Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 204 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 11 maj 1934 - Notiser - Ett nytt lyftblock - Litteratur - Anmälan: Kokerei und Teerprodukte der Steinkohle, av S. Qvarfort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

204 TEKNISK TIDSKRIFT 11 MAJ 1934

Fig. 2. Welkeblocket. Sektion.

att arbetet pågår med försök till dess utnyttjande även å andra områden än lyftmaskinernas.

LITTERATUR

Bokanmälan.

Kokerei und Teerprodukte der Steinkohle, av A. SPILKER. Ny bearbetning av O. DITTMER och O. KRUBER. Förlag Wilhelm Knapp, Halle (Saale). 198 s. Pris häftad RM. 9: 80, inbunden RM. 11: 30.

Ifrågavarande arbete, utgörande Band XIII av Monographien über Chemisch-Technische Fabrikations-Methoden, inledes av ett fotografi av Dr A. SPILKER, "der Altmeister der Kokerei- und Teerchemie". Boken har genom titelns formulering givits ett vittomfattande innehåll, i det att praktiskt taget hela koksningsindustrien skildrats. Då flera utmärkta arbeten rörande denna industri i sin helhet redan föreligga, hade det varit klokt att inskränka innehållet till tjärprodukterna, för att undvika upprepning av redan kända saker. Referenten skall därför endast uppehålla sig vid dessa produkter, oaktat de blott omfatta knappt hälften av bokens sidantal.

Stenkolstjära användes i sin enklaste form såsom separerad, dvs. endast befriad från större delen av sitt vatten. I genom destillation mer eller mindre förädlat skick begagnas den till pappimpregnering, som vägtjära, stålverkstjära och bestrykningsmedel. Förf. framhåller att dess viktigaste användning i framtiden säkerligen blir såsom vägtjära, men det är frapperande att ingenting mera utförligt namnes om denna tjäras tillverkning, normer för densamma etc., oaktat vägtjära varit föremål för standardisering både i Tyskland och England. Betecknande är dock att i Tyskland 1930 blott användes 151 000 ton för vägändamål, medan England samtidigt konsumerade över 700 000 ton.

Den högre förädlingen av stenkolstjäran utgör en särskild gren av den kemiska storindustrien och ger upphov till en mängd produkter, varav tjärfärgämnena genom sin höga värdeandel äro särskilt viktiga. Fabrikationsgången framställes åskådligt på en försättsplansch, som belyser proceduren på ett mera rationellt sätt än det vanliga "kolträdet". Destillationen av stenkolstjära ger alltså följande fraktioner: lättolja, mellanolja, tungolja, antracenolja och såsom rest beck. Med lättoljan, som endast utgör 0,5-2,0 % av tjäran, förenas vanligen den genom direkt uttvättning av koksugnsgasen erhållna råprodukten, som i mängd är ca 30 gånger så stor som den ur tjäran utvunna. De av denna fraktion utvunna ämnena bruka sammanfattande kallas "bensolprodukter". Sådana producerades i Tyskland under år 1929, dvs. före krisen, till en mängd av 330 000 ton.

Tillverkningen av bensolprodukter följer två linjer: antingen arbetar man på motorbensol, då man strävar att erhålla största möjliga mängd härför lämpad produkt, delvis på bekostnad av renheten och den därmed följande lagerbeständigheten. Här har emellertid under allra senaste tiden (ej omnämnt i denna bok) medel uppfunnits att högst väsentligt öka lagerbeständigheten genom tillsats av inhibitorer till bensolen, vilka förhindra den besvärande harts- och gummibildning, som eljest uppstår vid otillräcklig rening. Den andra tillverkningslinjen är bearbetningen av produkterna till mer eller mindre kemiskt rena ämnen, såsom handelsbensol av olika specifikation, renbensol, renad toluol rentoluol, lösningsbensol (solvent nafta) och renxylol. Av dessa begagnas renbensolen huvudsakligen inom färgämnesindustrien, rentoluolen till sprängämnesfabrikation och mer eller mindre rena xyloler till tryckfärgsframställning.

Ur mellanoljan utvinnas neutralolja, fenoler, som på senaste tid fått en storartad användning för framställning av bakelit, pyridin och slutligen kumaron och inden. Tungoljans viktigaste produkt är naftalin, som också erhålles ur mellanoljan. Den användes för desinfektionsändamål, färgframställning och produktion av kimrök. En annan produkt av tungolja är motorolja och tvättolja för uttvättning av bensol ur stenkolsgas. Antracenoljan lämnar, som namnet anger, stoff till antracenfärgämnena, vidare karbolineum, tyngsta motoroljor, smörjoljor m. m. Slutligen återstår i destillationsblåsan becket. Dess användning är huvudsakligen till brikettfabrikation och för vägändamål.

Som synes är tjärindustrien betydligt komplicerad, men lämnar i gengäld genom sin mångsidighet flera utvägar för framställning av olika produkter, antingen i form av halvfabrikat eller kemiskt rena tillverkningar och kan därför smidigt anpassa sig till marknaden. Ett huvudvillkor för en lönande drift är givetvis att tillräckligt stora kvantiteter komma under bearbetning samtidigt.

Tjärkemien har i en bok som denna av föregångsmannen Dr Spilker givits en framträdande plats. De viktigaste analysmetoderna för de olika produkterna äro angivna på ett klart och tydligt sätt och äro ju också mer eller mindre standardiserade, åtminstone för tyskt bruk. Numera spelar dock England en allt större roll inom den tjärkemiska forskningen och man skulle ha önskat, att boken givits något av den nästan klassiska reda och klarhet i uppställningen, som kännetecknar den engelske författaren P. E. Spielman i hans bok "The Constitutuents of Coal Tar".

Boken avslutas med en schematisk översikt av i stenkolstjära förekommande kemiska föreningar samt en tabell över dessa, upptagande samtliga tills dato i tjäran bevisligen funna ämnen till ett antal av ca 130 st. För var och en hänvisas till litteratur för deras första omnämnande i tryck, överhuvudtaget givas i boken rikligt med litteraturhänvisningar i form av noter under texten, up to date i så avseende att litteraturen t. o. m. 1932 citerats. Boken är alltså väl värd att studeras av alla på detta område intresserade och rekommenderas livligt.
8. Qvarfort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>