- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
239

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 22. 2 juni 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2 JUNI 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 239

betalande passagerare pr vagnkm 5,0 mot 5,3 år 1932. Motsvarande tal å förortslinjerna var 2,5 liksom de tre föregående åren. De direkt betalade förortsresornas antal företer nu i motsats till förhållandet år 1932 en minskning från 26,16 mill. till 24,80 mill., motsvarande 5,2 %. De direkt betalade resornas antal å inomstadslinjerna har minskats från 100,78 till 95,93 mill., motsvarande 4,5 %. Inkomsten pr vagnkm har vid inomstadslinjerna minskats från 83,0 till 78,6 öre (5,3 %), vid förortslinjerna däremot ökats från 55,9 till 56,2 öre (5,4 %). Vagnkm-antalet har vid förortsbanorna minskats från 10,61 till 10,0 i mill. (5,6 %), sålunda proportionsvis mera än resefrekvensen.

Passagerarefrekvensen å omnibusslinjerna minskades i än högre grad än å spårvägslinjerna, nämligen från 43,5 till 36,5 mill. resor totalt. Minskningen utgör ej mindre än 16,3 % och torde i hög grad bero på den höjning av busstaxan från 15 till 20 öre, som vidtogs den 1 juli 1932. Denna synes emellertid ha inverkat på det ekonomiska resultatet i så måtto, att inkomsterna sjunkit endast med 3,2 %, eller från 7,45 till 7,22 mill. kr. Vagnkm-antalet minskades från 9,89 till 9,63 mill., eller med 2,6 %, och antalet resande pr vagnkm från 4,40 till 3,79. Inkomsten pr vagnkm sjönk från 75,38 till 74,98 öre, dvs. med 5,3 %. Emellertid har inkomsten pr vagnkm å inomstadslinjerna varit nästan oförändrad (86,2 öre år 1933 mot 86,3 öre föreg, år) trots den minskade passagerarefrekvensen, och å förortslinjerna har någon ökning inträtt, från 44,8 till 45,5 öre pr vagnkm. Antalet bussresor pr invånare och år utgjorde 70 mot 85 år 1932, 84 år 1931 och 71 år 1930.

Driftkostnaden pr vagnkm utgjorde vid spårvägarna 60,81 öre mot 59,92 öre år 1932 och vid omnibusslinjerna 60,59 öre mot 60,09 öre år 1932.

Sammanlagda antalet resande å spårvägs- och busslinjerna utgjorde 165,1 mill. mot 178,5 mill. år 1932, vadan en minskning om 7,5 % uppstått.

Metalliseringsprocessens senaste framsteg. Den tidigare i denna tidskrift omnämnda metoden att spruta smält metall med tillhjälp av tryckluft har tidigare i Europa kommit till användning endast inom ett relativt begränsat område. I och med att de grundläggande princippatenten för metalliseringsmetoden nu-

illustration placeholder
Fig. 1. Metallspruta med öppnat lock och uppfälld matningsrulle.


mera utgått, har det även for utomstående blivit möjligt att arbeta med denna sak och det synes, som om de under senaste åren av amerikanska ingenjörer gjorda förbättringarna av metoden möjliggjort en mera omfattande användning. Kapaciteten vid sprutningen har nu ökats till ca den tredubbla i jämförelse med tidigare resultat, samtidigt som själva tekniken för utförandet av sprutningen avsevärt förbättrats och utvecklats.

Av fig. 1 framgår utseendet av en modern metallspruta. Denna bild visar metallsprutan med uppfällt lock och synlig matningsanordning. Till vänster i bilden synes själva turbinhuset, som innehåller en luftdriven turbin, arbetande med ca 30 000 varv/min. Genom två små skruvväxlar driver turbinen själva matningsrullarna för tråden, som införes i apparatens bakre del. Den övre matningsrullen visas å bilden i uppfällt läge. Genom tre slangar tillföres sprutan tryckluft, acetylengas och syrgas. Själva smältzonen ligger helt och hållet utanför apparaten omedelbart utanför munstycket, som synes till höger. Acetylen-

illustration placeholder
Fig. 2. Metallspruta i arbete.


syrgaslågan är omgiven av en kraftig luftbläster. Metalltråden inkommer i centrum av acetylen-syrgaslågan och frammatas kontinuerligt. De smälta metallpartiklarna gripas omedelbart av den omgivande luftblästern och framdrivas av luften med en hastighet av 200 till 300 meter pr sekund mot den yta som skall metalliseras.

Numera kan praktiskt taget vilket slag av metall som helst, som kan erhållas i trådform, användas för metallisering. Med lättsmälta metaller erhållas givetvis en avsevärt högre kapacitet än med mera svårsmälta. Kapaciteten i sprutad metall pr timme utgör för några oftare använda metaller: Bly 36, tenn 20, zink 10, nickel 3, aluminium 2,5 och rostfritt stål 2,2 kg.

Vid sprutning av vissa metaller erhålles omedelbart ett absolut tätt metallbelägg, under det andra metaller, exempelvis kadmium, erfordra, att sprutningen utföres i två å tre omgångar och att varje sprutning åtföljes av lättare stålborstning.

För erhållande av god vidhäftning mellan underlaget och den påsprutade metallen måste givetvis den underliggande ytan först noggrant rengöras och dessutom uppruggas. Härtill användes sandblästring antingen med vanlig skarp sand eller med krossad stålsand.

Metoden har under de senaste åren i Amerika kommit till användning inom de mest skiftande områden. Enligt uppgifter i den amerikanska tidskriften "The Metallizer" användes metalliseringsmetoden nu i stor utsträckning för bl. a. följande arbeten.

Järnkonstruktioner, såsom kraftledningsstolpar, underreden å järnvägsvagnar, järnvägsbroar m. m. göras permanent rostbeständiga genom besprutning med zink. Föremål, utsatta för korrosion från havsvatten, såsom fartyg, lysbojar för sjöfarten, pontoner etc. behandlas med kadmium. Inom födoämnesindustrien har metoden kommit till användning för sprutning av tenn. Ångpannetuber och andra för värmekorrosioner utsatta delar i eldstäder o. d. sprutas med aluminium, turbinskovlar sprutas med koppar, nedslitna axlar sprutas med stål, varefter desamma slipas för erhållande av god slityta. Den amerikanska oljeindustrien har, tagit metalliseringsmetoden i vidsträckt användning för skyddande mot de vid krackningsanläggningarna förekommande synnerligen svåra korrosionsskadorna. Vattenledningsverk använda metoden för korrosionsskydd å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free