Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 26 maj 1934 - Notiser - Stockholms gas- och elektricitetsverk år 1933 - Vattenkraftutbyggnaderna i Sverige under år 1934 - Fortsatt statsstöd åt Kalix träindustriaktiebolag? - Förslag till nytt malmavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
228 TEKNISK TIDSKRIFT 26 MAJ 1934
uppgick till 1 169 000 kWh. Högsta belastningen inträffade den 20 december med 86 500 kW.
Förbrukningen uppgick under året till 229,7 mill. kWh mot 215,4 mill. kWh år 1932. Ökningen utgör 6,63 %. Förbrukningens fördelning efter ändamål var följande (de för 1932 gällande procenttalen inom parentes): Enskild belysning 21,8 (24,8) %, offentlig belysning 4,0 (3,9) %, hushållsändamål 10,5 (8,8) %, motordrift (låg sp.) 14,7 (15,1) %, spårvägsdrift 14,0 (14,9) %, motordrift (570 V) 0,7 (0,8) %, eget behov 2,0 (1,7) % och storindustri 32,3 (30,0) %.
Vattenkraftutbyggnaderna i Sverige under år 1934, Svenska vattenkraftföreningens årsöversikt, har nu utkommit, redigerad av ingenjör Erik Upmark. Vid senaste årsskifte funnos inom landet l 369 vattenkraftanläggningar med större effekt än 75 kW, representerande en sammanlagd turbineffekt av 1 391 000 kW, varav 1 272 000 kW monterats för elektrisk drift. Turbineffekten i statens vattenkraftverk utgjorde 368 000 kW. Generatoreffekten vid samtliga vattenkraftverk utgjorde 1 445 000 kVA, resp. kW, därav trefas 50 p/s 1 096 000 kVA och trefas 25 p/s 260 000 kVA.
Effekten vid de under året påbörjade utbyggnaderna utgjorde blott 4 000 kW, en siffra som endast en gång tidigare, år 1921, underskridits.
Den under året fullbordade effektökningen vid de enskilda vattenkraftverken uppgår till sammanlagt l7 000 kW. Till denna summa bidraga nybyggnaderna vid Turefors i Emån med 1 175 kW och Åtorp i Gullspångsälven med 8 800 kW samt ombyggnaden vid Fridafors i Mörrumsån med 1 650 kW. Vid årsskiftet voro enskilda anläggningar om totalt 71 000 kW under arbete, däribland nybyggnaden Krångede i Indalsälven med 70 000 kW.
Vid statens kraftverk har nybyggnaden vid Sillre (6 300 kW) fullbordats och turbinutbytet vid Trollhättan fortsatts. Nybyggnadsarbetena vid Malfors (21 000 kW) och Vargön (20 000 kW) ha fortsatts och det sistnämnda i huvudsak avslutas. Den totala, under utbyggnad varande statliga och enskilda vattenkraften utgjorde vid årsskiftet 116 000 kW.
Fortsatt statsstöd åt Kalix träindustriaktiebolag? I proposition till årets riksdag har k. m:t föreslagit, att åt Kalix träindustri-a.b. må beviljas ett lån å 1,5 mill. kr., vartill anslag skulle utgå å skattebudgeten.
Staten har tidigare tecknat aktier i Kalixbolaget till ett belopp av 2 398 500 kr., samt beviljat företaget lån, varav ca l,51 mill. kr. jämte 76 000 kr. räntor kvarstå oguldna. Den utveckling konjunkturerna å trä- och cellulosamarknaderna tagit sedan den senaste stödaktionen år 1931 har undergrävt företagets ställning, så att ett omedelbart statsingripande erfordras, om driften skall kunna upprätthållas. Socialministern har ansett ett sådant ingripande nödvändigt, främst av sociala skäl. De ekonomiska betingelserna för sågverks- och cellulosaindustri i Kalixdistriktet anses av tillkallade sakkunniga (civilingenjör Elis Bosseus och försäljningschefen K. O. Norlin) ej väsentligt sämre än inom sydligare distrikt. Företagets kapitalbehov för likvidering av skulder har av de sakkunniga beräknats till 1,29 mill. kr., men genom att lånesumman bestämmes till 1,5 mill. kr. får bolaget möjlighet att genomföra en del önskvärda förbättringar och utvidgningar, såsom rationellare utnyttjande av träbränsle och anordnande av ett hyvleri.
