- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
240

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 22. 2 juni 1934 - Notiser - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

240 TEKNISK TIDSKRIFT 2 JUNI 1934

grova vattenledningar. Även för dekorativa ändamål å byggnader etc. har metoden kommit till användning.

Som ett exempel på kostnaden för utförande av metallisering kan nämnas, att med i Sverige gällande priser å acetylengas resp. syrgas, och om hänsyn även tages till kostnaden för den erforderliga tryckluften, driftkostnaderna för en metallspruta uppgå till ca 3: 50 kr. pr timme. I denna summa ingår ej kostnaden för metall, arbetslöner eller ränta och avskrivning å anläggningen, ej heller kostnad för sandblästring. Kapaciteten vid sprutning av exempelvis zink uppgår till ca 12 m2 per timme, om ett zinkbelägg av 0,1 mm anbringas. Ett dylikt zinkbelägg har enligt företagna undersökningar visat sig utgöra ett effektivt korrosionsskydd mot atmosfäriska angrepp under en tid av 30 till 40 år.

Rostning i roterugn av arsenikkis och svavelkis. Vid sammanträde i mars d. å. med Tekniska samfundets i Göteborg avdelning för kemi höll civilingenjör Per Ågren ett föredrag över ämnet "Rostning av arsenikkis och svavelkis i roterande rostugn", vari de vid Rönnskärsverket vunna erfarenheterna av denna ugnstyp belystes. Ugnens konstruktion och arbetssätt har redan tidigare (1933, häfte 17) beskrivits i Teknisk tidskrift av dr Axel Lindblad, men därutöver gav ingenjör Ågrens föredrag intressanta upplysningar angående rostningsförloppet, vilka här i korthet skola refereras.

Rostningsprocessen, som först utexperimenterades med hjälp av de vid verkets tillkomst installerade etageugnarna, har sedan närmare studerats och utvecklats genom en serie försök med roterugnen. Denna är en synnerligen idealisk experimentugn, enär den medger en snabb och smidig reglering av rostningsprocessen, samtidigt som den erbjuder stora möjligheter till driftkontroll och tillförlitliga mätningar.

För att uppnå största möjliga genomsättning vid viss bestämd lägsta svavelhalt i det utgående rostgodset och högsta SO2-koncentration i rostgaserna bör man arbeta med så hög temperatur som möjligt i rostugnen. Hög temperatur ger stor reaktionshastighet och är gynnsam för sönderdelning av sulfater. Temperaturen bör ökas så långt man vågar gå med hänsyn till beskickningens smältpunkt och risken för bildandet av lättsmälta föreningar. I en roterugn kan man arbeta med avsevärt högre medeltemperatur än i en etageugn. I roterugnen är rostningsförloppet koncentrerat och jämnt, och ugnen kan köras mera på gränsen till vad som kan uppnås än vad fallet är i en etageugn, i vilken rostgodset ligger utbrett på stora ytor, över vilka gaskoncentrations-, gasströmnings- och temperaturförhållandena oftast äro mycket ojämna.

En stegring av genomsättningen genom en rostugn är möjlig att genomföra, om man går ned med gaskoncentrationen samtidigt som man med ökad omröring sörjer för att temperaturen i ugnen hålles oförändrat hög. Då man vill uppge en rostugns kapacitet har därför ej endast kvantiteten genomsatt kis av viss sammansättning före och efter avrostningen intresse; även rostgasens sammansättning bör angivas.

Rostgassammansättningen har i Rönnskär ägnats ett alldeles särskilt stort intresse, enär gaserna skola tjäna som utgångsmaterial för svavelframställning.

