- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
238

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 22. 2 juni 1934 - Ernst Wendel död - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

238 TEKNISK TIDSKRIFT 2 JUNI 1934

ERNST WENDEL +.

I sitt hem i Göteborg avled den 2 maj förutvarande avdelningschefen vid Göteborgs hamnstyrelse Ernst Henrik Wendel. Med honom bortgick en av den svenska ingenjörskårens äldste; den siste kvarlevande av den kvartett av kända kommunaltekniker - J. G. Richert. Figge Blidberg, Tutte Glosemeijer och E. Wendel -, som vid tiden kring sekelskiftet i Göteborg arbetade under byggnadschefen, "gamle majoren" Ph. Åqvist.

illustration placeholder

Ernst Wendel var född i Kristianstad 1857 och utexaminerades från Tekniska högskolan 1880 som väg- och vattenbyggare. Efter en kortare verksamhet vid vattenverket i Vänersborg kom Wendel till Göteborg och erhöll 1883 anställning hos styrelsen över Göteborgs hamn- och älvarbeten som biträde åt dåvarande arbetschefen, Ph. Åqvist. Efter dennes befordran till byggnadschef blev Wendel 1888 arbetschef, på vilken post han verkade till år 1905, då han i samband med omorganisationen av hamnens tekniska förvaltning blev avdelningschef. Som sådan kvarstod han, tills han är 1923 avgick med pension.

Under sin tid som arbetschef hade Ernst Wendel som byggnadschefens närmaste man i första rummet hand om de på denna tiden omfattande varvs- och älvarbetena, nämligen hamnområdets fördjupning och utfyllandet av Tingstadsvassen m. fl. områden.

Hamnens hela maskinella utrustning - förutom den stora muddringsattraljen även de första körbara kajkranarna till den nya Masthuggskajen - låg under Wendels förvaltning, och det var närmast med hänsvn till det omfattande underhållet av muddermaterialen och de nya kranarna, som Wendel lyckades få till stånd en hamnstyrelsens egen reparationsverkstad. Därjämte sorterade under arbetschefen alla stadens broar. Wendel har sålunda bl. a. byggt Kungsportsbron och haft hand om för stadsbildens utseende så genomgripande företag som igenläggandet av Östra och Västra hamnkanalerna. Inom hamnförvaltningen hade han vidare hand om vissa nybyggen, bl. a. Gasverkskajen, som tillkom 1897-99.

Vid omorganisationen av hamnförvaltningen 1905 på en nybyggnadsavdelning och en underhålls- och driftsavdelning blevo flertalet av ovan angivna arbeten lagda under den nya underhållsavdelningen, för vilken Wendel blev chef. Förutom de vanliga underhållsarbetena hade han som avdelningschef även hand om ett flertal ombyggnadsarbeten i hamnen, såsom breddning av Stenpiren 1904-05, förstärkning och fördjupning av Gasverkskajen 1915, ombyggnaden av Hisingebron 1916 m. m.

Från hans tid som arbetschef daterar sig Wendels livliga intresse för det teoretiska studiet av grundpålning, ådagalagt bl. a. genom hans omfattande pålprovningar och utarbetande av metoder och apparater härför. En redogörelse för sina banbrytande undersökningar på detta område lämnade Wendel vid teknikermötet i Gävle 1901, i vars handlingar en av honom författad redogörelse sedermera publicerades.

Stort intresse ägnade Wendel också åt studiet av vattenståndet i Göta älvs mynning och dess variationer; de första självregistrerande vattenståndsmätarna tillkommo på hans initiativ.

Hamnens lyftkransutrustning var föremål för hans stora intresse och flera moderniseringar och en väsentlig utökning av kranantalet skedde under hans tid. Likaså har han arbetat för modernisering av fyrväsendet genom införande av agabelysning och elektrifiering.

Efter sin avgång med pension år 1923 drog sig Wendel tillbaka från aktivt ingenjörsarbete och delade under de återstående åren sina intressen mellan tekniken och vissa älsklingssysselsättningar; särskilt stort nöje torde han ha haft av arbetet i sin trädgård på Lerum, där han var bosatt en följd av år efter sin avgång.

Särskilt i sin krafts dagar gjorde sig Ernst Wendel som driftig arbetsledare uppskattad av överordnade och arbetskamrater, samtidigt som han genom sin humana och förstående läggning vann sina underordnades sympatier och aktning. Hans gedigna personlighet och älskvärda sätt gjorde honom även aktad och avhållen av alla som han i eller utom sin tjänst kom i beröring med. K. E. P.

NOTISER

Rinmansmedaljen
har av brukssocieteten tilldelats Jernkontorets överingenjör och chef för dess tekniska byrå professor Arvid Johansson.

Spårvägs- och busstrafiken i Stockholm år 1933. Den i dagarna publicerade styrelseberättelsen över a.-b. Stockholms spårvägars verksamhet år 1933 visar en fortsatt minskning av spårvägs- och busstrafiken.

Å spårvägsnätet utgjorde antalet resande (inkl. passagerare med års- och skolkort) 128,6 mill. mot 135,0 mill. 1932, varför här uppstått en minskning av 4,7 %. Inkomsterna av spårvägstrafiken utgjorde 21,1 mill, kr. mot 22,1 mill. kr. år 1932 (minskning 4,8 %). Samtidigt har antalet körda vagnkm minskats från 29,51 mill. till 29,04, eller med 1,6 %. Antalet resande pr vagnkm (inkl. passagerare med års- och skolkort) utgjorde 4,43 mot 4,57 år 1932 och 4,64 år 1931. Antalet spårvägsresor pr invånare och år utgjorde 248 mot 262 år 1932, 273 år 1931 och 290 år 1930.

Å spårvägarnas inomstadslinjer utgjorde antalet direkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free