- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
219

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 20. 19 maj 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

19 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 219

vad det gäller det fasta främmande levande språket samt reallinjens bildningsmål skall anordnas i enlighet med de av riksdagen godkända grunderna, dock med viss jämkning till förmån för franska språket. I två lika lydande motioner, den ena i första kammaren av hrr Thelin och Bagge, den andra i andra kammaren av hrr Lindskog och Sefve, hade hemställts, att riksdagen måtte hemställa, att k. m:t skyndsammast vidtager åtgärder, lämpade att i möjligaste mån undanröja de missförhållanden, som utformningen av 1933 års läroverksstadga i vissa avseenden medfört. Slutligen hade i andra kammaren hr Ivar Anderson i Norrköping motionsvis hemställt, att riksdagen måtte vid anslagsbeviljandet till nämnda lärararvoden knyta det villkoret, att i latingymnasiets två högsta ringar engelskan må kunna väljas som fast ämne i stället för franskan, om minst fem lärjungar, anmäla sig, samt att till realgymnasiets sex ämneskombinationer fogas en sjunde, omfattande ämnena tyska, fysik och kemi.

I fråga om matematikundervisningen å realgymnasiet hade i de tre förstnämnda motionerna framhållits, att den 1933 beslutade beskärningen åstadkommit en lucka mellan gymnasiets och vissa fackhögskolors, speciellt tekniska högskolans, undervisning.

Statsutskottet hade i sitt utlåtande ej förordat vare sig minskning av anslagen till extra och vikarierande lärare eller sammankopplandet av anslagsbeviljandet med vissa villkor men däremot föreslagit riksdagen att i skrivelse till k. m:t hemställa om sådana jämkningar i läroverksstadgan, att som fast ämne skulle kunna väljas engelska i latingymnasiets två högsta ringar och franska i realgymnasiets två högsta ringar samt att k. m:t måtte efter vederbörlig utredning vidtaga sådana ändringar beträffande planerna för matematikundervisningen å realgymnasiet som kunna anses erforderliga med hänsyn till matematikundervisningen vid fackhögskolorna.

Ett antal reservanter hade emellertid ansett, att utskottet endast i ingressen bort uttala sig om de i motionerna berörda spörsmålen men däremot ej, att riksdagen borde uttala sin mening därom.

Vid riksdagsdebatten bifölls utskottsförslaget av första kammaren, medan däremot andra kammaren med 92 röster mot 77 biföll reservationen. Tekniska högskolan får alltså hoppas på de frukter som kunna komma av reservanternas uttalande om önskvärdheten av att matematikundervisningen så ordnas, att luckan mellan realgymnasiets och vissa fackhögskolors undervisning utfylles. Om detta skall ske genom högskolornas anpassning, som en regeringsledamot föreslog i debatten, är än så länge en öppen fråga.

Borttagandet av koloxiden ur lysgas. Teknisk tidskrift lämnade år 1932 (häfte 38) en redogörelse för vissa försök som professor J. W. Müller i Wien verkställt i mening att borttaga koloxiden ur lysgasen för att därigenom minska förgiftningsrisken. Vid den av överingenjör Hultman och förste ingenjören Danielsson företagna studieresan, som omnämndes i häfte 19 av Teknisk tidskrift, studerades även erfarenheterna på avgiftningsområdet.

I gasverket vid Tiefstack, Hamburg, finnes en anläggning, konstruerad av dr Brandt. Kapaciteten är endast 15 m3/tim. Gasen tvättas med 80° vatten, förvärmes i en ugn till 460° samt inledes i ett kontakttorn, fyllt med kontaktsubstans. Därefter passerar gasen en värmeväxlare, från vilken 80°-igt vatten erhålles. Hamburgs stadsgas håller 15 % CO, och genom kontaktreaktionen (CO + H2O = C02 + H2) kan CO-halten nedbringas till ca l %. (Enligt uppgifter i Berlin skulle man med denna reaktion ej kunna komma längre än till l à 2 % CO.) Processen är tekniskt fullt löst. Att borttaga den bildade kolsyran är däremot svårare. Dr Brandt hade tänkt sig en tvättning med pottaska.

