- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
222

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 21. 26 maj 1934 - E. Hylander: Standard och standard. Reflexioner med anledning av en utställning - E. Hubendick: Fult - Rütger Essén: Det utrikespolitiska kvartalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

222 TEKNISK TIDSKRIFT 26 MAJ 1934

moment i deras uppfostran under föräldrarnas bortovaro. Detta sakliga hus hyser dock ännu en fläkt av det romantiska förgångna. Den slår emot en ur den öppna spisen, som visserligen hunnit utvecklas till ett ganska diminutivt hål i väggen.

Av intresse är även den belysning lantbostadsproblemet erhållit i anslutning till arkitektföreningens nyligen publicerade utredning. Vad som visas å utställningen är dock ej lantarbetarbostaden utan hemmet för en åtta kors bonde som haver en häst och till äventyrs är beklädd med kommunala förtroendeuppdrag. Reformivern har här inriktats också på bondeklassens inrotade vana att i köket sköta även de kommunala angelägenheterna, och man visar därför billiga skrivbord för hithörande handlingars förvarande. Om Geijer levat nu, skulle han alltså ej behövt gömma Sten Stures äreminne i en så ofunktionell möbel som ett klockfoder.

Bostadsproblemets konstruktiva sidor belysas så gott sig göra låter i en utställning av byggnadsmaterial, där intet tycks saknas av det som slutar på -it, -ex och -ol och där desslikes även en del annat förekommer. Dock inte fasadtegel, som av en för anmälaren okänd anledning tycks vara tabu för nutida byggnadskonst.

Utställningen är bättre än den reklam som föregått den. Detta vare sagt mera utställningskommittén till beröm än kommissariatet till klander.

E. Hylander.

FULT.

I läkarsällskapets hörsal står i gyllene skrift på väggen "Till vetenskapens fullkomnande genom inbördes meddelande av kunskaper och samlad erfarenhet". Denna devis ger uttryck för en inom olika kårer sedan länge tillämpad praxis och den skulle också med rätta kunna anbringas i Svenska teknologföreningens hörsal.

Ingenjörens arbete är ofta av sådan art, att det icke kan givas full offentlighet i tryck. Arbetsgivarens ekonomiska intressen, patenthänsyn och nödvändigheten av, att innan en ny tillverkning blivit nöjaktigt utformad, bevara en viss sekretess hindra sålunda icke sällan publicering av utarbetade förslag och vunna erfarenheter. Trots i förekommande fall påkallad återhållsamhet har ingenjören emellertid liksom så många andra behov av, att på ett tidigt stadium till sina kolleger meddela, kunskaper, rön och erfarenheter, samt att för dem framlägga uppfinningar och nykonstruktioner, för att därigenom stimulera till fortsatta ansträngningar över en bredare front och för främjande av den tekniska utvecklingen i allmänhet.

Detta är en vacker och gagnande vana, som bör på allt sätt uppmuntras och bibehållas.

Meddelandena ske i regel genom föredrag i teknologföreningen. För att belysa dessa föredrag återgivas ofta tabeller, diagram och ritningar m. m. genom tillfälligt uppsatta väggplanscher, eller genom ljusbilder. Självfallet har varje åhörare rätt att från ett sådant föredrag medföra det kunskapsstoff som han i minnet tillgodogjort sig och att i den mån patent icke hindrar för egen räkning använda den sålunda förvärvade kunskapen. Icke heller torde man kunna förmena en åhörare att under föredraget göra en eller annan minnesanteckning. Däremot är det givetvis icke meningen att åhörarna i förevarande fall skola "in extenso" stenografera föredraget, avskriva tabellerna eller avteckna ritningarna, ty vore detta meningen vore det ju bättre att i tryck publicera föredraget. Det torde icke heller förekomma att sådana föredrag mera utförligt refereras för såvitt icke föredragshållaren begärt stenografiskt referat, eller det förut meddelats, att vid föredraget stenografiskt referat kommer att upptagas. Det är också praktiskt taget omöjligt för en enskild åhörare att in extenso stenografera ett föredrag, avskriva tabeller och avteckna ritningar. Var och en torde för övrigt känna på sig, att anständigheten icke tillåter detta, även om det vore genomförbart.

Vid ett för icke länge sedan i teknologföreningen hållet föredrag åskådliggjort med ljusbilder förekom emellertid att en ingenjör, tilhörande ett till föredragshållarens firma konkurrerande företag, under föredraget avfotograferade varje visad ljusbild. Ingenjörens och firmans namn kunna namngivas. Man häpnar över en sådan oförsynt tilltagsenhet och man måste förvåna sig över att ingen av de bredvidsittande förehöll den fotograferande åhöraren det olämpliga i hans företag, eller fäste ordföranden och föredragshållarens uppmärksamhet på händelsen.

Det synes mig nödvändigt att öppet inlägga en kraftig protest mot påtalade högst illojala förfarande, ävensom hemställa att genom vederbörande avdelningsstyrelsers försorg måtte tillses att ljusbilder m. m, icke fotografiskt eller på annat sätt kopieras utan föredragshållares medgivande.

E. Hubendick.

DET UTRIKESPOLITISKA KVARTALET.

Av RÜTGER ESSÉN

Definitiv konjunkturförbättring. - Motsättningen mellan fri ekonomi och planhushållning. - Endast långsam förbättring i fråga om världshandel och arbetslöshet. - Internationella skulddebatter. - Nedrustningsfrågan: den franska aprilnoten, inför negativt slutresultat. - Engelsk överskottsbudget, försvagad politisk ställning för den nationella regeringen. - Osäkert läge i Frankrike. - Tysk penning- och socialpolitik. - Dollfussdiktaturens väg. - Diktaturregeringar i Estland och Lettland. - Japansk Monroe-doktrin för den Fjärran östern.

Stockholm den 18 maj 1934.

Det råder ej längre något tvivel om att konjunkturkurvan på ett varaktigt sätt svängt uppåt. På sätt och vis synes man alltså kunna tala om en återvändande högkonjunktur. De vanliga tecknen äro i varje fall för handen: ökad avsättning av råvaru-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free