- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
168

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 18. 5 maj 1934 - Alfred Lilliendahl: Containertrafik - Företagsekonomien återigen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ske vid alla stationer och även på fabriksgårdar,
lagerhus m. m. Till förflyttningen och överföringen hör
även säkringen av containern på transportmedlet.
Säkringen måste vara tillförlitlig och lätt och snabbt
utförbar.

Containern måste vara hållbar, men dock så lätt
som möjligt, så att ett minimum av död vikt behöver
transporteras. Ytterdimensionerna måste vara ringa
i förhållande till lastförmågan, så att containern ej i
onödan upptar utrymme på transportmedlet. Tomma
container kunna i vissa fall hopfällas eller skjutas in
i varandra.

Containern måste skydda varan. Ej endast mot
yttre åverkan, utan även mot värme, köld, fuktighet
ocn dylikt, dvs. mot all kvantitativ eller kvalitativ
förlust och även mot stöld. För vissa varor, som
hittills krävt specialvagnar, kan man lätt göra speciella
container. Medelst specialcontainer ernår man
samma fördelar som med en specialvagn, och ofta kan
man använda en specialcontainer, där det ej skulle
löna sig med en specialvagn. Särskilt för ömtåliga
varor är det en fördel, att kunna sända dem i mindre
partier, då mottagaren slipper ifrån anordningar för
varans skydd.

Varan måste kunna packas i containern på lämpligt
sätt och bekvämt. Detta ernås genom anbringandet av
dörrar, fällbara sidoväggar, fällbara golv för tippning
av råvara, m. m. Genom inskjutbara fack kan
containern delas i flera våningar.

Containerns bruttovikt och ytterdimensioner måste
taga hänsyn till kranarnas bärförmåga, järnvägens
profil, båtarnas lastluckor, bilens största tillåtna
bredd och måste även i övrigt anpassas att bäst
kunna utnyttja tranportmedlens utrymme.

Då containern ofta kommer att få stå längre tid i
väntan på en transport, måste den i sig själv vara
billig. Emellertid får man aldrig bedöma ett
containersystems ekonomiska egenskaper enbart efter
containerns pris, utan måste även tas hänsyn till
kostnaden för omlastningsanordningarna och de
anordningar, som äro anbragta på vagnarna. Först då
får man en klar bild av containerns ekonomi.
Dessutom får man naturligtvis ej döma efter
anordningarnas inköpspris, utan blott efter vad det kostar att
transportera t. e. en ton vara medelst container.

Av stor vikt är, att vissa mått på containern från
början standardiseras, så att de passa överallt, och
även i utlandet.

Olika storlekar på container måste finnas, alltefter
varans mängd, som skall transporteras, och på grund
av samarbete med bilen. Bilen transporterar ju i
kvantiteter från 500 till 5000 kg, och kunden är van
vid att avsända varan i just dessa kvantiteter.
Meningen med containertrafiken är ju även den, att
man skall kunna sända mindre kvantiteter än en hel
vagnslast, men till ett fraktpris som motsvarar något
sånär tariffen för vagnslast.

Containertrafiken passar helt säkert utmärkt även
för vårt land. Emellertid gäller det att vid
containertrafikens införande här ej blint kopiera andra
sådana system. Man bör med utnyttjande av
erfarenheterna i utlandet söka sig fram till ett system, som
passar för våra speciella förhållanden på samma
gång det göres sådant, att det lämpar sig för
samtrafiken med andra länder.

Alfred Lilliendahl.

FÖRETAGSEKONOMIEN
ÅTERIGEN.

Herr Redaktör.

Med anledning av civilingenjör Robert
Kristenssons uppsats "Företagsekonomiens grundsatser och
företagsledningen" (Tekn. tidskr. nr 11, 1934) och
direktör Erik Olsons svar "Några reflexioner om
företagsekonomien som ekonomisk specialvetenskap"
(Tekn, tidskr. nr 14, 1934) önska vi gärna få följande
inlägg infört:

1) Direktör Olson har uppenbarligen missuppfattat
ingenjör Kristenssons framställning av
företagsekonomiens grundsatser, då han utgår från att
"företagsekonomi" skulle vara en alldeles ny vetenskapsgren.
I själva verket är det endast fråga om ett nytt namn
för ämnet handelsteknik, vilket ämne under de sista
decennierna alltmera utvecklats till att omfatta alla
frågor, som sammanhänga med företagens ekonomi.
För att känneteckna denna utveckling har man i
Tyskland redan tidigare beslutat sig för att ersätta ordet
"Handelstechnik" med en lämpligare beteckning:
först med "Privatwirtschaftslehre" eller
"Einzelwirtschaftslehre" (i motsats till "Volkwirtschaftslehre",
dvs. nationalekonomien), men ungefär sedan
världskrigets slut har man enats om att kalla ämnet för
’Betriebswirtschaftslehre". Under denna beteckning
förekommer ämnet numera vid alla tyska
handelshögskolor, universitet och tekniska högskolor. I
analogi härmed kallas det vid de svenska
handelshögskolorna i Finland sedan flera år tillbaka för
"företagsekonomi", och ing. Kristensson torde ha
varit den förste som (år 1925) i tryck föreslagit
samma benämning för Sverige. Under några år har
detta förslag emellertid konkurrerat med namnet
"affärsekonomi", vilket framgår av beteckningarna
"handelsteknik (affärsekonomi)" i
undervisningsplanen för handelshögskolan i Göteborg,
"affärsekonomiska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i
Stockholm" och "Tidskrift för affärsekonomi". Från
och med innevarande läsår har såtillvida enighet
uppnåtts, att vid handelshögskolan i Stockholm ordet
"handelsteknik" officiellt blivit ersatt med
"företagsekonomi" och att handelshögskolan i Göteborg
numera använder benämningen "handelsteknik
(företagsekonomi)".

2) Enligt vår åsikt beror den skarpa kritik, som
dir. Olson framför mot företagsekonomien som
specialvetenskap väsentligen på nämnda
missuppfattning, då hans inlägg i övrigt visar, att han
uppskattar det, som teorien – utan hänsyn till under
vilken vetenskapsgren den rubriceras – hittills
presterat i synnerhet på redovisningens område. Då
ing. Kristenssons uppsats, som givetvis helt står för
hans räkning, inskränker sig till en framställning av
vissa grundprinciper för kostnads- och prispolitiken
m. m. utan att ingå på redovisningstekniken, anser
dir. Olson det vara "synnerligen påfallande, att
bokföring, resultaträkning och räntabilitet,
företagsekonomiens väsentliga innehåll och kärna, ej synas
ha beretts något märkbart utrymme i denna nya
vetenskap, som vill kalla sig företagsekonomi".
Gentemot denna uppfattning lägga vi vikt vid att betona,
att den ovan påpekade namnändringen givetvis ej
inverkar på den centrala ställning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free