- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
227

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 21. 26 maj 1934 - Frithiof Holmgren: Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. Februari 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

26 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 227

38,5 pf/l blev bränslekostnaden 4,62 RM/100 tkm. Vid ett träpris av 3 pf/kg blev bränslekostnaden 1 RM/100 tkm. (G. Kühne, ZVDI, h. 10, s. 325.)

Genom att låta luftströmmen i förbränningskammaren korsa bränsleströmmen har man i Saurers bildieselmotor numera kunnat effektivt utnyttja all förbränningsluft och fått en likformig förbränning med lukt- och rökfria avloppsgaser. Luften inblåses tangentiellt genom relativt stor öppning. Man har uppnått en bränsleförbrukning av 192-196 g/hkh vid bilmotoreffekter av 60-115 hk. Till Spanien har levererats ett "busståg" bestående av en 8 t motorvagn för 50 personer och en 4,7 t släpvagn; totalt för 100 passagerare, bägge med karosserier av antikorodal (spec. vikt 2,7). Tåget drives av en 125 hk Saurer motor. (A. Brüderlin, Schweizerische Bauzeitung, h. 11, s. 126.)

Efter ingående vetenskapligt forskningsarbete är nu fastslaget, att man i en expansionsströmbrytare fullkomligt behärskar bågsläckningsförloppet i vatten och detta även vid små strömstyrkor lika säkert som i en oljeströmbrytare. Det viktigaste för brytningen är diffusionen, varigenom de laddade partiklarna tvingas utträda ur bågen. Släckverkan beror på 1) ångbildning och avskiljande av väte i bågens omedelbara närhet, 2) upphettning genom strålning av vätskans inre yta, 3) den vid expansionen meddrivna vätskan mot bågen, 4) avjonisering genom diffusion. (F. Kesselring, ZVDI, h. 9, s. 293.)

En rotor till elektrisk generator har skurits med syrgas i ett block vägande 12,7 t. Godstjockleken var 300 mm. Gastrycket uppgick till 9,1 atö. Arbetet fullbordades på 28 min. Skärhastigheten uppgick till 82 mm/min. (Oxy-Acetylene Tips, h. 3, s. 65.)

Med Pintsch’s specialsvetsmetod har man ernått samma mekaniska, fysiska och kemiska egenskaper i svetsen som i arbetstycket, så att hela materialet blir homogent efter normalglödgning intill 900 à 930° i speciell, stor glödgugn. Svetsade provstänger med 80 mm bredd, utsatta för 19 kg/mm2 2 . 106 gånger förblevo oskadade. Med Pintschmetoden tillåtes numera 90 % hållfasthet i svetsen mot 50 à 55 % tidigare. (W. Prox, Archiv f. Wärmewirtschaft, h. 3, s. 67.)

För bågsvetsning av aluminium ocli hydronalium (5-10 % Mg) använder man belagd elektrod med icke hygroskopisk beläggning och låg specifik vilkt hos slaggen för att undvika slagginneslutningar. Då beläggning och elektrod smälta samtidigt, så kan denna elektrod användas för halvautomatisk svetsning. Plåttjocklekar mellan 2 och 10 mm stumsvetsas. Vid tjockare plåt använder man V-fog. (L. Anastasiadis, Werkstatt und Be-trieb, h. 5/6, s. 98.)

Brittiska och germaniska Lloyd har utgivit föreskrifter för svetsning i skeppsbyggeriet. De föreskriva 120° som minimivlnkel för böjningsprov, vilket endast kan åstadkommas med belagd elektrod. Tjockare elektroder än 5 mm förbjudas, då en sträng användes i fogen. Numera använder man 12-20 mm tjocka elektroder vid svetsning av högtryckskärl. (ETZ, h. 11, s. 278.)

Frithiof Holmgren.

NOTISER

Gåva till teknologföreningen.
Av överste John Ekelund, Norrköping, har Svenska teknologföreningen som gåva erhållit två stamaktier à nominellt 100 kr. i Svenska teknologföreningens fastighets-a.-b. Föreningens innehav av aktier uppgår numera till 40 % av stamaktiekapitalet och 96,5 % av preferensaktiekapitalet.

