknisk tidskrift 1933, häfte 44), och kommitténs yttrande jämte omarbetat förslag, kallat SJN, förelåg den 31 januari i år. Teknologföreningens styrelse har anslutit sig till detsamma.

Lagen om mått och vikt. Frågan om ny lagstiftning om mått och vikt har nu slutbehandlats av riksdagen, sedan andra kammaren, med frångående av sitt tidigare fattade beslut om antagande av k. m:ts proposition oförändrad, biträtt det av första lagutskottet avgivna lagförslaget. Detta skiljer sig från regeringsförslaget endast i fråga om ett stadgande om åklagares och angivares bötesandelar. Det antagna förslaget innebär, att kronan erhåller en tredjedel av de ådömda böterna och åklagaren två tredjedelar, varav hälften tillfaller angivaren, om särskild sådan finnes.

Bergsstatens organisation. Som Teknisk tidskrift tidigare meddelat (häfte 4, sid. 31), hade regeringen i årets statsverksproposition föreslagit överförande av 1 bergmästare- och 1 gruvingenjörsbefattning å övergångsstat, i samband varmed förslag till ändrad indelning i bergmästaredistrikt framlades. Statsutskottet framhöll emellertid, att frågan härom blir aktuell först på hösten 1937 och att det nu, med hänsyn till förhållandena inom näringslivet, ej vore möjligt att förutsäga det verkliga behovet vid nämnda tidpunkt. Utskottet kunde ej heller nu taga slutlig ställning till förslaget om ändrad distriktsindelning och föreslog därför, att riksdagen skulle bestämma antalet ordinarie befattningshavare å bergsstaten till bl. a. 5 bergmästare och 4 gruvingenjörer, vartill dock skulle fogas anmärkningen, att vid inträffad ledighet å en bergmästar- och en gruvingenjörsbefattning en dylik skulle indragas. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Motorvagnar vid de franska järnvägarna. De franska järnvägarna beställde under fjolåret 173 motorvagnar av 22 olika typer, däribland 137 med dieselmotor (från 13 olika tillverkare), 35 med bensinmotor och 1 med ångmaskin. Av bensinmotorvagnarna äro 26 Michelin- och 9 Bugattivagnar.

Man har i Frankrike liksom i Sverige ansett sig böra förorda en viss standardisering i ett fåtal typer, vilka i Frankrike äro följande: 1) En tvåaxlig vagn med 30 à 40 platser och högst 90 km/h, avsedd för sträckor med liten trafik. 2) En liknande vagn för högre hastigheter, avsedd som trafiksamlare till snälltåg, som sällan göra uppehåll. 3) En för bibanor avsedd boggivagn med 60-80 platser, post- och bagageavdelningar. 4) En boggivagn med begränsat antal platser och 140-150 km/h, avsedd för fjärrtrafik.

En expertkommitté har tillsatts för praktiska prov med de olika vagntyperna.

Dieselmotorvagn med Lysholm-Smiths växel. Vid London, Midland and Scottish Railway ha nyligen tvenne tvåaxliga motorvagnar med hydraulisk växel tagits i bruk. Motorn är sexcylihdrig med effekten 130 hkr vid 2 000 v/min, samt är upphängd i ramverket. Effekten överföres till drivaxeln medelst en Lysholm-Smiths växel, men axeln kan även drivas direkt från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free