- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
192

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 18 1/2. 11 maj 1934 - Sven Blomberg: Flygplanstillverkningen vid järnvägsverkstäderna i Linköping - Gösta Richert: Östergötland som kraftprovins

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

192 TEKNISK TIDSKRIFT 11 MAJ 1934

rial gälla samma värden. Härdbarhet får ej förekomma.

Förutom nämnda plåtmaterial användes även rostfri stålplåt i mindre utsträckning.

För beslag, bultar etc. användes stål av i huvudsak tre olika typer, nämligen:

Svetsbart stål med en hållfasthet i leveranstillstånd av minst 42 kg/mm2.

Icke svetsbart stål med en hållfasthet av 60 kg/mm2.

Specialstål, huvudsakligen kromnickelstål, för högt ansträngda konstruktionsdetaljer, med en hållfasthet av 100 kg/mm2.

Trä förekommer ännu i en del flygplantyper, varvid svensk furu och amerikansk s. k. "silverspruce" kommer till användning. Då fordringarna på rakfibrigt och kvistfritt virke äro ganska stora äro vissa svårigheter förknippade med användningen av svensk furu. Vid kontrollen av utgångsmaterialet måste dessutom en del virke kasseras på grund av för stor kådmängd, vilket medför att träet blir för tungt. Som övre gräns för den tillåtna spec. vikten hos furu gäller 0,65. För att upptäcka kådbildningarna måste furu som användes till viktigare konstruktionsdelar, såsom t. e. vingbalkar, lamelleras. Den amerikanska sprucen, som är lättare än furu (spec. vikt ca 0,45, tryckhållfasthet minst 360 kg/cm2 erbjuder avsevärt större möjligheter att erhålla rakfibrigt, kvistfritt virke och uppvisar också betydligt mindre kådbildningar, varför det icke är nödvändigt att företaga lamellering i samma utsträckning som vid användningen av svensk furu. I hållfasthetshänseende fordras av svensk furu en tryckhållfasthet av minst 400 kg/cm2 vid en fuktighetshalt av 15 %.

Som ovan nämnts utövas vid flygplantillverkningen en noggrann material- och tillverkmngskontroll. Då materialet anländer till verkstaden underkastas detsamma först en okulärbesiktning och därefter hållfasthetsprov, bockningsprov etc. Först sedan materialet godkänts märkes detsamma med föreskrivna färger och inlägges på förråd. Varje detalj besiktigas och stämplas. Beträffande svetsade detaljer instämplas även numret å den svetsare som utfört svetsningsarbetet å detaljen ifråga. Genom kontrolljournaler förefinnes möjlighet att erhålla kännedom om vid vilken tidpunkt en viss detalj tillverkades, när materialet till densamma godkändes, samt materialets hållfasthetsegenskaper etc.

Å järn vägs verkstädernas aeroplanavdelning måttsättas numera alla ritningar med toleranser, vilket förutom fördelen ur rent verkstadsteknisk synpunkt innebär garanti för att de olika detaljerna utföras med en bestämd erforderlig noggrannhet. De olika detaljerna kontrolleras, förutom i färdigt skick, efter varje avslutad arbetsoperation. Härigenom undvikes att bearbetning av eventuellt feltillverkade detaljer fortsättes.

Det färdiga flygplanet underkastas en noggrann besiktning ifråga om monteringen, varefter provkörning av motorn företages och flygplanet undergår noggrann provflygning. Sedan flygplanet genomgått föreskrivna prov- och leveransflygningar efterbesiktigas detsamma ånyo före leveransen.

De olika delarna av flygplanet skyddas mot luftens och fuktighetens inverkan på det mest omsorgsfulla sätt. Maskinbearbetade detaljer, som icke skola svetsas, skyddas genom kadmiumplätering; aluminium- och duraluminiumdetaljer medelst anodkromering och målning. Stålstommen till flygkroppar, landningsställ och roder skyddas medelst rostskyddsfärg.

Svenska järnvägsverkstäderna, som bedriver en gedigen svensk flygplantillverkning, är redan och torde i ännu högre grad komma att bliva en värdefull tillgång för landet. Alla förutsättningar torde förefinnas, att vårt land med sina dugliga ingenjörer och arbetare samt goda materialtillgångar även på detta område kommer att hävda sin ställning på den utländska marknaden, varigenom värdefulla arbetstillfällen tillföras landet. Sven Blomberg.

ÖSTERGÖTLAND SOM KRAFTPROVINS.

Östgötens traditionella stolthet över sin hembygd är lätt att förstå. Den bottnar i hans nedärvda medvetande om att provinsen blivit av naturen ovanligt rikt lottad. Den vidsträckta, synnerligen bördiga Östgötaslätten, där åkerjorden på vissa platser hör till landets yppersta, flankeras i norr och söder av mer eller mindre höglänta skogsområden, vilkas furu- och granträd i fråga om växtlighet likaledes intager en av de främsta rangplatserna i vårt land, och över hela landskapet grenar sig ett nät av fiskrika sjöar och vattendrag, vilkas talrika forsar och fall utgöra kraftkällor av utomordentligt värde.

I denna urgamla svenska kulturbygd med så gynnsamma betingelser för en mängd av näringslivets grenar, har jordbruket helt naturligt blivit huvudnäringen, men skogs- och bergsbruk utvecklades tidigt i de norra och södra delarna, och kring vattendragens kraftkällor, vilka sedan århundraden tillbaka tagits i anspråk för kvarndrift, verkstäder och fabriksrörelse - i Norrköping sedan början av 1300-talet - har under tidernas lopp en betydande industri framvuxit, på senare tid i främsta rummet textil- men

Tabell 1.

Vattendrag
Utbyggd eller under utbyggnad varande effekt 1 000 kW
Möjlig merutbyggnad vid dessa verk 1 000 kW
Möjlig utbyggnad i outbyggda fall 1 000 kW
Summa 1000 kW

Motala ström ........ 62,0 3,3 - 65,3

Svartån med tillflöden 17,0 3,5 1,8 22,3

Stångån med tillflöden 5,3 3,8 1,0 10,1

Finspongsån med tillflöden
.................... 3,5 0,2 0,5 4,2

Tillflöden till Vättern samt övriga tillflöden till Motala ström
.................... 1,0 0,8 0,3 2,1

Övriga vattendrag... 2,4 0,7 0,4 3,5
________________________________________________
Summa 91,2 12,3 4,0 107,5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free