- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
155

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 16. 21 april 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

21 APRIL 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 155

motorn, varigenom. vid längre körning med normal hastighet effektförlusten i växeln undgås. Till- och frånkopplingen sker med en elektriskt manövrerad klokoppling med hjälp av vakuum, enär vagnen är utrustad med vakuumbroms. Bromsningen sker för hand eller pneumatiskt på fyra bromstrummor med 432 mm diameter, sittande på axeländarna utanför lagren, varigenom de bli lätt tillgängliga och väl ventilerade.

Axelavståndet är 6,4 m. Vagnen har längden ca 12,5 m och väger tom 10,7 ton samt är försedd med 40 sittplatser och små bagagerum. Vid provkörning å en 27 km lång sträcka nåddes medelhastigheten 67,5 km/h och maximihastigheten 95 km/h. Högsta accelerationen vid igångsättning var 0,99 m/sek2 och bränsleförbrukningen 0,22 l/km.

Rhodiumöverdrag på bordsbestick. En firma i Sheffield har lanserat "matsilver", försett med galvaniskt överdrag av rhodium. Denna till platinagruppen hörande metall säges fylla anspråken på silvervit, oföränderlig yta. Om tillverkningskostnaderna föreligga inga uppgifter.

Lamellhusmodet och det vrålegoistiska nutidslivet. Man har vid åsynen av åtskilliga stadsplaneförslag, som framkommit under senare år, ofta kunnat göra reflexionen, att det är synd om den idé som blir alamodisk. Det sätt, varpå lamellhusformen tillämpats i många av dessa förslag ger intryck mer av oreflekterad undfallenhet för en gällande moderiktning än av logiskt tillämpat idéprogram. Men även om man bortsett härifrån, har man många gånger måst fråga sig om den strikta fördelningen av solskenstimmarna mellan de olika bostadslägenheterna är en så oerhört saliggörande princip, att man för denna har rättighet att offra andra värden som kanske borde tillmätas lika stor betydelse.

Så vitt vi känna, har hittills ingen opponent mot lamellhusmodet vågat framträda offentligt, vilket kanske ej är att undra på i en tid, då "romantiker" blivit ett skällsord och individualism nära nog en förbrytelse. Den modige mannen har dock nu givit sig till känna; det är professor H. N. Pallin, som i tidskriften "Byggnadsvärlden" (7 april) i en spirituell och ofta paradoxalt tillspetsad form underkastat lamellhuset en kritik som tar sikte på ej blott dess modekaraktär utan även, mirabile dictu; dess idé.

Efter en liten utredning av moderörelsernas psykologi, konstaterar förf., att dessa rörelser äro till större skada inom arkitekturen än inom de flesta andra områden genom att de avsätta varaktiga spår och kunna bliva till svår skada för samhället. Lamellhuset är en bebyggelsetyp som med verklig frenesi frampressats i Stockholm under senare år, väsentligen av meteorologiska skäl. Den rättvisa fördelningen av ljus och skugga mellan bostäderna är en riktig princip, under förutsättning att vinsten blir avsevärd och icke åtföljes av olägenheter, som överväga fördelarna därmed. I själva verket, säger förf., gäller denna reservation med stark kursivering, och han gör gällande att vinsten ofta är en olägenhet. De flesta människor söka avskärma och utestänga det direkta solljuset inomhus och detta på goda grunder. Solen är ej blott en livgivare för levande varelser, den är också en framstående förstörare av många andra ting. Solens kemiska styrka är i själva verket så överväldigande att intet i längden motstår dess fördärvbringande kraft. Sådant är det verkliga förhållandet med solljuset inomhus. Den som personligen vill njuta solens strålar går alltid utomhus.

De väsentliga olägenheterna med systemet ser förf. i bristande isolering och skydd mot yttervärlden. I lamellhusen, på alla håll omgivna av gator, blir man i alla rum utsatt för gatubullret och förlorar den avskildhet som vår tids neurasteniska människor framför allt behöva, även om de skulle vilja förneka det. Numera äro trafikgator på grund av bilarnas avloppsgaser allt annat än hygieniska. Dessa giftiga gaser driva från gatorna in på de obetydliga lekplatserna för barnen och svepa jämte damm och smuts in bland lamellhusen. Lamellhusstäder äro utpräglade draghål. Förf, pläderar i detta sammanhang för slutna kvarter med skyddade, solbelysta gårdar, fridlysta för biltrafik.

