Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 19 maj 1934 - Industriens finansiering, av M. Wallenberg j:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
216 TEKNISK TIDSKRIFT 19 MAJ 1934
rioden 1927-1929 och till 233 mill. dollars under perioden 1930-1932. Krisen började som bekant i Förenta staterna på hösten 1929. Under den första perioden utdelades av vinsten 457 mill. dollars, under det att 272 mill. dollars överfördes till reserverna. Under den andra perioden översteg utdelningen vinsten, så att reserverna reducerades med 82 mill. dollars. Sammanlagt överfördes till reserverna under hela perioden 1927-1932 190 mill. dollars. Här ha vi alltså ett exempel på vad jag nyss nämnde när det var tal om avskrivningarna, nämligen att en jämnare utdelning kan upprätthållas om en tillräcklig del av överskottet kvarhålles i rörelsen under de goda åren.
De nu återgivna siffrorna måste ses i samband med förändringarna i koncernens finansiella ställning under samma tid. De framgå av efterföljande summariska sammanställning.
Influtna medel
1927-1932
Intjänade vinster utöver utdelningar .... 190 mill. $
Lager, fordringar och kassa minskade med 53 " $
Preferensaktier, emitterade för .......... 75 " $
Summa 318 mill. $
Utgivna medel
Nyanläggningar och nyanskaffningar ... 223
Härav har genom avskrivningar erhållits 206
Saldo: Nyanläggningar att täcka genom
medel från annat håll ..................... 17 mill. $
Investerat i andra företag.................. 214 " $
Återbetalning av skulder ................ 87 " $
Summa 318 mill. $
Deri angivna återbetalningen av skulder på 87 mill. dollars kan förefalla låg jämförd med de stora siffrorna i övrigt. Vid slutet av år 1932 uppgingo emellertid General Motors’ totala skulder till endast 70 mill. dollars. Betydligt över hälften av den förutvarande totala skulden hade sålunda återbetalats under perioden 1927-1932. Av dessa återstående 70 mill. dollars utgjordes 20 mill. av ännu ej utbetalade utdelningar och skatter, varför den egentliga skulden för rörelsen endast uppgick till 50 mill. dollars.
Den 31 december 1932 hade bolaget i kassa, bank och marketable securities[1] 173 mill. dollars och i korta skulder 58 mill. dollars, varför nettot i kassatillgångar utgjorde 115 mill. dollars. Betydelsen av att bolaget under den angivna perioden till reserverna överfört 190 mill. dollars framgår nu därav, att om dessa medel blivit utdelade, men bolaget i övrigt fullföljt samma politik, så skulle det vid slutet av 1932, istället ha haft ett skuldnetto på 75 millioner dollars utöver de visserligen obetydliga långa skulderna.
Konsolidering av ställningen genom aktieemissioner.
Såväl när kraftiga avskrivningar företagas som när en konservativ utdelningspolitik tillämpas, förbättras proportionen mellan företagarekapital och förläggarekapital genom att en del av överskottet får stanna kvar i företagets rörelse i stället för att delas ut. Den tredje möjligheten att öka företagarekapitalet ligger i aktieemissioner.
Det har i det föregående omtalats att Kopparbergs och Hofors sågverks aktiebolags obligationslån av 1925 löper med en ränta av 5,5 %. Om det istället gällt att sälja aktier, att alltså förmå folk att ikläda sig företagarerisk, hade det tydligen varit nödvändigt att utsikter till en större avkastning än denna förelegat. Det är naturligtvis omöjligt att fastställa några generella regler för storleken av företagarekapitalets avkastning. För att animera folk att teckna aktier, att alltså ikläda sig företagarerisk, tror jag emellertid att man måste kunna visa, att bolaget under de gångna åren haft en räntabel verksamhet och att företagets framtidsutsikter äro gynnsamma, så att aktieägaren kan räkna med att inom en någorlunda snar framtid få en avkastning på åtminstone 8 à 10 %.
Såsom exempel på ett företag, som kunnat förbättra sin ställning genom att vid lämplig tidpunkt påpassligt genomföra en emission av aktier och som därigenom nedbringat sitt förläggarekapital, har jag valt United States Steel Corp. Siffrorna avse hela koncernen och anges i mill. dollars.
Under 1929 och 1930 inlöste moderbolaget hela sin
obligationsskuld .............................. 345
samt nedgick dotterbolagens obligationsskuld med 10
Summa 355
Medel härtill erhöllos
genom aktieemissioner, som
inbringade nom. 157 och i överkurser ........ 80 237
samt genom fondering av en del av 1929 och 1930
års vinster ..................................... 128
Summa 365
Vad den räntebesparing, som härigenom uppnåtts, betytt för koncernens resultat framgår av nedanstående sammanställning.
1927-1928 1931-1932
Vinst före räntor och pref.
utdelningar....................... 251 - 50
Avgå: Räntor och pref. utdelningar 99 56
Vinst till stamaktiernas förfogande 152 -106
Bolaget har alltså kunnat minska sin räntebörda från 99 till 56 mill. dollars eller med 43 %.
Räntabilitetens beroende av de anställda och av organiserat samarbete.
Om jag härefter skall försöka att till praktiken översätta, hur var och en på sin plats kan bidraga till att stärka sitt företags ställning, så skulle jag först och främst vilja framhålla att han ständigt bör tänka på hur han skall kunna förbättra och förenkla den tekniska organisationen och tillverkningen eller den kommersiella organisationen, allt med tanke på att förbilliga tillverkningen, att öka marginalen, att förbättra räntabiliteten. Viktigt och som jag tror absolut nödvändigt är, att en budget uppgöres i god tid för det kommande året, och att denna budget icke blott uppgöres generellt för hela företaget, utan även baseras på specialbudgeter för varje avdelning. Dessa specialbudgeter skola i sin tur innehålla precisa uppgifter om vilka olika utgifter vederbörande avdelning under det kommande året räknar med för anskaffning av materiel och råvaror, av maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
