- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
201

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 18 1/2. 11 maj 1934 - O. E. Johansson: Motala verkstads historiska utveckling - Ett temperaturregleringsproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 201

moderniserats och det förutvarande tackjärnsgjuteriets byggnad har inretts till en hypermodern omnibussverkstad. Andra genomgripande moderniseringsarbeten äro planerade och ett flertal nya arbetsmaskiner hava anskaffats.

År 1920 sammanslogs det dåvarande Motala verkstads nya aktiebolag med Lindholmens varv i Göteborg till ett bolag under namn av Aktiebolaget Lindholmen-Motala, vilket emellertid icke innebar någon omläggning av de båda verkstädernas tillverkningar.

Det mångskiftande tillverkningsprogram, som Platen och Fraser för mer än 110 år sedan uppgjorde, överensstämmer föga med senare tiders specialiseringssträvanden, men det har sin naturliga förklaring i den omständigheten, att vid 1820-talets början icke i hela Sverige fanns någon mer mekanisk verkstad än den, som Samuel Owen några år tidigare hade anlagt på Kungsholmen i Stockholm. Den historiska utvecklingen har fört Motala verkstad fram till en efter svenska förhållanden jämförelsevis stor anläggning med blandad tillverkning. Maskin- och ångpannetillverkningen har 100-åriga traditioner. Ånglokomotiven ha på senare år fått vika för elektriskt drivna lok, motorvagnar och omnibussar. Äldre broar ersättas av nya med högre järnbågar och större spännvidder. Järnkonstruktioner sådana som fackverksstolpar, radiomaster och lufttrafikfyrar äro betingade av den moderna kommunikationsteknikens utveckling. För omläggning och underhåll av våra nutida landsvägar tillverkas vägmaskiner av skilda slag. Roterande smältugnar av Brackelsbergstyp är det senaste på järnframställningens område. Armerings- och annat byggnadsjärn samt stålgjutgods för olika ändamål erhålles i det moderniserade järnverket. Med en smidespress å 2 000 ton utsmidas propelleraxlar, stävar, roder och annat smide av de grövsta dimensioner.

För alla dessa tillverkningar står Motala verkstad i denna stund väl rustad till industriens och näringslivets tjänst. O. E. Johansson.

ETT TEMPERATURREGLERINGSPROBLEM.

Vid tillverkningen av Elektrolux’ kylskåp vid dotterföretaget a.-b. Arctic i Motala, lägges det mycket stor vikt vid. att skåpen provas vid en temperatur, som ligger så nära som möjligt den, under vilken skåpen sedermera under svårast tänkbara förhållanden komma att arbeta i praktiskt bruk. Som skåpen icke bara försäljas inom tempererade utan även inom tropiska länder, ligger denna provningstemperatur rätt högt, ca 40°C. För att få provningsresultaten så exakta som möjligt är det nödvändigt att denna temperatur hålles praktiskt taget konstant, oberoende av den yttre luftens temperatur och oberoende av det antal skåp som skola provas. De varmrum, i vilka provningen sker, äro naturligtvis för ändamålet speciellt byggda och fordringarna ha varit, att icke endast medeltemperaturen i dessa varmrum skall hållas konstant, utan temperaturen på olika platser i rummet får icke variera mer än ± l/2°. Under provningen få skåpen icke bli utsatta för det minsta drag, utan luften skall vara praktiskt taget stillastående i provrummet. På grund av att skåpen under drift själva alstra en del värme, måste under sommarmånaderna värme bortföras från provrummet, under vintermånaderna däremot räcker den av skåpen alstrade värmen icke till för uppvärmning av rummet, utan extra värme måste tillföras. Det är således en hel del fordringar, som samtidigt måste uppfyllas och den anordning, som valts framgår av nedanstående schema.

Provrummet A har dubbla väggar och golv. Mellan yttre och inre golvet är en tilloppskanal B för luft förlagd och över taket är en avloppskanal C. Från tilloppskanalen B inströmmar luft av en för tillfället bestämd temperatur och fördelas utefter hela rummets längd genom små öppningar i tilloppskanalen, bestryker därefter golvet och får passera rummet mellan de yttre och inre väggarna upp till taket där luften bortföres genom kanalen C som likaledes sträcker sig utefter rummets hela längd och är försedd med ett stort antal små öppningar för att fördela luftströmmen så jämnt som möjlig. De inre väggarnas höjd är så avpassad att den är praktiskt taget densamma som de största skåpens, som skola provas. Genom detta arrangemang ernås en fullständigt likformig uppvärmning av såväl det inre golvet som de inre väggarna utan att något drag uppkommer i själva rummet. Den cirkulerande luften träffar nämligen aldrig skåpen. Som tidigare nämnts alstra skåpen själva en del värme och den avgående luften blir därför varmare än den inkommande. Sommartiden måste därför i allmänhet större delen av den varma luften bortföras och kall luft eller endast delvis förvärmd tillföras. Denna reglering sker genom regleringsspjället F. Då detta står i horisontalt läge passerar all avgående luft från provrummet till fläkten H och vidarebefordas av denna tillbaka genom kanalen B till provrummet. Då spjället står i vertikalt läge avgår all luft från provrummet genom kanalen C och vidare genom kanalen

Fig. 1. A provrummet, B tilloppskanal för luft, C avloppskanal för luft från provrummet, D avloppskanal för varmluft till yttre luften, E tilloppskanal för kall luft från yttre luften, F regleringsspjäll, G elektriska värmeelement, H fläkt, I servomotor, K relä, L kvicksilvertermometer, M hävarm mellan servomotorn och regleringsspjällets länksystem, N kontaktknappar för värmeelementen G, påverkade av hävarmen M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free