- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
215

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 20. 19 maj 1934 - M. Wallenberg j:r: Industriens finansiering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

19 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 215

stående tredjedelen är tillräcklig för att producera den malm, som bolaget inom en överskådlig framtid behöver för sin industriella rörelse. Järnvägsaktierna bestodo av aktier i Stockholm-Västerås-Bergslagens nya järnvägs aktiebolag. Det behov av att behärska en transportväg för bolagets produkter ut till hamn, som på sin tid föranledde detta aktieförvärv, har numera försvunnit. Det har m. a. o. i båda fallen gällt en avveckling av tillgångar, vilken på intet sätt, såvitt man nu kan se, kan hindra eller menligt inverka på företagets framtida utveckling.

Någon skulle kanske också vilja misstänka, att detta överskott på 24 mill. kr. tillkommit på bekostnad av att de industriella tillgångarna förslitits eller bolagets produktionskapacitet nedsatts. Det verkliga förhållandet är emellertid det motsatta. Utom betydande kapacitetsökningar i järnbruk, pappersbruk och kraftverk ha genomgripande förbättringar och moderniseringar ägt rum, icke räntabla verksamhetsgrenar ha nedlagts, medan nya räntabla grenar ha upptagits. Man kan alltså med fog göra gällande, att en verklig förbättring ägt rum i bolagets ställning.

Jag skall i detta sammanhang något närmare beröra frågan om avskrivningar, till vilken svensk skattepraxis enligt min uppfattning intar en felaktig ståndpunkt. De skattefria avskrivningarna löpa med fix årsrate, oberoende av företagets resultat. Enligt mitt förmenande vore det bättre, om företagen tillätos att under goda år företa större avskrivningar än under dåliga år. Avsikten härmed är icke att undandraga det allmänna några skatter. Vad som skulle inträffa är ju endast en annan fördelning av skatterna i tiden. Härmed skulle för övrigt för stat och kommun den fördelen vinnas, att skatteunderlaget blev jämnare fördelat över goda och dåliga år, dels direkt genom utjämningen av bolagens beskattningsbara vinster, dels indirekt genom den ökade möjligheten att upprätthålla utdelningen till aktieägarna även under dåliga tider.

Det finns också en annan synpunkt, som motiverar kraftiga avskrivningar under goda år. Avskrivningspolitiken skall vara så lagd, att hela värdet hinner avskrivas inom loppet av föremålets ekonomiska livslängd, vilken i många fall understiger den fysiska. När man i Sverige och utomlands under en kris besöker olika verkstäder, och går igenom sal efter sal med sysslolösa maskiner, kan man ej undgå att fråga sig, om dessa maskiner någonsin mer skola komma i gång, och vilken säkerhet man har för att de fortfarande skola vara tidsenliga och ekonomiska, om de efter flera års stillestånd på nytt kunna sysselsättas.

Om man alltså menar, att det är fördelaktigt och klokt att göra stora avskrivningar, får det eventuella förhållandet att skattemyndigheterna ej medgiva avdrag till deras fulla belopp, ej hindra att de företagas. Det är emellertid självklart av vikt att de föreliggande möjligheterna att göra skattefria avskrivningar inventeras och utnyttjas. Det kan nämligen hända att det finns andra objekt inom företaget än de där efter ledningens mening det största avskrivningsbehovet är för handen, på vilka skattefria avskrivningar få göras.

Det är emellertid tydligt att om jag skall kunna konsolidera min ställning genom kraftiga avskrivningar, så får jag ej göra nyinvesteringar med större belopp än avskrivningarna uppgått till. Detta är också en allmän regel. Avsteg därifrån kunna dock i vissa fall vara berättigade. Om ett företag kan erhålla en beställning, att fullgöras under exempelvis tre år, och om med hjälp av vissa nya maskiner produktionskostnaderna kunna förbilligas i sådan grad, att de nya maskinerna kunna amorteras under treårsperioden, är det fullt befogat att anskaffa förläggarekapital för deras förvärv, naturligtvis under förutsättning att saken är väl undersökt och väl kalkylerad.

Ett exempel på hur man under andra förutsättningar flagrant brutit mot den nu nämnda allmänna principen kunna vi finna i Norsk Hydro-Elektrisk Kvælstof Aktieselskab, det stora kemiska kväveföretaget och Norges största företag. Det framställde på sin tid kväve ur luften genom den Birkeland-Eydeska ljusbågsprocessen. Det visade sig emellertid vid mitten av 1920-talet, att denna metod var föråldrad och att den icke längre skänkte en tillfredsställande avkastning. Trots att anläggningarna icke voro avskrivna, beslöt sig företagets ledning för att övergiva den gamla metoden, etablerade samarbete med I. G. Farbenindustrie och fick licens att bygga upp fabrikationen efter den Haber-Boschska metoden för syntetisk kväveframställning. Detta kostade mellan 85 och 90 mill. kr. Bolaget hade självt 10 à 15 mill. kr. disponibla; de återstående 75 mill. måste man låna upp. Man kan nu se, att dessa åtgärder voro riktiga. Hade Norsk Hydro ej vid detta tillfälle lagt om sin fabrikation efter Haber-Bosch’s metod, hade bolaget i dag icke kunnat bestå. Nu är bolaget istället det kväveproducerande företag i världen som har de lägsta produktionskostnaderna.

Konsolidering av ställningen genom vinstavsättning till synliga reserver.

Den konsolidering av ett företags ställning genom kraftiga avskrivningar som nu beskrivits är den väg som de stora välskötta europeiska bolagen i allmänhet ha följt. I Förenta staterna, där andra skatteförhållanden råda och andra psykologiska förutsättningar äro för handen, når man samma resultat på en annan väg, nämligen genom vinstavsättningar till synliga reserver. Jag skall också härvidlag anföra ett praktiskt exempel och har då valt General Motors Corp., vars resultatredovisning, vilken omfattar koncernen som helhet, återges här nedan i sammandrag.

(Belopp i mill. dollars) 1927-1929 1930-1932 1927-1932
Försäljning .............. 4 234 2 225 6 459
Vinst före avskrivningar 849 374 1 223
Avgår: Avskrivningar ...... 92 113 205
Nettovinst ............... 757 261 1 018
Avgår: Utdelning å
preferensaktierna ............. 28 28 56
Vinst till förfogande för
stamaktierna ................ 729 233 962
Avgår: Utdelning å
stamaktierna ................... 457 315 772

överfört till reserverna .... 272 -82 190

Såsom framgår av denna tablå, har vinsten, sedan den minskats med avskrivningar och preferensaktie-utdelningar, uppgått till 729 mill. dollars under pe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free