- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
173

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 11 maj 1934 - Östergötlands industriella näringsliv, av Ragnar Ekman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 18 1/2 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 11 MAJ
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934

INNEHÅLL: Östergötlands industriella näringsliv. - Textilindustrien i Östergötland. - Finspong och dess industrier. - Flygplantillverkningen vid järnvägsverkstäderna i Linköping. - Östergötland som kraftprovins. - Åtvidaberg - ett gammalt industrisamhälle. - Motala verkstads historiska utveckling. - Ett temperaturregleringsproblem. - Notiser. - Litteratur.

ÖSTERGÖTLANDS INDUSTRIELLA NÄRINGSLIV.

Ett karakteristiskt drag i östgötens lynne är jämvikten, och skall man försöka att i ett enda ord finna en formel eller ett betyg för Östergötlands näringsliv sådant det gestaltar sig i våra dagar, torde man - naturligtvis med vederbörlig reservation för den brist på nyanser, som varje dylik generalisering innebär - också få stanna, vid detta ord: jämvikt. Den initiativrikedom, som under många och långa år skapat Östergötlands nuvarande ståndpunkt på näringslivets område, har varit mångsidigt inriktad. Därigenom torde också landskapet i sin helhet, även om en eller annan näring tillfälligtvis varit "nödlidande", ha ägt en icke vanlig förmåga att rida ut kriser på det ekonomiska livets fält. I denna mångsidighet finns det också, vilket kanske bör betonas, utrymme för specialisering, varvid emellertid östgöten, tack vare medfödd varsamhet och eftertänksamhet, gått fram med en viss, fördelaktig försiktighet. Den östgötske näringsidkaren håller sig synbarligen i nivå med tiden utan att för den skull avlas att ständigt gå i täten. Icke sällan finns han där ändock. Denna smått folkpsykologiska uppfattning, för vilken man kan finna stöd hos mer än en författare, rubbas icke av det faktum, att även ickeöstgötar gjort betydande för att icke säga banbrytande insatser i Östergötlands näringsliv. "Den svenska industriens fader" Louis De Geer gav som inflyttad holländare det första uppsvinget åt östgötaindustrien, och på det textila området ha under senare århundraden andra experter från andra länder utfört en grundläggande gärning, som i detta nu icke är förgäten.

Den som vill försöka belysa nu-läget för Östergötlands industriella liv kan därvid inte undgå att, om än i korthet, belysa jordbrukets speciella ställning i detta landskap, som lika väl som Skåne förtjänar benämningen Sveriges kornbod. Jordbrukets relativt goda position i Östergötland trots den långvariga och förödande kris, som övergått just denna näringsgren, sammanhänger med att Östergötlands lantmän haft gott stöd av spannmålsregleringen men också till icke ringa del därmed att andra odlingsgrenar, såsom sockerbets-, ärt- och fröodling, bedrivits med framgång. Vid sekelskiftet levde mer än hälften av landskapets befolkning, noga taget 52,1 proc., av jordbruket och dess binäringar, men vid 1920 års folkräkning hade denna siffra nedgått till 39,2 proc. För 1932 beräknades skördens värde i länet till 67 mill. kr., därav ungefär hälften på spannmålsskörden. Ännu 1920 ägde jordbrukarna i Östergötland över hälften av i landskapet förekommande förmögenhet, under det att riksmedeltalet höll, sig vid 40 proc. Jordbrukarnas inkomst i förhållande till den samlade inkomsten utgjorde 26,1 proc. (Riksmedeltalet var 21,6 proc.) Härav torde framgå, att det östgötska jordbruket förfogat över en icke ringa ekonomisk motståndskraft samtidigt som jordbrukets inriktning väsentligt bidragit till att öka möjligheterna att övervinna kristrycket. För hemmamarknadsindustrierna har det givetvis liksom för handel och samfärdsel varit av stort värde, att huvudparten av landskapets befolkning, dvs. den jordbrukande delen, förhållandevis väl bestått tidens hårda prövningar.

Östergötlands naturtillgångar utgöra det väsentliga underlaget för dess industri. Det finns vattenkraft genom Motala ström m. fl. vattendrag. Nära sextio proc. av landskapets yta är skogbeklädd, och såväl i norr som söder har detta givit upphov till träindustrier av olika slag, sågverk m. m. I norra Östergötland finns landskapets bergslag, som framkallat en livlig bruksindustri, även om malmbrytningen numera är obetydlig. Metall- och maskinindustrien har emellertid dragit fördel av den yrkesskicklighet, som under århundraden nedärvts hos befolkningen. Norrköping, som en gång var ett centrum för tung industri, domineras numera av textilfabrikationen, företrädesvis ylleproduktion. Norrköpings moderna hamn utgör en inkörs- och utfartsport för Östergötlands livaktiga handel och dessutom för omgivande uppland i närgränsande län.

Ur vår statistik kunna åtskilliga siffror framdragas, då man vill belysa Östergötlands ställning i industriellt m. fl. avseenden. Folkmängden i landskapet uppgår till i runt tal 310 000, vilket på det hela taget utgör 5 proc. av rikets folkmängd. Denna procentsiffra 5 återkommer f. ö. i flera sammanhang, om man tar hänsyn till antalet i olika industrigrenar sysselsatta arbetare. Vad folkmängdens sysselsättning beträffar följer den ganska nära riksmedeltalet. I jordbruket arbetade 1920 39,2 proc. av befolkningen, under det att riksmedeltalet var 38,4. Fullföljes jämförelsen (med riksmedeltalet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934a/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free