- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
205

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 19. 12 maj 1934 - M. Wallenberg j:r: Industriens finansiering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TlDSKRIFT
HAFT. 19 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 12 MAJ
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934

INNEHÅLL: Industriens finansiering, av M. Wallenberg j:r. - Ekonomisk översikt. -
Notiser. - Sammanträden.

INDUSTRIENS FINANSIERING.
Av M. WALLENBERG J:R.


Denna fråga behandlades i två föreläsläsningar av bankdirektör M. Wallenberg j:r vid den kurs i affärsteknik, som i höstas anordnades av teknologföreningens avd. för industriell ekonomi och organisation. Sedan föreläsningarna numera skriftligen utformats, har Teknisk tidskrift beretts tillfälle publicera dem. Den förra som berör grundläggande principer, rörelsemedlens och anläggningsmedlens finansiering samt vådorna av svag finansiell ställning återges här nedan. Den senare, som omfattar bl. a. företagskonsolidering genom avskrivningar, vinstavsättningar och aktieemissioner samt finansiering av nygrundade företag, kommer att införas i ett följande nummer av tidskriften.

Förhållandet mellan teknik och ekonomi brukar kallas ett intressant problem. De motsättningar, som man ofta anser sig kunna spåra däri, tror jag emellertid rent principiellt äro överdrivna. Jag föreställer mig, att ekonomi i detta sammanhang helt enkelt betyder nyttiggörande av tekniken. Det betyder med andra ord anpassning av en produktion, som utnyttjar teknikens landvinningar, efter de behov, som finnas eller uppstå på marknaden. Detta hindrar emellertid ej, att förhållandet mellan teknik och ekonomi i verkligheten ofta är komplicerat och att en ständig växelverkan dem emellan råder. För ett smidigt samarbete för gemensamma mål är det därför önskvärt, för att icke säga nödvändigt, att såväl teknikern som affärsmannen äger kunskap om problemen och svårigheterna inom den andres verksamhetsområde. Det är därför jag samtyckt till att inför en samling av i industrien sysselsatta tekniker framlägga min syn på en central fråga inom företagsekonomien, nämligen industriföretagens finansiering.

Jag vill då börja med att eftertryckligt framhålla, att detta ämne ej får förväntas bli fullständigt och slutgiltigt behandlat inom ramen av denna framställning. I verkligheten innebär frågan om ett industriföretags finansiering ett ständigt skiftande problem, som alltid måste lösas utifrån det aktuella fallets förutsättningar. Detta utesluter emellertid ej, att det finns vissa för alla eller flertalet fall gemensamma grunddrag i finansieringsproblemet och vissa allmänna regler, som erfarenheten lärt oss.

Vid ett försök att sammanfatta dessa gemensamma grunddrag och regler skall jag börja med att framhålla en förutsättning, som i varje särskilt fall måste vara uppfylld för att finansieringsfrågan skall kunna lösas. Den innebär, att företaget - framställningen är till att börja med begränsad till att gälla redan existerande företag - har kredit, dvs. åtnjuter förtroende. Förutsättningarna härför äro i sin tur, att företaget driver en räntabel rörelse, att det har en god eller åtminstone någorlunda god ställning samt, vilket nog är det viktigaste, att det har en duglig ledning. Jag återkommer härtill vid flera tillfällen i det följande.

Grundläggande begrepp och principer.

För att klargöra innebörden av några grundläggande begrepp, som i fortsättningen komma att begagnas, återges här Aseagruppens sammandragsbalans per den 31 december 1932. Den är vad amerikanerna kalla en Consolidated balance sheet, som omfattar moderbolaget och de dotterbolag, vari moderbolaget eller andra koncernbolag äger minst 90 % av aktierna. Så snart en verksamhet ej bedrives av enbart ett bolag utan är uppdelad på ett större eller mindre antal i juridiskt hänseende självständiga företag, är en sammandragsbalans nödvändig, om man vill erhålla en riktig bild av koncernens ställning. Enklast kan man uttrycka sammandragsbalansens innebörd så, att dotterbolagen räkenskapsmässigt upplösas och sammanslås med moderbolaget till en enhet. Samtliga koncernens tillgångar i form av anläggningar, varor och fordringar etc. och samtliga koncernens skulder till tredje man komma härigenom att utvisas, medan alla inbördes aktieinnehav och skuld- och fordringsförhållanden elimineras.

I den här återgivna sammandragsbalansen har tillgångssidan uppdelats i anläggningsmedel och rörelsemedel och skuldsidan i företagarekapital och förläggarekapital. Anläggningsmedlen bestå av jord, skog och gruvor, industrifastigheter av olika slag samt maskiner, verktyg och inventarier. För Aseagruppens del tillkomma här också anläggningar för alstring och distribution av elektrisk energi både för egen förbrukning och för försäljning till utomstående. I rörelsemedlen ingå varor, förskott till leverantörer, fordringar enligt avräkning, växelfordringar, banktillgodohavanden och kassa. Dessa rörelsemedel brukar man indela efter graden av deras realiserbarhet. Ett tillgodohavande! hos en bank är mera realiserbart, kan med andra ord snabbare förvandlas till kontanter, än exempelvis ett halvfabrikat, för vilket likvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free