- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
163

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 17. 28 april 1934 - Tekniska föreningar - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

28 APRIL 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 163

i Stockholm i september i år. Hittills har varje land haft sitt toleranssystem (Sverige S. M. S.)- Att de olika systemen skilja sig väsentligt från varandra är helt naturligt, då toleranserna bestämmas genom utfrågningar av erfarna personer, vilka givetvis ha rätt olika åsikter. Stora svårigheter vållades tidigare därav, att den temperatur, vid vilken ett mått skulle ha sin rätta längd, icke var lika i alla länder. Sålunda voro Johanssons passbitar riktiga vid 20 grader Celsius, medan fransmännen räknade vid 0 grader Celsius och amerikanerna 68 grader Fahrenheit. Vid en konferens i Prag 1928 antogs emellertid det svenska systemet med 20 grader Celcius av samtliga länder. Den i tekniken använda längdenheten vilar icke längre på den berömda platina-iridium-stången i Paris utan på våglängden hos den röda kadmiumlinjen, som är fastställd till 0,00064384696 mm. Firman Zeiss tillverkar apparater för direkt kontroll av passbitarna enligt denna definition. Talaren lämnade en översikt, belyst med skioptikonbilder, över de olika toleranskvaliteterna, till antalet 16 i det nya systemet mot endast 3 i det nuvarande svenska. Efter förhandlingarna intogs supé, följd av ett animerat samkväm. F. M.

Tekniska föreningen i Västerås
höll ordinarie möte den 21 mars, varvid efter sedvanliga, stadgeenliga ärenden förekom ett föredrag av ing. Malte Åkeson, Västerås, om "Svetsning kontra gjutning inom maskinindustrien". Sedan tal. påpekat den utomordentliga utveckling, som den elektriska svetsningen genomgått under de senaste åren, övergick han till en detaljerad granskning av de fördelar, som de svetsade konstruktionerna erbjuda framför de gjutna. En noggrannare materialkontroll kan ernås vid de svetsade konstruktionerna därigenom att grundmaterialet oftast utgöres av valsad plåt, som bit för bit kan granskas. De svårigheter, som ofta uppstå genom blåsor och kaviteter i gjutgods, äro sålunda vid den svetsade konstruktionen fullkomligt eliminerade. Vidare påpekades den bättre överensstämmelse, som man ernår mellan den beräknade hållfastheten och den verkliga vid användning av svetsade konstruktioner. En högst avsevärd reduktion i vikt kan i allmänhet noteras. En fördel, som i många fall är av väsentlig betydelse, är leveranstiden, som vid användning av elektrisk svetsning ofta kan nedbringas till den tid, som motsvarar tillverkningen av modellen vid en gjuten konstruktion. Vid svetsade konstruktioner kan man dessutom, vilket är en fördel, använda sig av mycket tunt gods till skillnad från de gjutna, där man nödgas hålla minimitjocklekar för att få järnet att flyta ut tillfredsställande.

Som en nackdel för de svetsade konstruktionerna anförde tal. de stora krympspänningar, som ofta kunna uppkomma, ävensom storleksordningen av dessa påkänningar. Genom ett noggrant studium av frågan har man emellertid lyckats undgå dessa spänningar och i varje fall annullera deras verkningar. Med tillhjälp av en del utförda arbeten påvisades huru detta försiggår i praktiken. Vid tillverkning av en svetsad konstruktion arbetar man sålunda efter en på förhand och med stor omtanke uppgjord svetsningsplan. Tal. framhöll också inverkan av användning av olika elektroder såväl belagda som obelagda, ävensom betydelsen av olika tillvägagångssätt vid själva svetsningen. Ett flertal tabeller och skioptikonbilder över olika svetsningsarbeten illustrerade framställningen. I förbigående visades några bilder rörande beteckningen på olika svetsar på ritningar, dels det system, som användes i Amerika, och dels det system, som Asea utarbetat, och använder på sina ritningar.

Efter föredraget utspann sig en längre diskussion, där ing. Gösta Drakenberg bröt en lans för de gjutna konstruktionerna, och disp. Isidor Pihl från Kolsva framhöll betydelsen av de moderna stålgjutgodslegeringar, som numera framkommit. Ett 10-tal personer deltogo i diskussionen.

Efter sammanträdet vidtog som vanligt supé med samkväm.
H. S.