Tekniska högskolan. Vid ansökningstidens utgång den 16 ds hade följande sökande till den ledigförklarade professuren i teoretisk och elektrokemi anmält sig, nämligen tekn. dr Gösta Angel, fil. dr Hans Bäckström, docenten vid Stockholms högskola fil. dr Gunnar Hägg, docenterna vid Lunds universitet fil. doktorerna Erik Larsson och Otto Stelling, docenten vid tekniska högskolan tekn. dr Axel Wejnarth och docenten vid Stockholms högskola fil. dr Arne Ölander.

Stockholms gas- och elektricitetsverk år 1933. Om driften vid Stockholms gas- och elektricitetsverk under fjolåret meddelas i den i dagarna publicerade årsredogörelsen bl. a. följande:

Gastillverkningen uppgick under året till 93,9 mill. m3 mot 92,5 mill. m3 år 1932. Av nämnda gasmängd utgjordes 97 170 (26 050) m3 av vattengas. Gasens kalorimetriska värmevärde var i medeltal 4 570 Cal vid 15° och 760 mm. Under året avgasades sammanlagt 270 715 (261 188) ton kokskol.

Den under året producerade koksmängden uppgick till 182 214 ton. Av stenkolstjära erhölls en kvantitet av 9 914 ton. Ammoniaken bearbetades till 2 245 ton ammoniumsulfat och 228 ton kaustik ammoniak. Vidare erhöllos 1 943 ton bensolprodukter.

Gasförbrukningen uppgick under året till 93,8 mill. m3, utvisande efter avdrag av ca 340 000 m3 till undereldning av kammarugnarna en ökning av 1,33 % mot föregående år. Av bruttoförbrukningen kommo 88,5 % på den enskilda förbrukningen, 1,83 % på den offentliga belysningen, 0,53 % på gasverkets egen förbrukning samt 8,78 % på fyllning av nya lednirgar m. m. Gasförbrukningen för den offentliga belysningen minskades med 6,82 %, den enskilda förbrukningen ökades däremot med 0,86 %. Antalet gas- och oljelyktor för gatubelysningen minskades från 3 291 till 2 963.

Antalet glödljusbrännare ökades från 2 913 till 2 999, antalet gasspisar från 86 930 till 93 227, antalet vanliga kokapparater minskades från 76 147 till 74 708, antalet stekugnar minskades från 27 239 till 26 001, antalet värmeskåp ökades från 5 302 till 5 906, antalet varmvattenapparater från 10 469 till 10 815 och antalet gaskaminer från 1 669 till 1 810. övriga hushållsapparaters antal ökades från 9 926 till 11 925 och konditori- och bageriugnarnas från 455 till 482. De gaseldade industriapparaternas antal visade däremot tendens till minskning, apparater för livsmedelsindustri, restauranter m. m. från 2 307 till 2 059 och apparater för övrig industri och hantverk från 21 082 till 21 007.

Energialstringen vid elektricitetsverket uppgick under året till 268 mill. kWh trefasenergi (år 1932 257 mill. kWh), därav från Värtaverket 60,4 mill. kWh (ångkraft) mot 32,3 mill. kWh år 1932. Den för Stockholms eget behov erforderliga ångenergin utgjorde 47 mill. kWh. Energialstringen har i sin helhet ökats med 4,58 %, medan ångkraften ökades med 88 %. Untraverket levererade till Stockholm 138 mill. kWh av 25 p/s och 13 mill. kWh av 50 p/s, medan Lanforsverket levererade 70 mill. kWh av 50 p/s. Från Lanforsverket levererades dessutom 2,15 mill. kWh överskottsenergi, som förbrukats av de elektriska ångpannorna för beredskapshållning av ångpannorna. Minskningen i kolförbrukningen härigenom har beräknats till 510 ton.

På grund av den ovanligt låga vattenföringen i mellersta och södra Sverige under senare delen av året har elektricitetsverket levererat sammanlagt 14,3 mill. kWh till vattenfallsstyrelsen. Av detta belopp utgjordes 13 mill. kWh av ångkraft och 1,3 mill. kWh av överskottskraft från Lanforsverket.

Högsta antalet pr dygn alstrade och mottagna kWh trefasenergi 6 och 30 kV inträffade den 21 december och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free