- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
183

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 18 1/2. 11 maj 1934 - Hj. August Lind: Textilindustrien i Östergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 183

illustration placeholder
Gryts fabriker i Norrköping tillhörande Norrköpings bomullsväven a.-b.


bolag, Knut Hagberg, fabriksaktiebolag, aktiebolaget Nyborgs yllefabrik samt aktiebolaget Törnell & Ringström.

Andra fabriker tillverka huvudsakligen kamgarnstyger av inköpt garn. Till denna kategori höra H. Eickhoffs yllefabrik, aktiebolaget Max Hellmann, Hellman & Co., Nordiska yllefabriken, aktiebolaget Albin Persson & Co., Wadström & Indebetou samt Ivar Welander, samtliga i Norrköping.

Tvenne fabriker hava specialiserat sig på filttillverkning, nämligen Henrik Asklund och aktiebolaget C. L. Svensson & söner, båda i Norrköping. Slutligen finnas spinnerier, såsom Tannefors ullspinneri, Linköping, och Borgs fabriks aktiebolag samt Svenska kamgarnsspinneri aktiebolaget i Norrköping.

Bomullsindustrien.

Bomullsindustriens råvara, bomullen, är mera enhetlig än ylleindustriens. Den bomull, som Norrköpingsfabrikerna använda, är så gott som uteslutande amerikansk.

När bomullen anländer till fabriken, är den hårt sammanpressad i balar. Den måste därför först uppluckras, vilket sker i en balbrytare. Från denna föres bomullen i regel på pneumatisk väg till särskilda kamrar för någon tids lagring. Lagringen avser att giva bomullsfibrerna tillfälle att få normal fuktighet och form. Därefter skall bomullen blandas, uppluckras och rensas, vilket försiggår i "öppnare" eller rensmaskiner. När den passerat öppnaren avlämnas den därifrån i form av en vadd, vilken emellertid måste vidare rensas. För att åstadkomma en intimare blandning uppläggas flera dylika sammanrullade vaddar på matarbordet till den s. k. scutchern eller "färdigmaskinen". Här gripes den sammansatta vadden, i den mån den frammatas av slagarmen på en hastigt roterande slagare, varvid bomullen i form av mindre tappar slungas mot ett snett ställt galler. De tyngre föroreningarna genomtränga härvid gallret och avlägsnas. Bomullen föres emellertid vidare, fram mellan tvenne sugtrummor varvid en kraftig fläkt utsuger befintligt damm.

I den från rensmaskinen kommande vadden ligga fibrerna kors och tvärs, dessa skola nu parallelliseras. Detta förberedes i kardmaskinen, vilken dessutom har att utföra fortsatt rensning. Från kardmaskinen kommer bomullen i form av lösa band, vilka nedföras i cylinderformade "kannor".

Skall bomullen kammas, följer nu denna process, vilken ej väsentligt skiljer sig från den för ullen tidigare beskrivna. Härpå följer dubblering och sträckning för ytterligare egalisering och parallellisering av fibrerna.

Bomullsbanden äro därefter tillräckligt förarbetade för att vidarebehandlas i förspinnmaskinerna. Dessa hava till uppgift att under fortsatt sträckning ytterligare reducera bandets diameter samt att förvandla de hittills lösa och osnodda banden till förgarn genom att bibringa dem den snodd, som är nödvändig för fortsatt sträckning och upplindning. För att utföra detta äro förspinnmaskinerna försedda med sträckverk, snoddmekanism samt anordning för förgarnets upplindning på bobiner. Förspinnmaskinerna äro vanligen tre till antalet och benämnas grov-, mellan- och finslubb. Det från den sista förspinnmaskinen kommande förgarnet skall slutligen genom den s. k. finspinningen förvandlas till färdigt garn.

Finspinnmaskinerna kunna vara av två huvudtyper antingen kontinuerligt eller periodiskt arbetande. Till den förstnämnda hör ringspinnmaskinen, vilken numera är den vanliga. Arbetssättet är i stort sett överensstämmande med det vid kamgarnsframställning använda och förut beskrivna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free