- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
162

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 17. 28 april 1934 - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

162 TEKNISK TIDSKRIFT 28 APRIL 1934

persmasseindustrlen samt vissa delar av verkstadsindustrien och livsmedelsindustrien.

Den fysiska produktionsvolymen per arbetare föll 1915-1920 starkt i samband med genomförandet av 8-timmarsdagen, men har sedermera ökats synnerligen kraftigt, beroende på den rationalisering, som speciellt efter 1920 allt starkare gjort sig gällande. Som ett mått på denna senare ökning nämndes, att produktionsvolymen per arbetaretimme, om 1915 sättes = 100, år 1929 uppgick till 143.

Tal. redogjorde härefter för vissa riktlinjer beträffande rationaliseringen samt kom därefter in på frågan om fabriksindustriens priser och löner. Av jämförelsen framgick, att timavlöningen för män undergått en avsevärt mycket starkare ökning åren 1913-1929 än produktpriserna. Att industrien trots detta kunnat hålla någorlunda drägliga priser på de stora exportvarorna förklaras dels av de i stort sett fördelaktiga råvarupriserna och dels framför allt av den nyssnämnda rationaliseringen.

Ifråga om arbetsmarknaden och dess utveckling framhöll tal., att befolkningsstatistiken visar en ökning av antalet produktiva personer, dvs. i åldern 15-65 år. Efter 1920 kan man emellertid konstatera, att den produktiva folkökningen beroende på nativitetens minskning blivit större än den totala.

Förskjutningen mellan antalet anställda inom olika näringsgrenar har enligt verkställd undersökning medfört, att en grupp på omkr. 50 000 är permanent arbetslös. En jämförelse av lönerna inom jordbruk samt industri och handel, har bl. a. klarlagt, att den reella löneinkomsten per timme inom industri och handel stigit från indexsiffran 100 år 1913 till 164 år 1929. En stor del av denna löneuppdrivning måste tillskrivas fackföreningarnas monopolistiska strävanden, mest inom produktionen för hemmamarknaden. Tal. kunde inte finna annat än att denna omotiverade löneuppdrivning resulterat i minskat arbete.

Härefter redogjorde ingenjör K. M. Seth, Göteborg, i anslutning till en serie skioptikonbilder, för en senare på kvällen visad film "Das Nordlicht", upptagen av AEG:s forskningsinstitut under medverkan av norska vetenskapsmän. Filmen var ett mästerverk av teknisk framställningskonst och mottogs med livligt bifall.

Efter föredragen framförde ordföranden, överingenjör Engblom, de närvarandes tack till föredragshållarna. Efter sammanträdet följde sedvanlig supé med eftersits. Wm.

Jämtlands läns tekniska förening
hade den 3 mars ordinarie sammanträde å Hotell Standard i Östersund. Efter protokollsjustering och uppläsning av valnämndens senaste protokoll föredrogs styrelsens förvaltningsberättelse och revisorernas berättelse för år 1933. Av revisorerna föreslagen ansvarsfrihet för styrelsen beviljades. Därefter vidtog supé med dans för föreningens medlemmar med damer. Fr. Bgn.

Sundsvalls tekniska förening
sammanträdde den 10 mars under ordförandeskap av kapten R. Larson.

Vid sammanträdet föredrogs styrelseberättelsen för 1933 års förvaltning varav bl. a. framgick, att föreningen vid årets slut omfattade 182 medlemmar, därav 3 hedersledamöter. Dessa, överstelöjtnant A. Lundström, stadsarkitekt N. J. Källander och civilingenjör G. Gagge, hade utsetts på sammanträdet den 16 dec. 1933. Under förra året har föreningen hållit 4 sammanträden med föredrag.

Sedan en del interna föreningsangelägenheter behandlats, varvid bl. a. 5 nya ledamöter invaldes, höll civilingenjör Erik Esping från Svensk filmindustri i Stockholm ett synnerligen intressant och upplysande föredrag om "ljudfilm". Då föredraget redan tidigare varit refererat i Teknisk tidskrift kan endast tilläggas, att föredraget omfattades med största intresse av föreningens medlemmar, för vilket ordföranden i sitt tack till föredragshållaren gav uttryck.

