- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
214

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 20. 19 maj 1934 - M. Wallenberg j:r: Industriens finansiering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

214 TEKNISK TIDSKRIFT 19 MAJ 1934

INDUSTRIENS FINANSIERING.

Av M. WALLENBERG J:R.

I en föregående avdelning av denna framställning införd i häfte nr 19 har behandlats vissa grundläggande principer, rörelsemedlens och anläggningsmedlens finansiering samt vådorna av svag finansiell ställning. I detta häfte behandlas bl. a. företagskonsolidering genom avskrivning, vinstavsättning och aktieemissioner samt finansiering av nygrundade företag.

I detta led av framställningen skall jag redogöra för hur en konsoliderad ställning kan uppnås. Här föreligga två möjligheter. Den ena är att förvandla kort förläggarekapital till långt t. e. genom att upptaga ett obligationslån, den andra är att förbättra relationen mellan företagarekapital och förläggarekapital. Detta senare kan ske antingen därigenom att företagarekapitalet ökas genom tillskott utifrån, alltså genom aktieemissioner, eller därigenom att intjänade överskott få stanna kvar i rörelsen, vilket kan taga formen av vinstavsättningar tiil synliga reserver eller av kraftiga avskrivningar.

Konsolidering av skulderna.

När det gäller förvandlingen av ett kort förläggarekapital till ett långt, kunna vi gå tillbaka till det tidigare exemplet om Kopparbergs och Hofors sågverks aktiebolag, som hade byggt en ny sulfatfabrik, finansierad genom en bankkredit. Detta bolag upptog den nämnda bankkrediten år 1923 och började samtidigt uppföra fabriken. I början av år 1925 stod den färdig. När banken beviljade den kredit med vilken den nya fabriken finansierades var det bl. a. på grund av antagandet att företaget skulle kunna upplägga ett obligationslån och därigenom lösa krediten. Innan denna tanke kunde förverkligas måste fabriken komma igång för att man skulle kunna se hur kalkylerna stämde i verkligheten. När det visade sig, att resultatet blev sådant att räntabilitet förelåg, bildades under ledning av Stockholms Enskilda Bank mot hösten 1925 ett bankkonsortium, som övertog ett av bolaget utställt obligationslån på 7 mill. kr. löpande med en räntefot av 5,5 %. Säkerheten för lånet bestod av fastighetsinteckningar med bästa rätt i den nya sulfatfabriken och i sulfitfabriken vid Hammarby samt av förlagsinteckningar likaledes med bästa rätt. Slutligen pantförskrevos även inteckningar i bolagets skogar med rätt närmast efter de inteckningar, genomsnittligt liggande inom 55 kronor per hektar, som jämte fastighets- och förlagsinteckningar i sågverk och järnväg lagts som säkerhet för bolagets obligationslån av 1922. Här ha vi alltså ett fall, där man som säkerhet lagt inteckningar såväl i industrifastigheter som i skog. Det nya lånets amorteringstid fastställdes till 1926-1950 med rätt för bolaget att fr. o. m. år 1935 helt eller delvis uppsäga lånet till betalning. Av naturliga skäl önskar ett industriellt företag binda obligationslånen på så lång tid som möjligt. Det är emellertid den förmedlande bankens uppgift att tillse, att lånets löpetid ej utsträckes utöver den sannolika ekonomiska livslängden hos den fabrik och de maskiner etc., för vilkas finansiering lånet upplagts. Samtidigt inrymmer man den fördelen åt bolaget, att det skall kunna uppsäga lånet till betalning tidigare, varigenom amorteringen kan påskyndas eller lånet konverteras till en lägre räntefot, för den händelse läget på lånemarknaden det tillåter.

Tidpunkten för utgivningen av detta lån var lyckligt vald. Statens 3,5 % obligationer noterades i mars 1925 i 69 1/4 %, i september samma år hade de stigit till 74 3/4 % och i december åter sjunkit till 73 3/4 %. Lånet emitterades i september, alltså vid den gynnsammaste tidpunkten. Bolaget har som redan nämnts rätt att konvertera lånet år 1935, och om den nuvarande räntekonjunkturen då alltjämt råder, kommer bolaget efter all sannolikhet att begagna sig av denna rätt.

Fördelen med en sådan konsolidering av förläggarekapitalet från en kort bankskuld till ett långt obligationslån är dels att räntebördan lättas för företaget, dels att företaget kan på lång sikt lägga upp en plan för amorteringen av sin skuld.

Konsolidering av ställningen genom kraftiga avskrivningar.

I det nu beskrivna fallet har emellertid endast det inträffat, att en form av förläggarekapital utbytts mot en annan. Vi komma självklart över till en viktigare fråga, när det gäller att förbättra relationen mellan företagarekapital och förläggarekapital. Vid redogörelsen härför skall jag börja med den sist nämnda av de tre vägarna, då en del av företagets överskott kvarhålles i rörelsen därigenom att kraftiga avskrivningar företagas. Enligt min uppfattning är nämligen detta i nästan alla fall det viktigaste sättet att konsolidera ett företags ställning. Som exempel på ett företag, som gått denna väg, har jag valt Stora Kopparbergs Bergslags a.-b.

Den 31 dec. 1922 hade detta bolag skulder på ........... 58 mill. kr.
och i kassatillgångar ............................... 1 " "
dvs. en nettoskuld av .................................... 57 mill. kr.

Den 31 dec. 1932 hade holaget i kassatillgångar ........ 13 mill. kr.
och skulder på .......................................... 11 " "
dvs. en nettokassa av ................................... 2 mill. kr.

Under denna tidsperiod har alltså ställningen förbättrats med ....... 59 mill. kr.

Härav har erhållits:
genom försäljning av malmfält och järnvägsaktier........ 27 mill. kr.
genom minskning av lager och fordringar ............ 8 " " 35 mill. kr.

Skillnaden häremellan .................... 24 mill. kr.
består sålunda av överskott på bolagets verksamhet.

Nu skulle kanske någon vilja anmärka, att bolaget möjligen genom försäljningen av malmfält och järnvägsaktier har skadat sin rörelse och sina utvecklingsmöjligheter. Så är emellertid icke fallet. Försäljningen av malmfält avsåg två tredjedelar av samtliga de malmfält bolaget ägde, och den åter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free