- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
209

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 19. 12 maj 1934 - M. Wallenberg j:r: Industriens finansiering - F. Oberger: Ekonomisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

12 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 209

tvingat att nedlägga sin verksamhet. Dylika framtidsutsikter medföra, att ledningen får ägna sin huvudsakliga tid åt finansiella frågor och förhandlingar på bekostnad av och till men för ledningen av företaget i tekniskt och kommersiellt hänseende. Medarbetarnas känsla av oro för framtiden nedsätter effektiviteten inom företaget. Det samarbete och den inriktning av ansträngningarna på samma mål, som äro nödvändiga för ett företags framgång bli härigenom lidande.

En annan nackdel för ett företag med dålig ställning är, att det vid inköp av råvaror eller maskiner icke kan betala kontant och alltså går miste om kassarabatt. Förlusten stannar för övrigt ej alltid härvid. Det händer ofta att en leverantör tvekar att sälja sina bästa varor till en köpare med svag finansiell ställning eller underlåter att sälja dem till samma pris som till en köpare med god ställning.

Även inom tillverkningen göra sig de ogynnsamma följderna av en svag ställning kännbara. De experiment på de tekniska avdelningarna, som företaget bör göra, få ofta inskränkas, helt enkelt därför att foretaget icke har råd att utföra dem, till men kanske för den fortsatta tekniska utvecklingen av företaget och dess produkter. Bristen på ekonomiska resurser leder också ofta till att kända förbättringar och förenklingar i tillverkningsprocessen, som kräva kapitalutlägg icke kunna införas. Vidare kan en dålig ställning tvinga företaget att göra inskränkningar, att nedlägga tillverkningsgrenar, som kanske på lång sikt skulle visa sig fördelaktiga, men som företagets resurser ej tillåta det att upprätthålla.

Den sista och kanske viktigaste nackdelen är emellertid, att med störa skulder följer en stor räntebörda. För att belysa detta har jag i efterföljande tablå sammanställt vinsterna och räntorna för ett antal ledande svenska sågverks- och trämasseföretag för de fyra sista åren. Företagen äro Bergvik och Ala nya a.-b., Billeruds a.-b., a.-b. Iggesunds bruk, Kopparbergs och Hofors sågverks a.-b., Ljusne Woxna a.-b., Mo och Domsjö a.-b., a.-b. Mölnbacka-Trysil, Storviks sulfit a.-b., Ströms bruks a.-b., Svanö a.-b. och Wifstavarfs a.-b. Det är med andra ord bland våra bästa företag inom denna bransch som uppgifterna hämtats.

11 ledande svenska sågverks- ocU trämasseföretags redovisade resultat för de fyra sista ären.
(Belopp i 1000 kr.)

1929 1930 1931 1932

Vinst före räntor ............... 33 632 23 928 16 788 12 783
Avgår: Räntor .................. 10 080 10 708 9 991 10 549
Vinst till aktieägarnas förfogande 23 552 13 220 6 797 2 234
Räntorna intjänade, antal gånger .. 3,3 2,2 1,7 1,2

Såsom framgår av tablån, har vinsten före räntor från 1929 till 1932 fallit från 33,6 till 12,8 mill. kr., under det att räntebördan hela tiden varit tämligen konstant 10 à 11 mill. kr. Det finns ett gammalt ordspråk bland svenska bönder, som säger, att räntan aldrig sover. Sammanlagda företagarekapitalet hos de elva bolagen är 212 mill. kr. Vinsten till aktieägarnas förfogande har sjunkit från 23,6 till endast 2,2 mill. kr. Om man samtidigt betänker, att nödvändiga avskrivningar sannolikt icke alltid under de sista åren företagits, innan de ovan angivna vinsterna framkommit, belyser detta företagarekapitalets risker. Jag skulle vilja sammanfatta vad jag nu sagt med att ännu en gång framhålla nödvändigheten av en konsoliderad ställning - eller med andra ord av ett väl avvägt företagarekapital i förhållande till anläggningsmedlen - och av en god likviditet.

EKONOMISK ÖVERSIKT.

Stockholm den 5/5 34.
De statistiska data från vårt näringslivs olika områden antyda alla, att även mars månad har inneburit en fortsatt förbättring av konjunkturläget i vårt land och att utvecklingen under månaden alltså stått i harmoni med den under årets tidigare del. Antalet hjälpsökande arbetslösa har under månaden minskats med 6 000 till 160 000, varav 115 000 erhållit hjälp. Under samma månad i fjol ökades däremot antalet med 5 000 till 187 000. Förbättringen under sistlidna mars är visserligen till en del rent säsongmässigt och delvis beroende på byggnadskonfliktens biläggande, men den torde också i viss utsträckning avspegla en verklig konjunkturförbättring.

Industriförbundets produktionsindex visar ock en fortsatt stegring för mars med 3 enheter. Alltsedan juni månad har produktionsvolymen svällt, och ökningen har uppgått till icke mindre än 25 proc. För att finna en siffra i nivå med den senaste måste man gå tillbaka till våren 1930.

Vår utrikeshandel har givetvis kraftigt medverkat till den allmänna förbättringen, sådan denna avspeglas i nyss återgivna siffror. Exporten har under mars stigit från kr. 60,6 till 83,1 mill. eller betydligt kraftigare än importen, som hade ett värde av kr. 100,1 mot 90,2 mill. under samma månad i fjol. Importöverskottet för månaden uppgår sålunda endast till kr. 17,0 mill. eller avsevärt mindre än någon mars månad sedan 1929. Importöverskottet har nämligen för mars under åren 1930-33 varit respektive kr. 22,6, 46,0, 37,9 och 29,6 mill. Trots den osedvanligt stora importen under årets tre första månader, som avspeglat det växande behovet av råvaror, har kvartalet i dess helhet resulterat i ett cirka kr. 10 mill. lägre importöverskott än föregående år eller cirka kr. 50 mill. Den omfattande införseln under årets två första månader av industriella råvaror måhända i förening med ett något försiktigare bedömmande av konjunkturutsikterna medförde en viss minskning av råvaruimporten under årets tredje månad. Importen av bomull uppgick sålunda för mars i år endast till 9 proc. mer än under samma månad i fjol, under det att motsvarande procenttal för januari och februari voro respektive 102 och 135. Stegringssiffrorna voro för ull för februari och mars 86 och 52 och för hudar 49 och 35. Förklaringen till det förmånliga importöverskottet är att söka i exportens goda utveckling. Här har en stegring ägt rum längs hela linjen nära nog. Trävaruskeppningarna äro 27 proc. större än samma tid i fjol, motsvarande siffra för massa 70 proc., för papper 21 proc. och för järnmalm 128 proc. Medan tackjärnsexporten på grund av fjolårets goda utförselsiffra endast var hävdad, stego skeppningarna av övrigt järn och stål ej mindre än 81 proc. Smörutförseln låg icke mindre än 55 proc. över fjolårets nivå, medan fläskexporten höll sig relativt obetydligt över fjolårets mycket goda siffra. I ögonen fallande är att verkstadsindustriens skeppningar med undantag endast för telefonindustrien kom upp till förmånligare siffror än under mars i fjol. Bortsett från telefon- och separatorindustrierna ha våra verkstadsindustriers utförsel under hela första kvartalet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free