Flottans ingenjörsförening
avhöll ordinarie vårsammanträde å Sjöofficersmässen i Karlskrona onsdagen den 28 mars under ordförandeskap av marindirektör A. Grimberg. Års- samt revisionsberättelser för verksamhetsåret 1933 föredrogs och godkändes. Sedan div. föreningsangelägenheter avhandlats, höll civilingenjör C. Hammarskjöld föredrag om Hesselmanmotorn. Till föredraget voro inbjudna medlemmar av Karlskrona automobilklubb m. fl. motorintresserade. Det synnerligen väl framförda och intressanta föredraget följdes av en livlig diskussion, varefter medlemmarna samlades till gemensam supé. Q.

SAMMANTRÄDEN

Svenska teknologföreningen.

Avdelningens för Skeppsbyggnadskonst
ordinarie vårsammanträde äger rum i Stockholm å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, lördagen den 5 maj 1934 kl. 15,00 (precis). Program: 1) Val av justeringsmän. - 2) Årsberättelse för år 1933. - 3) Avdelningens balansräkning pr den 31 dec. 1933. - 4) Redogörelse för Skeppsbyggarnas hjälpfond. - 5) Inkomna skrivelser m. m. - 6) Inval. - 7) "Olika typer av framdrivningsmaskineri för fartyg", föredrag av civilingenjör G. Ambjörn. - 8) "Sjöflygplans stabilitet på vatten, och beräkningen härav", föredrag av civilingenjör F. Wänström. - 9) "Några erfarenheter som varvsingenjör i Holland", föredrag av civilingenjör E. C. H. Almquist. - 10) "Imokonstruktionernas användning å fartyg", föredrag av civilingenjör P. H. A, Almqvist.

Efter sammanträdets slut (beräknad tid kl. 19,00), serveras gemensam middag (à ca 5:50 kr.) å föreningens lokal; därefter samkväm. Tillfälle är berett för avdelningens medlemmar att närvara vid Sveriges allmänna sjöfartsförenings årsmöte torsdagen den 3 maj 1934 kl. 10,00 f. m. å Svenska teknologföreningens lokal samt att deltaga i nämnda förenings subskriberade middag samma dag kl. 19,00 å Hasselbacken (smoking eller mörk dräkt). Pris 12 kr. Anmälan till nämnda middag torde senast den 30 april insändas till Sveriges allmänna sjöfartsförenings sekreterare, Klippgatan 4, Stockholm.

Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst håller ordinarie vårsammanträde lördagen den 5 maj 1934, med följande program: 1) Båtresa till Saltsjöbaden med avfärd från Södra Blasieholmshamnen, utanför Bolinderska huset, kl. 16,00. Framkomst till Saltsjöbaden via Stäket omkr. kl. 17,30 (ingen resekostnad). - 2 Vårmiddag på Grand Hotel Saltsjöbaden kl. 17,45. (Middagen bestående av: Sandwiches, småvarmt, vårsoppa, kyckling med sallad, glace med tårta och jordgubbar, vin, pilsner och kaffe. Pris ca kr. 5:50.) - 3) Sammanträde: a) Protokolljustering. b) Inval, c) Inkomna skrivelser, d) Redogörelse av hamndirektör Sal. Vinberg över "Förslaget till ny farled Lännerstasundet-Baggensfjärden". - 4) Nachspiel med diverse speciella vårattraktioner.

Justering av protokoll från föreningens extra allm. sammanträde den 11 jan., ord. allm. sammanträde den 21 febr., ord. stämma den 23 mars och extra allm. sammanträde den 12 april äger rum å föreningens lokal tisdagen den 8 maj kl. 17 inför styrelsen och de herrar ledamöter som önska närvara.

Avdelningen för Mekanik håller ordinarie vårmöte onsdagen den 9 maj. Program: 1) Samling kl. 14,45 vid Konsumhuset (garageingången vid Folkungagatan). Konsumhuset beses under ciceronskap av civilingenjör H. Håkansson. - 2) Gemensam vårmiddag intages å Mosebacke kl. 17,00. (Pris för middagen kr. 5:50, vari ingår smörgåsbord, pilsner, kaffe och servis.) - 3) Föreningsangelägenheter behandlas i samband med middagen: a) Val av justeringsmän, b) inträdesanmälningar och inval, c) inkomna skrivelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free