- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
175

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 18 1/2. 11 maj 1934 - Ragnar Ekman: Östergötlands industriella näringsliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 175

All denna industriella verksamhet måste emellertid finna sina avnämare. Östergötland absorberar naturligtvis självt en hel del. Landet i övrigt är verksamhetsfältet i stort sett. Typiska hemmamarknadsindustrier av betydande både kapacitet och kvalitet finns det gott om i dessa landamären. Inom Östergötland rymmes t. e., vilket icke tidigare nämnts, "Sveriges chokladstad", vilket vackra epitet tillägnats Ljungsbro och icke utan skäl. Textil- och konfektionsindustrierna äro också att betrakta såsom hemmaindustrier, som gynnats av marknads- och valutaläget. Men även exportindustrien har fast mark i Östergötland. Världen är vårt fält, kunna åtskilliga industrigrenar säga. Detta gäller pappersindustrien men också i väsentlig mån Östergötlands verkstadsindustri. Det är även förklarligt att denna export motsvaras av en ansenlig import. Det är i huvudsak Norrköpings hamn, som i detta fall är den förmedlande länken, även om, särskilt när det gäller importen, någon del fraktas kanalvägen. En värdemätare på detta kan man finna i hamnavgifterna, som för samtliga Östergötlands hamnar 1929 uppgingo till 236 451 kr. för fartyg, varav Norrköping tog hand om 214 842 kr. För varor voro motsvarande siffror för hela länet 728 076 kr. och för Norrköping 668 953 kr. Ännu mera markant framstår Norrköpings hamns ställning, om man betraktar antalet utgående fartyg i utrikes fart, som sagda år för hela Östergötland utgjorde 1 647, därav för Norrköping 1 503. Nettotonnaget var för hela länet 1 308 488 ton, därav för Norrköping 1 232 831 ton.

Man torde utan överdrift kunna säga, att Östergötlands inrikes- och utrikessjöfart i huvudsak går över Norrköping, som dessutom är centralpunkten för ett ganska vidsträckt uppland. Den största importsiffran över Norrköping kommer på stenkolets konto med något över 258 000 ton år 1933. Givetvis importerades också en mängd andra varor, icke minst för jordbrukets behov. Gödselmedel inkommo till en tonsiffra av 11 415, kraftfoder, kli m. m. till 14 144 ton från utrikes ort, vidare för metallindustrien bly, koppar och andra metaller samt arbeten därav till 10 037 ton. Spånadsämnen importerades över Norrköping sagda år till 6 280 ton men dessutom exporterades 543 ton.

Kasta vi åter en titt på exportsiffrorna över Norrköping stå papp och papper i främsta rummet med 63 431 ton. Bly, koppar och andra arbeten därav exporterades till en myckenhet av 662 ton och som clearingsställe för maskiner och redskap vägde avgående frakter till inrikes och utrikes ort ganska jämt eller 1 326 till inrikes och 1 088 ton till utrikes ort. Exporten av byggnadssnickerier, möbler m. m. var också ganska betydande över Norrköping eller 516 ton. Livsmedel, färgämnen m. m. importerades i avsevärda kvantiteter, men viktsiffrorna ge blott ringa uppfattning om importens egentliga värde.

Den ciceron, som vill föra sina läsare genom Östergötlands näringsliv, stöter alltid på den svårigheten, att utrymmet är alltför kort. Även denna artikel har sin givna begränsning och endast antydningar förutom en mängd mer eller mindre smältbara siffror ha kunnat givas. Som en sammanfattning av den industriella verksamheten i detta centrala landskap i vårt land torde emellertid utan överdrift kunna sägas, att det väl hävdar sina materiella och andliga resurser. Det kommer ju icke blott an på det rent tekniska, huru värdefullt detta än i och för sig kan vara. Det bör vara anden, som gör maskinen levande. Se vi på folket bakom de tusentals maskinerna i Östergötland och taga vi hänsyn till dess egenart, bör man kunna våga det påståendet att gamla traditioner på ett ovanligt harmoniskt sätt förmäla sig med nyare framsteg, och att gammal nedärvd yrkeskunskap funnit sig väl till rätta i de nya former, som utvecklingen bestått. Östgötens jämvikt i sinnet har inledningsvis berörts. Att denna jämvikt förenar sig med en prisvärd förmåga av anpassning och modernitet bör också sägas. En historisk blick på Östergötlands näringsliv, icke minst det industriella, skänker övertygande bevis för att folket och dess företagsledare ägt en icke vanlig förmåga att göra det bästa av föreliggande situation och därur utvinna bästa möjliga för sig själva och för landet i dess helhet. Då detta nedskrives, rör man sig självfallet med i många fall ovägbara värden, men den realitet, som ligger bakom, är icke desto mindre starkt förnimbar. Östgöten har en berömvärd förmåga att stå med båda fötterna på moder jord och ändock rikta blicken mot högre och mera fjärranliggande mål. Denna förening av realitetssinne och lyckosam fantasi utgör enligt mitt förmenande en god borgen för den framtida utvecklingen av näringslivet i detta vackra och växlingsrika landskap.
Ragnar Ekman.

illustration placeholder
Huvudinfarten till Holmens braks och fabriksakticbolags anläggningar i Norrköping.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free