Kostnaden utgör, inklusive kolsyretvätt, 0,8 Pf/m3, utan tvätten uppgår kostnaden blott till halva detta belopp. För Stockholmsgasen skuile kolsyretvätt ej behöva komma i fråga, enär CO-halten är endast 4 à 5 %. En anläggning för behandling av 275 000 m3 pr dygn beräknas draga en anläggningskostnad av 350 000 Rm.

Kontaktsubstansen synes vara mycket hållbar och okänslig för gasens svavelhalt. Gasens förbränningsegenskaper bli snarare förbättrade genom reaktionen, även om kolsyran ej borttvättas. Åtminstone gäller detta, då CO-halten är relativt låg, t. e. beträffande Stockholmsgasen.

I Wien har en anläggning för 50 m3/tim varit i drift under 3 månader. Koloxiden reagerade här med vattenånga i närvaro av en kontaktsubstans vid ca 500°. Här bildades även metan, ehuru endast i mindre utsträckning. Man såg det i Wien nödvändigt att uttvätta den bildade kolsyran, varmed man dock icke ansåg sig ha lyckats, enär apparaturen skulle taga orimligt stora proportioner. Man hade därför övervägt att låta hela processen förlöpa under högre tryck, varvid kolsyreuttvättningen skulle ske med vatten.

I Berlin ha Städtische Gaswerke en försöksanläggning för 100 m3/tim, vilken nu skall ombyggas. Reaktionen med vattenånga till kolsyra och väte kan i praktiken genomföras för ca 0,4 Pf pr m3. En anläggning för 300 000 m3 pr dygn uppgavs skola kosta ca 250 000 Rm i Tyskland. Man har i detta fall stor erfarenhet från industriella anläggningar i Tyskland (Leuna-Werke), där man av vattengas tillverkar vätgas genom omvandling av koloxiden enligt denna reaktion. På så sätt kommer man ned till l à 2 % CO. Förfaringssättet är detsamma som användes i försöksanläggningen vid Hamburgs gasverk. Man ansåg dock, att det ej ens med den i Tyskland vanliga höga CO-halten (15 %) vore nödvändigt att tvätta bort kolsyran, enär denna ej nämnvärt försämrar gasens brännegenskaper, och som motvikt mot ökningen av halten av inerta gaser har man fått vätgasen med sin höga tändhastighet och låga specifika vikt. Än mindre borde en kolsyretvättning behövas av den koloxidfattiga svenska gasen.

Man var emellertid i Berlin ej nöjd med koloxidhalten l à 2 % utan ansåg, att gasen måste helt befrias från koloxid för att bli giftfri. Detta skulle ske genom att koloxiden finge reagera med väte till bildandet av metan och vattenånga i en särskild kontaktmassa. För detta ändamål fordrades dock, att svavlet i gasen (även det organiskt bundna) borttoges nästan fullständigt, eller till en halt av 0,5 g pr 100 m3. Svavlet skulle borttagas genom en katalytisk reaktion vid 300°. Man har dock ej kommit till lägre svavelhalt än 3 g pr 100 m3 gas men hyser förhoppningar om att kunna lyckas. Man har tänkt sig, att båda koloxidreaktionerna skulle ske efter varandra i samma torn, och ordningsföljden vid gasreningen skulle då bli följande:

1) Borttagning av H2S på vanligt sätt. 2) Ångtillsats. 3) Förvärmning till 350°. 4) Katalytisk reaktion med vattenånga. 5) Rening från organiskt bundet svavel. 6) Katalytisk reaktion med väte. Därjämte skulle finnas värmeutbytare. Man skall försöka låta processerna 4, 5 och 6 försiggå vid samma temperatur, 350°, och vid ordinärt tryck. Att, såsom man tänkt sig i Wien, använda högtryck, ansågs i Berlin komma att stöta på stora praktiska svårigheter.

Schiffbautechnische Gesellschaft anordnar den 23-26 maj sitt 13:e sommarmöte, varvid i Hamburg och Bremen tre vetenskapliga föredrag komma att hållas om skeppsbyggnadskonstens och fartygsmaskinteknikens nya landvinningar, i samband varmed skeppsbyggnadslaboratoriet i Hamburg samt Blohm £ Voss’ varv komma att studeras. I programmet ingå även mottagningar hos borgmästare och senatorer i Hamburg och Bremen samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free