- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
160

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 28 april 1934 - Notiser - Göteborgs flygplatsfråga - Lätthjulsatser för järnvägs- och spårvägsfordon - C. E. Johansson inför franskt forum - En kurs i vattenregleringsteknik - Svetsningskurser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

160 TEKNISK TIDSKRIFT 28 APRIL 1934

Sedan bolaget även granskat de båda förslagens egenskaper med avseende på tull-, post- och lotstjänstens fordringar, resumeras resultaten i omdömet, att landflygstationens förläggande till Mölndal måste innebära den ur lufttrafiksynpunkt lyckligaste lösningen. Bolaget har dätför föreslagit, att landflygstationen förlägges till Mölndal samt att sjöflygstationen tills vidare bibehålles vid Torslanda.

Lätthjulsatser för järnvägs- och spårvägsfordon.
I arbetet för ekonomisering av järnvägs- och spårvägsdriften ha ansträngningarna att minska vagnvikten intagit ett framskjutet rum. Hittills ha visserligen dessa ansträngningar främst tagit sikte på vagnskorgens konstruktion, medan däremot hjulsatserna bibehållit sin tyngd och sin vedertagna form.

Emellertid torde det av hjulsatserna åstadkomna slagarbetet vara den viktigaste orsaken till spårsystemets, speciellt den oelastiska gaturälsens, förstöring. En undersökning av den av ett stelt hinder av 15 mm höjd orsakade slagverkan och därmed sammanhängande förhållanden har sammanställts i följande tabell, som upptager fyra fall, uppkomna genom kombination av tung, resp. lätt hjulsats med tungt, resp. lätt fordon.

Fall
Hjulsatsens vikt kg.
Axelbelastning kg
Slagarbete vid språngtidens slut mkg
Förhållande mellan ofjädrad och avfjädrad vikt
Axelbelastningens lyfthöjd vid stötperiodens slut mm
Förhållande mellan lyfthöjderna vid lika axelbelastning

1 700 7000 435 0,100 5,3 5,3 : 2,04
2 400 7000 290 0,057 2,04 =2,6
3 700 4500 335 0,155 9,7 9,7 : 4,39
4 400 4500 254 0,089 4,39 =2,21

Det minsta slagarbetet erhålles vid lätt hjulsats under lätt fordon, den minsta lyfthöjden vid lätt hjulsats under tungt fordon. Förhållandet mellan ofjädrad och avfjädrad vikt är av största betydelse för en jämn gång.

illustration placeholder
Lätthjulsats med valsade hjulskivor (den främre hjulsatsen).


För lätthjulsatsernas konstruktiva lösning ha ett flertal vägar försökts. Dels har hjulstommen gjutits av lättmetall, medan axlarna och hjulringarna bibehållit sin vedertagna form och vikt. Metoden har olägenheterna, att lättmetallerna äro ömtåliga redan vid de temperaturer som erfordras för påkrympningen, att de måste skyddas för väta samt att det är svårt att erhålla det för axeln erforderliga krympningstrycket. Dels kan hjulstommens godstjocklek minskas, varvid dock en alltför ringa motståndskraft erhålles mot de vid vagnens rörelse uppstående horisontalkrafterna. Vidare ha försök gjorts med hjulstommar, bestående av sammansvetsade kransar och plåtcentra, men svetsfogarna ha ej hållit vid de växlande böjningspåkänningar som uppkomma vid vagnens rörelse.

Man har därför sökt finna en konstruktion, vid vilken nämnda olägenheter eliminerats. Hjulsatsen har, förutom en valsad eller heldragen ihålig axel, en hjulstomme som dels har den vanliga s-formen i sektion, dels en ytterligare, koncentriskt lagd vågform (se fig.), så att hjulet på sätt och vis blir en kombination mellan eker- och skivhjul. Denna stomme har trots sin ringa godstjocklek lika stor bärförmåga och samma motstånd mot horisontalkrafterna som den normala, tyngre hjulstommen. Navet är koniskt, varigenom de genom påpressningen uppstående påkänningarna i det farliga snittet på navets insida reduceras. Viktbesparingen utgör 30-40 %, allt efter hjulringens tjocklek.

Lätthjulsatserna med ihåliga axlar ställa sig givetvis dyrare i tillverkning än vanliga hjulsatser, men prisskillnaden utjämnas genom reduceringen av driftkostnaderna. Dels innebär viktminskningen en ökning av tågens lastförmåga vid oförändrad kraftförbrukning och en minskning av den erforderliga vagnparken, dels minskas underhållskostnaden för banöverbyggnaden. Även för hjulsatserna minskas underhållskostnaden, enär den elastiska skivan minskar hjulringens benägenhet att lossna vid bromsningen. Slutligen innebära lätthjulsatserna en minskning av start- och bromsmomentet, vilken är av betydelse vid snabbgående tåg på sträckor med korta stationsavstånd.

C. E. Johansson inför franskt forum. I marshäftet av den förnämliga Revue de métrologie pratique finna vi en av ingenjör Arthur Spångberg författad artikel om C. E. Johanssons insatser på mätningsteknikens område. Artikeln innehåller föga utöver vad som sedan länge varit väl känt här hemma men har sitt speciella intresse genom förf:s påpekande av att C. E. Johansson i ett flertal viktiga fall på ett mycket tidigt stadium förutsett den utveckling normaliseringen senare tagit på mätningsområdet.

En kurs i vattenregleringsteknik anordnas i Stockholm av Svenska vattenkraftföreningen med början den 4 juni och beräknas pågå under 3 à 4 dagar. Det är kraftföretagens besvärligheter under den senaste torrperioden som aktualiserat behovet av en fördjupad kännedom om de metoder och erfarenheter som numera föreligga på vattenregleringsområdet. Kursen kommer att bestå av föreläsningar och seminarieövningar. Föreläsare och studieämnen bli följande: Vattenlagens bestämmelser om vattenregleringars skötsel (advokat Otto Alrutz), hydrografi (byrådirektör G. Slettenmark), hydrografisk tjänst (ingenjör Carl Willén), vecko- och dygnsreglering (driftdirektör H. Fransen) samt årsreglering (direktör Nils Jakobson).

Antalet föreläsningstimmar har beräknats till 10, och för seminarieövningarna torde minst lika lång tid komma att anslås. Kursavgiften är 50 kr. och antalet deltagare har begränsats till 40. Anmälan om deltagande bör göras hos Svenska vattenkraftföreningen, Norrlandsgatan 16, Stockholm, senast den 1 maj.

Svetsningskurser. Å hantverksinstitutet i Stockholm anordnas i samarbete med Svenska studiekommissionen för svetsningsfrågor under tiden 12-21 juni tvenne parallella kurser, den ena i gassvetsning, den andra i elektrisk svetsning. Vardera kursen omfattar ca 60 timmars föreläsningar, övningar, demonstrationer och studiebesök, vilka delvis äro gemensamma för båda kurserna. Kurserna äro avsedda för smedsmästare och mekaniska verkstadsidkare samt, på dessas begäran och rekommendation, hos dem anställda verkmästare, förmän och välmeriterade arbetare, Kursavgiften utgör 60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934a/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free