Genom försök med roterugnen har man lyckats att direkt i gaskylaren erhålla arseniktrioxid med 99,5 % As2O3. Tillverkningen tillgår så, att arsenikrik Bolidenmalm vid hög temperatur behandlas med en så avpassad luftmängd och luftfördelning, att praktiskt taget all arsenik men intet svavel bortoxideras. Då roterugnen arbetar med denna rostningsprocess, kan genomsättningen ökas till mer än 100 ton malm pr 24 timmar. Rostgassammansättningen är därvid 5,5 % SO2, 0,2 % O2 och resten N2, sedan arseniken avskilts. Vid den vanliga rostningen i roterugnen erhållas gaser, som hålla endast l à 2 % O2 vid 11-12 % SO2.

Förmanskurs i Huskvarna. Vid Husqvarna vapenfabriks a.-b. pågick under tiden 9 - 27 april en föreläsningskurs, i vilken samtliga förmän vid vapenfabriken och Norrahammars bruk samt, i mån av tid, även ingenjörerna vid dessa företag deltogo. Kursen var anordnad och leddes av industriförbundets arbetsledareinstitut. Föreläsningarna höllos varannan dag på kvällen kl. 19 - 21, varannan dag på arbetstid kl. 13 - 15.

Följande föredrag höllos: Synpunkter på industriens nutida arbetsledareproblem (dr G. Ekelöf). Den industriella driftens självkostnader, allmänna synpunkter. För arbetsledningen mer betydelsefulla delar av gällande arbetslagstiftning. Direkta och indirekta kostnader i samband med olycksfall och ohälsa inom industrien (ingenjör E. Palm). Något om moderna arbetsmetoder och arbetsmaskiner (civilingenjör Bror Lundborg). Ett industriföretags organisation särskilt med hänsyn till förhållandena i Huskvarna (överingenjör T. Sällfors). Den lokala säkerhetstjänsten och dess arbetsuppgifter (civilingenjör J. Reinholds). Några försäljningsproblem vid Huskvarna och Norrahammar (herr N. Kjellbo). Tidsstudiernas uppgift i arbetsledningen särskilt med hänsyn till ackordssättningen. Något om självkostnaderna i driften vid Huskvarna (civilingenjör E. Bergendal).

Kursen var livligt besökt och intresset hos deltagarna stort.

E. B.

SAMMANTRÄDEN

Svenska teknologföreningen.

Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
anordnar måndagen den 4 juni en studieresa till Malfors kraftverksbyggnad utanför Linköping enligt följande program : Kl. 8,00. Avresa från Stockholm med snälltåg till Linköping. 11,30 - 17,00. Besök vid kraftverksbyggnaden. Demonstration av ritningar. Besök utmed arbetsplatsen till invallningen vid Ljungs tegelbruk, fyllningsarbeten för jorddamm, tilloppskanal, tuber, kraftstation och arbeten i älven nedom kraftstationen (3 grävmaskiner, 2 traktorer med djumpvagnar och 3 lastbilar äro i arbete med jordflyttningar). Lunchpaus kl. 14,00 - 15,00. 17,15-19,30. Besök i Vreta klosters kyrka och trädgård samt i Linköpings domkyrka och residens m. m. 19,40. Återfärd med tåg (medför restaurantvagn). 22,35, Ankomst till Stockholm. Resekostnaden Stockholm - Linköping i III klass snälltåg tur och retur i grupp om minst 10 personer blir kr. 15 : 15 inkl. snälltågsbiljetter. Samling vid spärren för södergående tåg i Centralstationens stora hall kl. 7,45.

Trollhättans ingenjörsklubb anordnar lördagen den 2 juni utfärd med damer till Vargöns kraftstation med avresa från kajen nedanför stadshotellet med s/s J. G. Schwan kl. 17 (precis).

Tekniska föreningen i Eskilstuna anordnar lördagen den 9 juni 1934 en utfärd till Fagersta bruk enl. följande program : KL 8,00 avfärd med bilar och turistbuss från Hamngatan, kl. 10,15 beräknad ankomst till Fagersta - besök i verkstäderna - kl. 14,30 middag å brukshotellet på inbjudan av Fagersta bruks a.-b.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free