Den vid bildandet av Kalix träindustri-a.-b. föreliggande planen, att med föreningen Nederkalix industri u. p. a. som mellanhand anskaffa en avsevärd del av det nya företagets kapital från enskilda personer i orten, har visat sig ohållbar. Socialministern anser det i hög grad påkallat, att en undersökning kommer till stånd rörande det mycket otillfredsställande sätt, varpå föreningen fullgjort sina förpliktelser gentemot statsverket.
Förslag till nytt malmavtal. Regeringen har i proposition (nr 270) föreslagit riksdagen godkänna förslag till nytt avtal mellan svenska staten, Luossavaara-Kiirunavaara a.-b. (L. K. A. B.) och Trafik a.-b. Grängesberg-Oxelösund (T. G. O.).
I den till förslaget fogade motiveringen framhåller finansministern, efter en rekapitulation av huvudpunkterna i tidigare gällande avtal, att under de två år som förflutit efter tillkomsten av 1932 års avtal krisens verkningar varit utomordentligt kännbara för L. K. A. B. De utskeppade malmkvantiteterna uppgingo år 1932 till endast ca 1,7 mill. ton och år 1933 till ca 2,3 mill. ton. Samtidigt har det för bolaget varit omöjligt att nedbringa omkostnaderna till den nivå som svarat mot bolagets inkomster. Anledningarna härtill ha varit dels malmavtalets bestämmelse om statens rätt till en royalty av 1: 50 kr. pr ton bortfraktad malm, vilken utgår, även om rörelsen visar förlust, dels och huvudsakligen bolagets förpliktelser att gälda ej blott en viss, fix fraktavgift pr ton bortfraktad malm utan även därutöver ett frakttillägg för täckande av statens järnvägars samtliga omkostnader för riksgränsbanan, däri inbegripet avsättning till förnyelsefond samt ränta efter 5 % å hela det i järnvägsanläggningen nedlagda kapitalet. Genom nämnda förpliktelser bliva bolagets utgifter för frakt tämligen konstanta, vilken malmkvantitet som än befraktas. Under de senaste åren kan fraktkostnaden pr ton malm beräknas ha uppgått till mer än tre gånger det belopp, vartill den uppgick, då krisens verkningar först började bli kännbara. Bolagets bokslut hava också visat förlust, vilken för räkenskapsåret 1931/1932 uppgick till ca 19 mill. kr. och för räkenskapsåret 1932/1933 till ca 21 mill. kr. I dessa belopp ingå royalty till staten och beräknat frakttillägg med ca 12,5, resp. 14,2 mill. kr.
L. K. A. B. har framhållit, att med oförändrade bestämmelser rörande royalty och fraktgaranti den nu till 6,3 mill. kr. uppgående bristen i bolagets aktiekapital under innevarande räkenskapsår komme att ökas till 20 à 30 mill. kr., och om ej malmkonjunkturen underginge en genomgripande förbättring, skulle bristen i det följande komma att ytterligare ökas. Så länge skyldighet förelåge för L. K. A. B. att i början av 1937 jämlikt 1932 års avtal betala hela sin skuld till statens järnvägar för då upplupna frakttillägg, skulle detta föranleda bolaget att hålla malmbrytningen nere för att genom realisation av malmlager skaffa sig så mycket likvida medel som möjligt. Om betalningsskyldigheten omlades eller avlyftes, skulle bolaget lättare kunna hålla brytningen i nivå med skeppningen, varigenom lättnad i den svåra arbetslöshetssituationen i gruvsamhällena kunde åstadkommas.
Finansministern har ansett övervägande skäl tala för en revision av 1932 års avtal men avvisat tanken på såväl nyinvestering av kapital i L. K. A. B. som reglering av det ömsesidiga rättsförhållandet mellan preferensaktieägaren-staten och stamaktieägarna.
Förslaget till nytt avtal, som föreslås skola äga giltighet till 1936 års utgång, innebär för L. K. A. B. förmånen, att bolaget befrias från att påföras fraktgaranti och ränta för tiden 1/10 1933-31/12 1936 samt från skyldigheten att vid 1936 års utgång gälda fraktgaranti och ränta för tiden 1/1 1932-30/9 1933. I vederlag härför skall bolaget vidkännas en ordinarie förhöjning av de ordinarie fraktsatserna med lägst 3 kr. pr ton malm, varmed den för varje år bortfraktade malmkvantiteten överstiger 3 mill. ton. Denna fraktförhöjning skall tillämpas, intill dess statens järnvägar erhållit såväl fullt vederlag för fraktgarantiens avlyftande för tiden 1/10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
