Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 198 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 11 maj 1934 - Åtvidaberg — ett gammalt industrisamhälle, av Henrik R. Torselius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

198 TEKNISK TIDSKRIFT 11 MAJ 1934

Åtvidabergs spårväxlar & signalfabriks a.-b. (ÅSSA).

i 7 skepp och inrymmer en rationellt ordnad uppsättning moderna specialmaskiner. Omedelbart till den stora maskinsalen äro stora, ljusa och luftiga monteringshallar anslutna. En särskilt viktig avdelning utgör den för provning av den färdiga armaturen, utrustad med en hydraulisk pump- och ackumulatoranläggning. Sedan armaturen kalltryckts föres den till avdelningarna för polering, besiktning och inpackning. För gjutning av järn- och metallegeringar finns särskilt gjuteri. Detta är bl, a. försett med degelugnar för metallsmältning, kupolugn för järnsmältning, formmaskiner m. m. I anslutning till denna avdelning ligga renseri för metall- och järngjutgods samt förrådslokaler. Till anläggningen höra därjämte smedja och modellverkstad, och till huvudfabriken äro chefens kontor, ritkontor jämte administrationslokaler förlagda.

Vid armaturfabriken i Åtvidaberg tillverkas armatur för bl. a, maskin-, skeppsbyggnads- och cellulosaindustrien. Armatur av syrafast stål för användning inom cellulosafabriker utgör en för fabriken viktig specialtillverkning, som fått en så stor omfattning, att fabriken på detta område kan anses vara den ledande inom landet, och en avsevärd export går till Finland, Kanada, Japan, Polen, Tjeckoslovakien, Österrike, Rumänien m. fl.

Men man fabricerar inte uteslutande armatur. Inom en särskild avdelning tillverkas även knutsilar, silplåtar och silmaskiner för cellulosaindustrien. Till samma avdelning har även en tidigare på annat håll bedriven tillverkning av perforerad plåt förlagts. Den är inrymd i en särskild byggnad, och av specialmaskinerna där ha en del konstruerats vid fabriken. Pressarna för perforering av plåt äro mycket kraftiga. De största väga ända upp till 20 ton, och plåt av 10 mm tjocklek och upp till 3 m längd kan perforeras i dessa maskiner. Utförmgsmöjligheterna äro nästan obegränsade, och fabriken perforerar plåt av stål, järn, nickel, fosforbrons, mässing, koppar, nysilver, aluminium, syrafast och rostfritt stål. Som bekant har den perforerade plåten stor användning inom industrien, exempelvis vid sockerbruk, kvarnar, sulfit-, cellulosa- och pappersfabriker, anrikningsverk, elektrisk industri osv. Inom Sverige har denna fabrik stor omsättning, likaså i Norge, Danmark och Finland.

Den tredje anläggningen på industriområdet tillhör Åtvidabergs spårväxlar & signalfabriks a.-b., även och kanske mest känt som ÅSSA. Det grundades 1908 och den nuvarande fabrikationen daterar sig från 1917. Förutom signalmaterial, spårväxlar, vändskivor, bromsskor o. d. tillverkas även de för en större allmänhet kända ÅSSA-trycksmörjningsapparaterna för olja och fett, som numera återfinnas på så gott som varje modern råoljemotor och vägmaskin. Detta har blivit ett av fabrikens största fabrikat, och ett stort antal av landets industrier räknas som kunder, varjämte en avsevärd export går till övriga Norden, England, Grekland och Kina. Fabriken har under senaste år sysslat med tillverkning av järnkonstruktioner och byggnader av korrugerad plåt. Sålunda ha i dagarna slutmonterats 16 större plåtbyggnader för arméförvaltningens räkning på Tånga hed intill Vårgårda. Vidare har fabriken inneliggande beställning å lavetter till granatkastare. Fabriken har sedan ett antal år tillbaka även i mindre skala tillverkat bensinmotorer för 2-8 hkr. Ett 60-tal arbetare äro sysselsatta vid fabriken. Det är gammal tradition i Åtvidaberg, att företagen väl sörja för sina underlydande, och även i det avseendet står Åtvidabergs industrier som ett mönster. Genom dess initiativ eller försorg ha sålunda en hel del välfärdsanordningar vuxit upp, modernt badhus med tvättinrättning, mejeri, slakthus, idrottspark m. m., intressekontor är inrättat, och särskild omsorg har ägnats personalens bostäder. Från kopparverkets glansdagar finns vid Stenhusgatan - en gammal typisk bruksgata - en rad vackra envåningshus från 1700-talet, vilka nu bebos av arbetare, och bolaget har ivrigt främjat egnahemsbyggandet genom att på goda villkor bevilja topplån åt dem som önska bygga. Följden har också blivit att samhället utanför det väl avskilda industriområdet skänker ett behagligt intryck av en täck och välordnad trädgårdsstad, där man med varsam hand rört vid den natur, som ger trakten dess säregna skönhet.

Även de två övriga dominerande industrianläggningarna i Åtvidaberg ha på bästa sätt sörjt för sina arbetare, särskilt i bostadshänseende genom uppförande av bostadshus och egnahemslån; anmärkningsvärt är att man i ett så typiskt industrisamhälle icke finner några barackliknande byggnader.

Som tidigare nämnts är det under baroniet Adelswärds auspicier Åtvidabergsindustrien började sin utveckling, och hela samhällets mark är utbruten från det Adelswärdska fideikommisset. Även baroniet driver industri, nämligen vid ett flertal sågar i trakten ävensom en i själva Åtvidaberg, varifrån avsevärda virkesmängder utgå såväl till hemmamark-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>