Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 202 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 11 maj 1934 - Ett temperaturregleringsproblem, av E. Wenander - Notiser - »Den flygande holländaren», av E. Nothin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

202 TEKNISK TIDSKRIFT 11 MAJ 1934

D till yttre luften, och kall luft från yttre luften insuges genom kanalen E. Det sistnämnda läget för spjället motsvarar alltså den högsta yttre lufttemperaturen och det förstnämnda läget en medeltemperatur. I det förstnämnda fallet kan det inträffa på grund av ringa antal provskåp eller låg yttre lufttemperatur, att skåpen själva icke förmå värma luften tillräckligt för att den önskade provningstemperaturen skall erhållas. För detta ändamål finnes ett antal elektriska värmeelement G inkopplade i fläktens sugledning, vilka giva luften erforderlig tillskottsvärme i mån av behov.

För regleringen av spjället F och värmeelementen G finnes ett relä K med tillhörande servomotor Z och kompressor O. Reläet matas med komprimerad luft från kompressorn och en regleringsventil i detsamma påverkas på så sätt av en kvicksilvertermometer, att ett variabelt tryck uppstår i tryckluftledningen på andra sidan reläet. Detta sistnämnda tryck påverkar i sin tur membranet i servomotorn I som är sammankopplat med regleringsspjället F och via kontaktknapparna N med värmeelementen G. För att erhålla

Fig. 2. Termografdiagram.

en exakt medeltemperatur i varmrummet är den nyssnämnda termometerkulan lika hög som hela rummet. Den ovan beskrivna anordningen har varit i drift i något mer än ett år och därvid fungerat med största precision. Ett termografdiagram visar regleringens noggrannhet. E. Wenander.

NOTISER

"Den flygande holländaren." Såsom torde vara vanligt i länder med stor befolkningstäthet och med för långdistanstrafik per järnväg ogynnsamma geografiska förhållanden (öbildningar, skarpt inskärande havsvikar m. m.) hava de holländska järnvägarna i särskilt hög grad känning av konkurrens från biltrafiken. Som en kraftåtgärd för upphjälpande av den hastigt sjunkande järnvägstrafiken har generaldirektionen för de holländska järnvägarna under sistlidet år beställt icke mindre än 40 dieselelektriskt drivna tågsätt för iltrafik, av vilka de första tågsätten i dagarna levereras.

Motorvagnsaggregaten, fig. l och 2, påminna åtskilligt om den mycket omskrivna "Flygande Hamburgaren" med dess strömlinjeform, dess tätt intill varandra fogade vagnsskrov, fig. 3, och dess höga hastighet. I olikhet med "Hamburgaren" med dess dubbelvagn består det holländska tågsättet av tre med varandra sammanbyggda vagnar. Totallängden, exkl. buffertar, uppgår till 62,5 m och totalvikten till 94 ton. Antalet sittplatser är 180 st.

Liksom å den tyska vagnen utgöres maskineriet av 2 st. Maybachs dieselmotorer på sammanlagt 820 à 840 hkr med direktkopplade generatorer. Maskineriet i den holländska vagnen har dock ej som i den tyska anbragts å boggierna utan placerats i mellersta delen av mittvagnen (längst till höger å fig. 3), som för övrigt i ena änden rymmer en 3 klass resandeavdelning och i den andra en avdelning för post och resgods. Av yttervagnarna, som uteslutande äro avsedda för resandebefordran, är den ena inredd som 3 klass-, den andra som 2 klassavdelning. I 2 klassavdelningen äro de synnerligen bekväma sittplatserna klädda med pärlgrå moquette. Till nedbringande av vikten är vagnskorgen tillverkad av lättmetall (silumin) och har i samma syfte svetsning genomgående använts i mycket stor utsträckning. Beträffande vagnsskroven må vidare nämnas, att fönstren äro fasta - till nedbringande av luftmotståndet - endast upptill kan en mindre fönsterskiva skjutas åt sidan, jfr fig. 1. Ventilationen sker huvudsakligen med tillhjälp av stora motordrivna fläktar, anbragta i

Fig. 1. 3-klass änden av "den flygande holländaren".

Fig. 2. "Den flygande holländaren" sedd framifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>