Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
TEKNISK TIDSKRIFT
2 JUNI 1934
ERNST WENDEL f.
I sitt hem i Göteborg avled den 2 maj förutvarande
avdelningschefen vid Göteborgs hamnstyrelse Ernst
Henrik Wendel. Med honom bortgick en av den
svenska ingen j or skårens äldste; den siste kvarlevande
av den kvartett av kända kommunaltekniker - J. G.
Richert. Figge Blidberg, Tutte Glosemeijer och E.
Wendel -, som vid tiden kring sekelskiftet i
Göteborg arbetade under byggnadschefen, "gamle
majoren" Ph. Åqvist.
Ernst Wendel var född i Kristianstad 1857 och
utexaminerades från Tekniska högskolan 1880 som
väg- och vattenbyggare. Efter en kortare
verksamhet vid vattenverket i Vänersborg kom WTendel till
Göteborg och erhöll 1883 anställning hos styrelsen
över Göteborgs hamn- och älvarbeten som biträde åt
dåvarande arbetschefen, Ph. Åqvist. Efter dennes
befordran till byggnadschef blev Wendel 1888
arbetschef, på vilken post han verkade till år 1905, då
han i samband med omorganisationen av hamnens
tekniska förvaltning blev avdelningschef. Som sådan
kvarstod han, tills han är 1923 avgick med pension.
Under sin tid som arbetschef hade Ernst Wendel
som byggnadschefens närmaste man i första rummet
hand om de på denna tiden omfattande varvs- och
älvarbetena, nämligen hamnområdets fördjupning och
utfyllandet av Tingstadsvassen m. fi. områden.
Hamnens hela maskinella utrustning - förutom
den stora muddringsattraljen även de första kör bara
kajkranarna till den nya Masthuggskajen - låg
under Wendels förvaltning, och det var närmast med
hänsvn till det omfattande underhållet av mudder-
materialen och de nya kranarna, som Wendel
lyckades få till stånd en hamnstyrelsens egen
reparationsverkstad. Därjämte sorterade under arbetschefen
alla stadens broar. Wendel har sålunda bl. a. byggt
Kungsportsbron och haft hand om för stadsbildens
utseende så genomgripande företag som
igenläggandet av Östra och Västra hamnkanalerna. Inom
hamn-förvaltningen hade han vidare hand om vissa
nybyggen, bl. a. Gasverkskajen, som tillkom 1897-99.
Vid omorganisationen av hamnförvaltningen 1905
på en nybyggnadsavdelning och en underhålls- o^h
driftsavdelning blevo flertalet av ovan angivna
arbeten lagda under den nya underhållsavdelningen,
för vilken Wendel blev chef. Förutom de vanliga
underhållsarbetena hade han som avdelningschef
även hand om ett flertal ombyggnadsarbeten i
hamnen, såsom breddning av Stenpiren 1904-05,
förstärkning och fördjupning av Gasverkskajen 1915,
ombyggnaden av Hisingebron 1916 m. m.
Från hans tid som arbetschef daterar sig Wendels
livliga intresse för det teoretiska studiet av
grund-pålning, ådagalagt bl. a. genom hans omfattande
pålprovningar och utarbetande av metoder och
apparater härför. En redogörelse för sina banbrytande
undersökningar på detta område lämnade Wendel
vid teknikermötet i Gävle 1901, i vars handlingar en
av honom författad redogörelse sedermera
publicerades.
Stort intresse ägnade Wendel också åt studiet av
vattenståndet i Göta älvs mynning och dess
variationer; de första självregistrerande
vattenståndsmätarna tillkommo på hans initiativ.
Hamnens lyftkransutrustning var föremål för hans
stora intresse och flera moderniseringar och en
väsentlig utökning av kranantalet skedde under hans
tid. Likaså har han arbetat för modernisering av
fyrväsendet genom införande av agabelysning och
elektrifiering.
Efter sin avgång med pension år 1923 drog sig
Wendel tillbaka från aktivt ingenjörsarbete och
delade under de återstående åren sina intressen
mellan tekniken och vissa älsklingssysselsättningar;
särskilt stort nöje torde han ha haft av arbetet i sin
trädgård på Lerum, där han var bosatt en följd av
år efter sin avgång.
Särskilt i sin krafts dagar gjorde sig Ernst Wendel
som driftig arbetsledare uppskattad av överordnade
och arbetskamrater, samtidigt som han genom sin
humana och förstående läggning vann sina
underordnades sympatier och aktning. Hans gedigna
personlighet och älskvärda sätt gjorde honom även
aktad och avhållen av alla som han i eller utom sin
tjänst kom i beröring med. K. E. P.
NOTISER
Rinmansmedaljen har av brukssocieteten tilldelats
Jernkontorets överingenjör och chef för dess tekniska
byrå professor Arvid Johansson.
Spårvägs- och busstrafiken i Stockholm år 1933.
Den i dagarna publicerade styrelseberättelsen över a.-b.
Stockholms spårvägars verksamhet år 1933 visar en
fortsatt minskning av spårvägs- och busstrafiken.
Å spårvägsnätet utgjorde antalet resande (inkl.
passagerare med års- och skolkort) 128,6 mill. mot 135,o
mill. 1932, varför här uppstått en minskning av 4,7 %.
Inkomsterna av spårvägstrafiken utgjorde 21,i mill, kr.
mot 22,1 mill. kr. år 1932 (minskning 4,8 %).
Samtidigt har antalet körda vagnkm minskats från 29,51
mill. till 29,04, eller med 1,6 %. Antalet resande pr
vagnkm (inkl. passagerare med års- och skolkort)
utgjorde 4,43 mot 4,57 år 1932 och 4,64 år 1931. Antalet
spårvägsresor pr invånare och år utgjorde 248 mot 262
år 1932, 273 år 1931 och 290 år 1930.
Å spårvägarnas inomstadslinjer utgjorde antalet direkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