Till lamellhusbebyggelsens gravamina räknar förf. slutligen dess estetiska mindervärdighet, konstituerad av dess schematiska karaktär och hänsynslöshet mot terrängen. Nivåkurvan, som är Ariadnetråden både för trafiken och bebyggelsen, står i en bestämd opposition mot all ensidigt orienterad lamellhusbebyggelse, åtminstone all sådan som sett dagen till dato.

Orsakerna till frampressandet av detta mode hos oss ser förf. åtminstone delvis i den flirt med "termitismen" i Ryssland, som synes vara så spridd bland arkitekterna i Sverige. Mot denna tendens ställer förf. som ett ideal, att människan ej skall uppslukas av politik och affärer utan vid sidan av sin samhälleliga verksamhet leva ett liv i stillhet och rö för sig själv, beflitande sig om välvilja och kärlek till sina medmänniskor. Det är med utgångspunkt från sådana människor som en god stad skall skapas, icke genom att utgå från den felaktiga förutsättningen, att nutidsmänniskan vill bo som hon hetsats till att leva. Detta modeuppjagade, vrålegoistiska, med falska sociala skyltar utklutade liv kräver i stället så mycket större verklig och sann omvårdnad från stadsbyggarens sida, så att människorna någonstädes må kunna finna en smula frid mellan dråpslagen.

Södra Sveriges ångpanneförening har nu publicerat berättelse över verksamhetsåret 1933, det trettionionde i ordningen. Verksamheten har utvecklats på ett tillfredsställande sätt. Anslutningen av medlemmar har ökats. Antalet inregistrerade medlemsanläggningar steg från 3 140 till 3 243.

Antalet hos föreningen inregistrerade pannor utgjorde 3 322 (föreg. år 3 174) samt antalet kokare och andra apparater 3 147 (lika med föreg. år). Antalet besiktningar å pannor var 5 703 (5 533) och å kokare m. m. 4 913 (4 878). Pannornas fördelning å olika typer var följande: tubpannor 712 (694), cornwallpannor 534 (545), lokomobil- och lokomotivpannor 383 (393), vertikala pannor 483 (476), lancashirepannor 108 (110), vattenrörpannor 226 (226), dubbelpannor 22 (23), gallowaypannor 8 (8) och sektionspannor för värmeledningar 846 (699). Den äldsta hos föreningen registrerade pannan har tillverkningsåret 1875. Under året registrerades 30 nytillverkade pannor mot 18 år 1932. Av pannorna tillhörde 350 (358) storleksgruppen med 5,1-10,0 m2 eldyta. Antalet pannor med högst 50 m2 eldyta var 1 798 (1 797), med 50,1-100,0 m2 433 (434), med 100,1-200,0 m2 113 (111), med 200,1-400,0 m2 114 (115) och med eldyta över 400 m2 18 (18) st.

Antalet hos föreningen registrerade elektriska anläggningar utgjorde 1 867 (1 835), motsvarande 70 425 (67 645) tariffenheter. Till föreningen voro anslutna 3 073 (3 096) km utomhusledningar och 2 564 (2 528) byggnadsåskledare. Under föreningens kontroll stodo vid årets slut 288 (275) personhissar, 394 (393) varuhissar, 188 (176) enkla lyftinrättningar och 461 (451) kranar, eller sammanlagt 1 331 lyftinrättningar mot 1 295 föreg. år.

Värmländska bergsmannaföreningen håller sitt 86:e årsmöte å stadshotellet i Karlstad lördagen den 28 april med början kl. 10,30. Härvid förekomma tre föredrag, av docenten Erik Lundh om senare årens strävanden att ersätta utländskt bränsle med inhemskt, av dr-ing. L. Dreyfus om virvelströmsugnens senaste utveckling och av bergsingenjör Birger Hessle om Brackelsbergs-ugnens värme- och materialbalans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free