- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
203

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 18 1/2. 11 maj 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 203

illustration placeholder
Fig. 3. Del av motorvagnsaggregat (bälgen mellan vagnarna ej färdigkopplad).


illustration placeholder
Fig. 4. S. K. F. boggi med underliggande balans.


vagnssidan mitt för maskinrummet. Fläktarna pressa friskluften förbi av kylvattnet uppvärmda värmebatterier, varefter luften lagom förvärmd inledes i passagerareavdelningen. I vardera änden av aggregatet finnes en automatisk centralkoppling (synlig å fig. l och 2) med anordning för sammankoppling även av broms- och elektriska ledningar, avsedda att möjliggöra samkörning av två tågsätt, event. med mellanliggande släpvagnar.

Aggregatet uppbäres av 2 tvåaxliga och 2 treaxliga boggier med SKF rullager av helt ny typ med underliggande balans, fig. 4. Vid ett besök i Utrecht i början av sistlidne april bereddes jag tillfälle att bese tillverkningen - speciellt svetsningen - av de synnerligen eleganta, på samma gång lätta och kraftiga boggierna. Som en detalj av konstruktionen må nämnas, att boggiernas sidoramar och vissa tvärstag bestå av två U-balkar, vända med flänsarna mot varandra och hopsvetsade vid kanterna så, att en kvadratisk tvärsektion erhålles.

Avståndet mellan ytterboggiernas vridpunkter uppgår till 54 m. De mellersta boggierna, dvs. de 3-axliga, å fig. 3 något synliga, drivboggierna, äro utrustade med dubbla centrumlager, ett för vartdera vagnsskrovet. Boggierna tilldraga sig fackmannens uppmärksamhet på grund av sitt eleganta utseende och sina rena linjer. Å en tidigare utförd försöksboggi hade man använt balans med I-sektion, men på motorvagnarnas boggier har man av tillverknings- och kostnadsskäl återgått till användningen av dubbla balanser av plattjärn. Till nedbringande av vikten äro hjulparen utrustade med ihåliga axlar. Bromsen verkar medelst utvändiga juridbelagda backar på rikligt dimensionerade, breda bromstrummor. Skenbroms finnes icke.

Ett par av aggregaten hava provkörts och uppnåddes därvid en max. hastighet av 150 km per tim. (den officiella max. hastigheten är avsedd att fixeras till 140 km pr tim.). Vid 150 km hastighet uppgick bromsvägen till 900 m och vid 100 km hastighet till 400 m. Av dessa bromsvägar utgör den förra rent tekniskt sett den vackraste prestationen, men den senare är av minst lika stort intresse såsom erhållen vid för vanlig tågtjänst mera normal hastighet (den kortaste bromsvägen för ett vanligt tåg vid 100 km hastighet och med vanlig persontågsbroms torde snarare över- än understiga 600 m).

De ernådda, korta bromsvägarna - som innebära ett välkommet tillskott i trafiksäkerhet - hava möjliggjorts dels genom tågsättets ringa längd och därmed sammanhängande kort genomslagstid för luftvågen i bromsledningen, dels genom användning av de breda bromstrummorna och den även vid högsta hastighet mycket effektiva juridbeläggningen på bromsbackarna. Den i förhållande till Hollands folkmängd synnerligen betydande motorisering av järnvägsdriften, som sålunda inom kort där väntas genomförd, utmärker sig för stor djärvhet och det skall bli av stort intresse att se huruvida den höga anskaffningskostnaden och de sannolikt ävenledes höga underhållskostnaderna i längden kunna betala sig.
E. Nothin.

Ett nytt lyftblock, kallat Welkeblocket, har nyligen utsläppts i marknaden. Konstruktören har här strävat efter att erhålla en låg dragkraft och samtidigt minska blockets dimensioner och vikt. En låg dragkraft kan ju erhållas genom lämpligt val av utväxling, men då en stor utväxling i regel också medför stora dimensioner, har man tidigare valt värdena 60 kg för dragkraften vid skruvhjulsblock och ca 38 kg vid planethjulsblock, allt vid en lyftkraft av 1 ton. I Welkeblocket har dragkraften nedbringats till 20 kg. Teoretiskt sett förlorar man i lyfthastighet i samma mån som dragkraften minskas, men i praktiken blir detta knappast fallet, enär en låg dragkraft medger kontinuerlig lyftning genom växling av händerna och utan vilopauser.

Welkeblockets små dimensioner ha möjliggjorts av den nya transmissionsväxel, kallad "Reduktör", som här funnit sitt första användningsfält. Den bygger på planetväxelns princip, men konstruktions- och arbetsprinciperna äro helt nya. Innerkuggningen är driven så långt som möjligt och krafterna, framför allt på lagren, balanserade. Härigenom har man sluppit att pressa ned det första kugghjulets kuggantal och dimensioner; man får stora kuggantal och kraftiga dimensioner å kugghjulen, och hela växeln blir synnerligen kraftig. Krafterna verka momentant som vid en rak hävstång, och man kan i en ensartad konstruktion med lätthet åstadkomma olika översättningar från de lägsta till de högsta.

Tidigare har ett stort intresse ägnats åt utformandet av olika planetväxlar, men de stora svårigheter av teoretisk och praktisk art, som härvid yppade sig, gjorde, att arbetet med lösningen av växelkonstruktionernas olika problem kom att inriktas efter andra linjer, som fört fram till de numera vanliga växeltypernas höga fulländning. På senare tid har man emellertid med stöd av den stora erfarenhet som nu föreligger i fråga om de teoretiska spörsmålen och med hjälp av verkstadsindustriens numera starkt ökade resurser åter kommit att intressera sig för planetväxeln, som börjat vinna insteg på skilda arbetsområden. Vad speciellt den här omnämnda växelkonstruktionen angår, uppges det

illustration placeholder
Fig. 1. Welkeblocket, Yttervy.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free