- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
194

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 18 1/2. 11 maj 1934 - Gösta Richert: Östergötland som kraftprovins

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

194 TEKNISK TIDSKRIFT 11 MAJ 1934

Tabell 3.

Ägare                Läge                Maskineri        Effekt kW

Fiskeby fabriks a.-b.        Fiskeby o. Ljusfors        Ångturbiner        3 500

Norrköpings bomullsväfveri a.-b.        Norrköping        "        1 300

Holmens bruks & fabriks a.-b.        "        "        6 000

Norrköpings kommunala affärsverk        "        "        10 500

Norrköpings kommunala affärsverk        "        Diesel        400

Linköpings el. kraft- och belysnings a.-b.        Linköping        Ångturbiner        4 500[1]

Linköpings el. kraft- och belysnings a.-b.        "        Diesel        300

Forsaströms kraft a -b.        Åtvidaberg        Ångturbin        1 400

nandes i Östergötland, och som till större delen ägas av kommuner och enskilda men delvis även av staten, äro redan i mycket hög grad utnyttjade i kraftverk i och för industriell drift, belysning, landsbygdselektrifiering, järnvägselektrifiering m. m. inom länet och i viss mån även för export utanför länet.

I förestående tabell 1 lämnas ett sammandrag av de skilda vattendragens nu utbyggda eller under utbyggnad varande krafttillgångar inom länet.[2] Med hänsyn till den höga utbyggnadsgrad, som befunnits ekonomisk hos redan befintliga kraftverk i dessa vattendrag, har för möjlig merutbyggnad vid hittills endast delvis utnyttjade fallsträckor och för utbyggnadsvärdiga ännu outbyggda fall räknats med medelvatteneffekt, vilket kan anses representera undre gränsen.

I runda tal uppgår den totala effekten av länets redan utbyggda vattenkraft till 69 000 kW, den under utbyggnad varande (Malfors och Hackefors) til] 22 000 kW, den genom utvidgning resp. ombyggnad av befintliga anläggningar ytterligare utvinnbara till minst 12 000 kW och den i hittills outnyttjade fall praktiskt utbyggbara till minst 4 000 kW; totalt alltså minst 107 000 kW.

Vattenkrafttillgångarnas läge och ungefärliga storlek åskådliggöras å förestående karta, fig. 1. De viktigare kraftföretagens vattenkraftverk, dessas installerade effekt och den i dem genererade kraftens huvudsakliga användning angivas därjämte i tabell 2.

Såsom redan visats, äro möjligheterna till ytterligare utbyggnad av vattenkraft inom länet mycket begränsade. De få fallsträckor av någon betydelse, där ännu outbyggd kraft finnes att tillgå, äro vid Näs, Nykvarn och Kimstad i Motala ström, vid Boxholm och Linkelösa i Svartån och vid Hovetorp, Slattefors och Tannefors i Stångån.

Såväl de större städerna som åtskilliga industri- ocn kraftföretag ha såsom komplement till vattenkraftverken uppfört värmekraftcentraler, i huvudsak ångturbinanläggningar men även diesel- och andra värmekraftmaskiner. De större av dessa anläggningar äro angivna i tabell 3.

Den nuvarande totala värmekraftinstallationen i länet uppgår till ca 26 000 kW, vartill kommer den under byggnad varande ångturbinanläggningen i Linköping om 3 000 kW. De viktigare värmekraftverkens läge framgår av kartan, fig. 1.

Produktionen av elektrisk energi inom Östergötlands kraftdistrikt har givetvis växlat med vattentillgången och med konjunkturerna men har i stort sett under de senaste 10-12 åren varit i ganska stark tillväxt. Detta framgår närmare av fig. 2.

Såsom redan nämnts, förekommer export av energi till angränsande län; å andra sidan tillföres även kraft utifrån. Sålunda har under senaste vattenbristtider staten i betydande grad fått träda hjälpande emellan genom leverans av energi bl. a. från Västerås ångkraftverk.

För att tillgodose kraftbehovets tillväxt stå tre möjligheter till buds: utbyggnad av ovannämnda ännu outnyttjade fallsträckor i vattendragen, uppförande av nya värmekraftverk på lämpliga platser inom distriktet och tillförsel av ytterligare kraft utifrån, i första hand från statens kraftnät. Givetvis kunna dessa möjligheter även ifrågakomma i kombination med varandra. Det rätta valet därvidlag liksom frågan om distriktets framtida kraftförsörjning över huvud taget är i väsentlig grad beroende av i vad mån och på vad sätt dess skilda kraftsystem och distributionsnät äro sinsemellan förbundna och huru samverkan dem emellan kan komma att i fortsättningen utvecklas.

Av en blick på kartan, fig. 1, varå de viktigaste kraftnätens huvudgrenar ha inlagts, finner man, att dessa kraftnät redan i stor utsträckning äro hopknutna och att möjligheterna för en fullständigare hopknytning till ett hela distriktet omfattande, sammanhängande distributionsnät borde vara mycket gynnsamma. Sålunda äro exempelvis Norrköpings stads kraftverk i Norrköping och det av staden ägda a.-b. Knutsbro kraftstations anläggningar i Svartån och Stångån sammanknutna icke blott med Holmens bruks & fabriks a.-b:s och Fiskeby fabriks a.-b:s kraftverk i och utanför Norrköping utan även med Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolags kraftverk i Svartån och i Linköping, med Svartådalens elektriska kraft- och distributionsförenings nät, med Mjölby stads kraftnät och med Åtvidabergsnätet.

illustration placeholder
Fig. 2. Totala energiproduktionen i Östergötlands län åren 1913-1933.


[1] 1 Härav f. n. i drift 2 100 kW, varav 600 kW tillfälligt. Efter utvidgning 4 500 kW.
[2] 1 Uppgifterna i här återgivna tabeller och å kartskissen äro sammanställda av civilingenjör E. Upmark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free