Den på årsmötet den 16 dec. 1933 valda styrelsen har konstituerat sig enligt följande sätt: ordf. kapten R. Larson, v. ordf. byggnadschef A. Engström, sekr. civilingenjör H. Wahlsten, v. sekr. civilingenjör A. Ericson, skattmäst. och klubbmäst. ingenjör C. G. Tempelman, v. klubbmäst. ingenjör A. W. Bergöö.

Som suppleanter i styrelsen ha ingått fabrikör I. Pettersson, ingenjör R. E. Ingeskog och civilingenjör G. Edling. W.

Skånska ingenjörsklubben
höll den 16 mars under ordförandeskap av direktör H. M. Molin sammanträde på Kungsparkens restaurang i Malmö. Ordföranden erinrade om den förlust klubben lidit genom disponenten Hans Kronkvists oväntade frånfälle och lyste frid över hans minne. Styrelsen hade till nya medlemmar av klubben invalt ingenjör Otto Nilsson och överingenjör Sam Orrby. Bergsingenjören Inge Erichs lämnade ett kortare meddelande om "Hårdmetaller". Inledningsvis erinrade talaren om snabbstålen, vilka trots de stora framstegen på detta område numera icke fylla alla anspråk, varför de i vissa fall ersättas av de nyare s. k. hårdmetallerna. Beståndsdelarna i dessa äro dels kol, kväve, bor etc., dels metallerna krom, wolfram, molybden m. fi. Främst står wolframkarbiden, vars hårdhet närmar sig diamantens och som även har stor motståndsförmåga mot kemisk åverkan. Den kan emellertid icke formförändras i vare sig kallt eller varmt tillstånd, varför bitarna måste tillverkas genom gjutning och därefter slipas. Då smältpunkten emellertid ligger över 3 000 grader, måste gjutningen ske inuti själva den elektriska ugnen. Råmaterialet är ren wolfram, medan kolet erhålles ur grafiten, som tjänar som smältdegel eller gjutform. Den färdiga produkten användes till sandblästermunstycken men duger på grund av sin skörhet icke till svarvstål. För att framställa sådant blandas pulveriserad wolframkarbid med kobolt. Gjutningen sker vid sådan temperatur, att kobolten smälter och sedan bildar som ett kitt mellan karbidkornen. Det sålunda gjutna eller egentligen sintrade föremålet hålles i skyddsgas vid 1500 grader, tills volymen krympt samman till hälften av den ursprungliga. Endast skärplattor tillverkas. Dessa fästas medelst kopparlödning vid vanliga kolstål. Den beskrivna hårdmetallen tillverkas i Sverige och kan nu framgångsrikt tävla med widiametallen från Krupp-verken i Tyskland.

Aftonens huvudföredrag hölls av överingenjör Hilding Törnebohm, Göteborg, om det internationella toleranssystemet "ISA-3". Som inledning framhöll talaren motsatsförhållandet mellan de hinder för varuutbyte mellan olika länder, som i våra dagar resas av de styrande politikerna, och det livliga internationella samarbete, som av ingenjörerna utföres på standardiseringens område. International Federation of the National Standardizing Associations, vanligen benämnd ISA, bildades 1906 i New-York. En styrelse på 7 man fördelar dess arbete på kommittéer, som ägna sig åt var sin uppgift: ISA l omhänderhar gängor, ISA 2 nyckelvidder, ISA 3 toleranser, ISA 4 kullager osv. t. o. m. ISA 30. Kommittén ISA 3 arbetar i Tyskland med biträde från Sverige, Tjeckoslovakien m. fl. Det gäller uppställande av standard för 10 000 måttlängder. Arbetet, som uppdelats på 10 underkommittéer och vari föredragshållaren deltagit som Sveriges representant, är nu så nära färdigt, att resultatet skall framläggas vid en konferens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free