- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
187

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 18 1/2. 11 maj 1934 - Ivar Olsson: Planering och efterkalkylering vid Finspongs metallverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 187

varuslag, kundgrupper och försäljningsområden. Orderposternas storlek spelar vid dylika utredningar stor roll.

I syfte att bättre kunna klargöra principerna för planering, efterkalkylering samt övervakning av driftsresultaten anger jag här som ett exempel de operationer, som erfordras för att från råvara tillverka ett så när som på de sista operationerna färdigt grövre mässingsrör. Till de i operationsföljden inpassade stationerna skall jag sedan återkomma.

Satsvägning, gjutning - station 1 - sågning, centrering - station 2 - hålvalsning, varmspetsning, dragning, skrapning, glödgning, betning, dragning - station 3 - sågning, glödgning, spetsning, dragning, glödgning, betning, dragning - station 4.

Operationsföljden mellan två närliggande stationer kallas "sträcka". En av planeringen utgiven tillverkningsorder kallas "stationsorder", om den avser en sträcka, och "T-order", om den avser tillverkning från en station till färdiglager eller kund.

Från envar av de med stationsnummer angivna anhalterna i tillverkningsgången utgå andra grenar till de diametrar, godstjocklekar och hårdhetsgrader, som kunna anknytas till stationen ifråga. En grafisk framställning skulle sålunda giva en flerdubbel solfjädersform, där den angivna tillverkningsgången representerar en av strålarna. Varje station motsvaras av en i verket liggande lagerpost "material under bearbetning". Sammanlagt finnas för hela verket över 900 stationer.

När en beställning ingår, utgiver planeringen en T-order avseende tillverkning från närmast föreliggande station. Om det visar sig, att materialbeståndet för denna station därigenom skulle komma att understiga ett fixerat minimum, utfärdar planeringen samtidigt en stationsorder gällande den närmast framför liggande sträckan, och så undan för undan för de till allt färre stationer sammanlöpande sträckorna. Det ankommer därvid på planeringen att ordna så att å ena sidan snabba kundleveranser erhållas och tillverkningsposterna bliva så stora som möjligt, å andra sidan ränte- och andra lagringskostnader hållas nere.

Utöver tidigare angivna 160 st. T-order per dag utgår till verket dagligen ca 125 stationsorder. Å planeringens stationskort bokas ca 1 200 förningar per dag. Å korten föras dels avslutade händelser med verkligt saldo, dels beordrade tillverkningar med av dessa dispositioner betingat blivande saldo.

Den allt dominerande uppgiften för kalkylkontoret är att snabbt, fortlöpande och i möjligast lättsmälta form giva driftledningen data angående tidsåtgång, kostnader och skrotfall för detaljerna av tillverkningen, dvs. för operationerna. Uppgiften kan lösas på ett icke alltför kostsamt sätt därigenom att vägare måste finnas i en var avdelning för varje skift. Arbetarna redovisa operationerna till vägarna i och för ackordsbetalningen, och vägarna hava tid över för viss bearbetning av driftsdata och inskrivning på hålkorten. För hålkortsbehandlingen disponeras en sju-banks salderande Hollerithmaskin, byggd för framtida koppling till helautomatisk multipliceringsmaskin i och för ett snabbare framförande av efterkalkylerna. Hålkorten hava 80 kolumner.

För varje order utlämnar planeringen till vederbörande verksavdelning en serie hålkort, ett för varje operation (i medeltal 10, undantagsvis upp till 50 operationskort för en stationssträcka). Från en huvudskrift för varje order kopieras i en speciell kopieringsmaskin erforderliga primärdata på hålkorten (liksom på alla andra papper, som hänföra sig till denna order), och övriga anvisningar införas på korten av planeringskontoret. Resultaten i driften införas sedan av vägaren, som även kompletterar codifieringen. För den direkta produktionen (således exklusive verktygstillverkning m. m.) erhållas ca 2 500 operationer resp. hålkort per dag.

Å varje hålkort angives normalt följande. För identifiering: Avlöningsperiod, ordernummer, legering, legeringsgrupp, varuslag, kvalitet, "frånstation" och "tillstation" (resp. dimensionsgrupp för färdiga varor), varigenom "sträckan" är definierad, postens storleksgrupp, operationens art och nummerföljd i sträckan (160 olika operationer äro codifierade). Som driftsresultat: Uttagen resp. färdig vikt (skillnaden är skrotfall och avbränna), av förmannen angiven orsak till onormalt skrotfall, maskinnummer och maskintid, arbetstid, löneart (ackord, tidlön, övertid etc.), och tillämpad ackordslista. Å första och sista korten i sträckan införas därutöver vissa uppgifter för materialredovisningen.

Med korta tidsmellanrum, för närvarande var tredje dag, tabulerar hålkortsavdelningen samtliga stationssträckor resp. T-order, med detaljerade specifikationer för de ingående operationerna. För varje stationssträcka (resp. sträcka från station till färdigt) finnes upplagt ett grafiskt dubbellogaritmiskt blad, å vilket hålkortsavdelningen fortlöpande i den mån nytt material framkommer inprickar dels skrotfall i relation till färdig vikt, dels arbetstid, ävenledes i förhållande till färdig vikt. De goda möjligheterna att i detalj kontrollera skrotfallet betala flerfaldigt alla kostnader för planerings- och kalkylväsendet. Vederbörande driftsingenjör tar i första hand del av resultaten därigenom att han ögnar igenom de grafiska bladen samt observerar och avprickar de nytillkomna punkternas läge i förhållande till de punktsamlingar, som gälla för tidigare tre-dagarsperioder. Om anledning finnes att uppmärksamma de nya resultaten för en viss sträcka får han i första hand studera operationsdetaljerna i den medföljande siffertabellen, och därefter "vidtaga de åtgärder, vartill förhållandena giva anledning".

Hålkorten tjäna som utgångsmaterial för efterkalkylerna, varvid i första hand kostnaderna för en var sträcka sammanställas för kalkylperioden. De kostnader, som ej direkt angivas på korten, belöpa sig direkt på maskin- eller ugntid, arbetstid eller i operationen behandlad vikt och uträknas med stöd av för perioden gällande relationstal. På arbetstid fördelas endast sådana gemensamma kostnader, som verkligen äro direkt beroende av arbetstiden resp. arbetarantalet. Alla de gemensamma kostnaderna i övrigt fördelas i proportion till timkostnaderna för det anläggningskapital, som engageras för operationen ifråga. Varje efterkalkyl upptager tre olika kolumner, en avseende de direkt rörliga kostnaderna och de övriga kolumnerna självkostnaderna dels exkl. ränta och amortering (som sammanställas med huvudbokföringen) och dels inkl. ränta och amortering, dvs. de verkliga självkostnaderna.

Genom hålkortsunderlaget kunna ett flertal sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free